Wiking

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
wiking_logo.jpg

Wiking Modellbau GmbH[redigera]


Lika viktiga som tillverkare av spårburna modeller är de som tillverkar grejer kring ett anlegg, dvs. de s.k. kringtillbehören
Wiking_0190_03_A.jpg
till modelljärnvägen. Ett av de
mera iögonenfallande föremålen är då bilmodeller i olika former och en av de äldsta av de firmor som finns inom den branschen, även om de som så många andra startade med annat än bilmodeller, är då Wiking. Firman startades 1931 i Berlin av en herre vid namn Friedrich Karl Peltzer (född 1903).

Firman utgjorde egentligen mest en fortsättning på hans egen hobbyverksamhet. Från början så tillverkade man fartygsmodeller i skala 1:1250 (senare 1:275). Dessa gjordes då uteslutande i metall och då mestadels i form av så kallade vattenlinjemodeller. Ganska snart kom man även att tillverka andra fartygsmodeller i större skalor samt även flygplansmodeller. De första trevande försöken med olika typer av fordonsmodeller började komma.


Runt 1938-1939 gjorde även plasten sitt intåg hos Wiking, bland annat då för tillverkning av diverse modeller i skala 1:200. Vid denna tid började Wiking även tillverka en del militära modeller för den tyska militärens räkning och nu hade även bilmodellerna (trafikmodellerna) definitivt gjort en debut. Under andra världskriget ingick firman i den tyska rustningsindustrin. Man tillverkade då exempelvis olika sorters modeller i syfte för militären att träna igenkänning av silhuetter och motsvarande på, men även modeller avsedda att användas för markeringsändamål på olika typer av översikts- och planeringsbord/kartor utgjorde en del av den krigstida produktionen.

Efter kriget, runt 1946, så började en ny fas och nya modeller togs fram. Bland de första kunderna återfanns Volkswagen för vilkas räkning man gjorde modeller i skala 1:40. Även en del traktormodeller tillverkades efter beställning från industrier inom den sektorn. Plasten hade nu kommit att bli det enda materialet samtidigt som modellprogrammet även växte ordentligt, Man började nu även ge ut regelrätta kataloger. Från 1952 började man förse trafikmodellerna med chassin (basplattor) vilket tidigare saknats. Likaså började man anpassa trafikmodellerna till en skala som närmade sig H0 även om det verkliga skalaförhållandet för fordonsmodellerna nog låg runt 1:90 snarare än 1:87.

Wiking_200_01_G_Ford_Taunus_M_b.jpg
Wiking_410_03_A_MAN_415_och_540_26_D_MB_LP_321_f.jpg
Wiking 200/01G, Ford Taunus M (en s.k. oglasad modell) samt 410/03A, MAN 415 och 540/26D, Mercedes Benz LP 321

1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.

Som en följd av N-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis Herpa som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979.

1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare Friedrich Karl Peltzer avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då Siku tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.

En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog
senare över även Roskopf efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.


Wiking_0832_02_D.jpg