SJ ånglok litt S

Historik

Mellan 1908 och 1916 anskaffade SJ 46 tanklok littera S för persontåg över medellånga avstånd. Loken hade två utvändiga cylindrar med Walschaerts slidstyrning, överhettning och löpaxlarna var arrangerade som radialaxlar. De första tio loken hade mindre ångpanna och mindre förråd än övriga lok i serien. Littera ändrades till Sa 1916 för att återgå till S 1942. Loken användes i stor utsträckning i lokaltrafik, bl.a. i Stockholmsområdet. I samband med elektrifieringar på 1930-talet såldes många lok till enskilda järnvägar, såsom CHJ, UWHJ, MSJ och TGOJ. TGOJ gav loken littera S3a. Av de sålda loken kom samtliga utom TGOJ-loken tillbaka vid järnvägsförstatliganden under 1940-talet, och ett av TGOJ-loken återköptes dessutom 1957. Sista tjänstgöringen för S-lok blev kring Malmö i början av 1960-talet och de sista loken avställdes 1964. Loken slopades 1973.

Ett antal enskilda järnvägar bygge också lok med SJ's S-lok som förebild. HMJ erhöll ett lok 1919 med samma konstruktion som SJ litt S förutom att drivhjulen var mindre. Loket kom till SJ med HMJ förstatligande redan 1930 och fick littera HVc, såldes 1933 för att åter komma tillbaka till SJ 1940. Loket fick nytt littera S3 1942. Sista tjänstgöringen blev växling i Jönköping till 1958. Loket slopades 1969 och skrotades 1972.

GBJ och Ystadbanorna beställde sammanlagt tio lok med samma grundkonstruktion som SJ littera S, men med vissa detaljskillnader i utförandet. GBJ's fyra lok såldes till BAJ 1937, och kom till SJ 1940 och fick littera S4. Ystadbanornas sex lok kom till SJ 1941, dessa fick littera S6. 1947 slogs S4 ihop med S6 och alla blev littera S6. Boråsbanorna S-lok användes mest vid sina gamla hembanor, och avställdes i mitten av 1950-talet. De sista S6-loken användes i Skåne i början av 1960-talet. Loktypen slopades 1970.

År 1926 skaffade sig MSJ och MTJ sammanlagt fyra stycken lok som var en förstorad version av SJ S, med större drivhjul och sth 90 km/h. Till skillnad från SJ S hade loken Kraussboggi framtill. Loken kom till SJ 1943 och fick då littera S8. Loken gick i trafik på Åhusbanan och Blekinge kustbana fram till 1963, och slopades 1970.

Huvuddimensioner

Löb: 11,8 m
Hjulbas: 8,4 m
Tjänstevikt: 60,0-62,7 ton
Axeltryck: 13,3-14,0 ton
Dragkraft: 7,1-7,4 Mp
Sth: 80 km/h
Broms: vid leverans vakuumbroms, tryckluft fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: 1C1
Kolförråd: 2,0-2,2 ton
Vattenförråd: 7,0-8,0 m3

Bilder

SJ S 1052 i Liljeholmen 1920, med den mindre ångpannan. Foto Björn Linn, Samlingsportalen Jvm.KAFO00021

SJ S 1055 med tåg på 1940-talet. Foto O.W. Laursen Samlingsportalen Jvm.KBED00014

SJ S 1276 i Malmö på 60-talet, med längre ångpanna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08108

SJ S3 1488 i Alvesta. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02928

SJ S6 1613 i Borås 1949. Flera av S6-loken från Borås hade extra stora tankar. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05176

SJ S8 1648, tidigare MSJ 32. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07054

Litt S i modell

Skala H0

• 1951 släppte TfA Hobbytjänst en lokbyggsats i stansad mässing av en litt. S
• 1971 släppte Hobby-Teknik en etsplåt av en litt. S, katalognummer E3.

Etsplåt till S från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström

• 1988 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt av en litt. S.
• 1999 släppte Perl en byggsats i etsad mässing av en litt. S, avsedd för ett underrede från Fleischmann. Katalognummer 101. Byggsatsen hade även skyltar för en TGOJ-version.

YEJ nr 3 från Perl 101, byggd och fotograferad av Anders Stéen

• Märklin färdigmodeller AC

  - Katalognummer 28702 set med SJ litt Sa 938 och tre personvagnar (1999).

  - Katalognummer 28703 set med SJ litt Sa 944 och tre personvagnar (1999).

  - Katalognummer 37134 SJ litt Sa 939 (2003).

• Trix färdigmodeller DC

  - Katalognummer 21264 set med SJ litt Sa 938 och tre personvagnar (1999).

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera." i Tåg nr 7/1972 (Sa, S3).

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i Tåg nr 8/1972 (S4, S6, S8).

"SJ littera S6." i Allt om Hobby nr 2/1974 (Ritning).

"Lok litt S." i Allt om Hobby nr 1/1976 (Ritning).

Per-Olof Persson: "Bygg ett ånglok litt S själv." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Scratchbygge av S-lok på Piko-chassi, ritning).

Bengt Dahlberg: "SJ ånglok litt S." i järnvägar! nr 3/1983 (Beskrivning och ritning).

Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 (Beskrivning och ritning S6).

Arnold Idestrand: "SJ littera S 1260." i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020 (Bild, data).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Per-Olof Persson: "Bygg ett ånglok litt S själv." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Scratchbygge av S-lok på Piko-chassi).

Rutger Friberg: "Svenskt tåg från Märklin." i Allt om Hobby nr 2/1999, s. 14 (Notis om Märklins första set med S-lok).

Lars Olov Karlsson: "Ånglok littera S." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2003 (Bilder på Järnvägsmuseums S-lok i 1:10).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S och Sa." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016 (Beskrivning av förebilder och modeller).

Webreferenser - förebild

Historiskt.nu: Ånglok vid TGOJ

Järnvägshistoriskt forum: S8 hade kraussboggi endast framtill

Svenska lok: S

Webreferenser - modell

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt S/Sa (Märklins modeller i H0).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt S/Sa (Trix modeller i H0).

Perlmodell: Persontågslokomotiv SJ litt Sa (Från Wayback Machine)