Byggsatser i etsad metall: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Admin (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> Etsning är en teknik för småskalig [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]produktion som funnits på marknaden sedan 1960-talet. Etsning går ut på att fräta bort oönskade delar av en tunn (0,1-0,75 mm) [[Metall|metallplåt]] så att delar framträder. Etsningen kan antingen göras enkelsidig (så att mönster framträder på delarna) eller dubbelsidig (så att man får hål i plåten). Enkelsidig etsning är ovanligt idag och får anses vara en föråldrad teknik. Etsade byggsatser är vanligen framställda i mässing eller nysilver. Etsning används främst för modeller av rullande materiel, men även hus, smådetaljer och vägfordon förekommer. Dagens etsbyggsatser är vanligen kompletterade med gjutdelar i vitmetall och mässing, eller 3D-printade detaljer. På den svenska marknaden har det genom åren funnits en rätt omfattande produktion av byggsatser för rullande material i [[H0]], och en del för smalspår i [[skala 0]]. Några byggsatser har också tagits fram för [[N]]-skala. En del svenska hus finns också etsteknik i H0. | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> Etsning är en teknik för småskalig [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]produktion som funnits på marknaden sedan 1960-talet. Etsning går ut på att fräta bort oönskade delar av en tunn (0,1-0,75 mm) [[Metall|metallplåt]] så att delar framträder. Etsningen kan antingen göras enkelsidig (så att mönster framträder på delarna) eller dubbelsidig (så att man får hål i plåten). Enkelsidig etsning är ovanligt idag och får anses vara en föråldrad teknik. Etsade byggsatser är vanligen framställda i mässing eller nysilver. Etsning används främst för modeller av rullande materiel, men även hus, smådetaljer och vägfordon förekommer. Dagens etsbyggsatser är vanligen kompletterade med gjutdelar i vitmetall och mässing, eller 3D-printade detaljer. På den svenska marknaden har det genom åren funnits en rätt omfattande produktion av byggsatser för rullande material i [[H0]], och en del för smalspår i [[skala 0]]. Några byggsatser har också tagits fram för [[N]]-skala. En del svenska hus finns också etsteknik i H0. | ||
Etsade byggsatser bör oftast [[Lödning|lödas]], även om limning kan fungera. | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
Versionen från 19 november 2018 kl. 19.45
Etsade byggsatser bör oftast lödas, även om limning kan fungera.
|
|
| Modern etsad byggsats (HNJ Verkstads Gp). Foto: Ola Ahlström |
|
|
| Äldre enklare etsplåt med enkelsidig etsning (Hobbyteknik S). Foto: Ola Ahlström |
Läsa mera
Iain Rice: Etched Loco Construction. Didcot: Wild Swan Publications 1990.
Iain Rice: Locomotive Kit Chassis Construction. Didcot: Wild Swan Publications 1993.
René Sjöstrand: "Småskalig etsproduktion II." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996. (Etsning i hemmet).
Örjan Svane: "Mura mässing II - att löda är att mura." i Smalspårigt nr 72/2000. (Etsproduktion av byggnader för eget bruk).
Ola Ahlström: "Önskemodellen - eller att ta saken i egna händer." i Smalspårigt nr 79/2002. (Etsproduktion i samarbete med Worsley Works).
Tomas Jansson: "NKlJ litt G. En etsarnybörjares vedermödor. Del 1." i Smalspårigt nr 109/2009. (Egen etsproduktion av godsfinka).
Tomas Jansson: "NKlJ litt G. En etsarnybörjares vedermödor. Del 2." i Smalspårigt nr 110/2010.
Geoff Holt: Locomotive Modelling from Scratch and Etched Kits (Pt 1&2). Didcot: Wild Swan Publications 2012-13.
Mats Björkelund: Making an Etched Kit. VVA-hemsida, 2017.