Sida att testa och leka på: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 604: | Rad 604: | ||
|} | |} | ||
== | ===Referenser=== | ||
[https://www.ekeving.se/stlv/clca/index.html Ekeving.se: Centralapparater och centrallås] | [https://www.ekeving.se/stlv/clca/index.html Ekeving.se: Centralapparater och centrallås] | ||
| Rad 621: | Rad 620: | ||
[https://en.wikipedia.org/wiki/Signalling_control Wikipedia: Signalling control] | [https://en.wikipedia.org/wiki/Signalling_control Wikipedia: Signalling control] | ||
==Ställverk i modell== | |||
På modelljärnvägen används ofta ställverk i samma syfte som på förebilden, d.v.s. att styra en del av [[banan]]. | |||
[[Kategori: MJ-Wiki hjälp]] | [[Kategori: MJ-Wiki hjälp]] | ||
Versionen från 5 juni 2026 kl. 19.35
en underrrubrik
Och lite brödtext. som
kommer på flera rader.
En punktad lista:
- första raden
- andra raden
- tredje
En numrerad lista
- rad ett
- rad två
- rad tre
Innehållsförteckningstest
(Synd att det inte går att göra en högerställd ruta för innehåll som i stora Wikipedia... eller gör det?) Raderna ska förstås vara länkade, så ej i detta test:
|
|
|
|
|
|
|
|
(Nä, blev inte så snyggt...)
En länk inom wiki: hepp
Ankarlänk: hopp
och en extern länk: bort
En annan rubrik
Provar med en tabell:
| Skala: |
HO |
N |
| Beskrivning: |
asdsadsd |
asdasdsa dasdasdsad |
| Tillverkare |
Art.nr |
Skala |
Klass/littera |
Bolag/förvaltning |
Typ |
Epok |
Medlem |
| Athearn |
3154 |
1:87 |
GP 9 |
Rio Grande & Western (RG&W) |
Diesellok |
IV |
Coppas |
| Fleischmann |
4247 |
1:87 |
42 |
British Rail (BR) |
Diesellok |
IV |
Coppas |
| Fleischmann |
4350 |
1:87 |
120 |
Deutsche Bundesbahn (DB) |
Ellok |
IV |
Coppas |
| Gützold |
50300 |
1:87 |
120 |
Deutsche Reichsbahn (DR) [efter 1945] |
Diesellok |
IV |
Coppas |
| Like-Like |
21147 |
1:87 |
SW9 |
Chesapeake & Ohio (C&O) |
Diesellok |
III |
Coppas |
| Lima |
208530 |
1:87 |
Ra |
Svenska Statens Järnvägar (SJ) |
Ellok |
III |
Coppas |
| Roco |
4116E |
1:87 |
35 |
Jugoslovenske Železnice (JŽ) / Југословенске Железнице (ЈЖ) |
Ånglok |
III |
Coppas |
| Roco |
4129A |
1:87 |
160 |
Deutsche Bundesbahn (DB) |
Ellok |
IV |
Coppas |
| Roco |
4151A |
1:87 |
215 |
Deutsche Bundesbahn (DB) |
Diesellok |
IV |
Coppas |
| Skala N |
Skala TT |
Skala H0 |
Skala 0 |
Skala 1 |
||||||||
| Vikt, kg/m |
Höjd, mm |
Kommentar |
Motsvarar Code |
Fel i procent |
Motsvarar Code |
Fel i procent |
Motsvarar Code |
Fel i procent |
Motsvarar Code |
Fel i procent |
Motsvarar Code |
Fel i procent |
| 8,5 |
60 |
Decauville |
30 |
103% |
30 |
52% |
30 |
10% |
55 |
5% |
75 |
2% |
| 12 |
80 |
Decauville |
30 |
52% |
30 |
14% |
40 |
10% |
70 |
0% |
100 |
2% |
| 15 |
80 |
Ur Jarnvagsteknisk Handbok 1922 |
30 |
52% |
30 |
14% |
40 |
10% |
70 |
0% |
100 |
2% |
| 17,2 |
89,7 |
Ur Jarnvagsteknisk Handbok 1922 |
30 |
36% |
30 |
2% |
40 |
1% |
80 |
2% |
100 |
9% |
| 21,5 |
101 |
Ur Jarnvagsteknisk Handbok 1922 |
30 |
21% |
30 |
9% |
40 |
12% |
83 |
6% |
125 |
1% |
| 25 |
104,8 |
Ur Jarnvagsteknisk Handbok 1922 |
30 |
16% |
30 |
13% |
40 |
16% |
100 |
9% |
125 |
3% |
| 27,8 |
108 |
SJ 1878 |
30 |
13% |
40 |
13% |
55 |
13% |
100 |
6% |
125 |
6% |
| 30 |
114 |
Ur Jarnvagsteknisk Handbok 1922 |
30 |
7% |
40 |
7% |
55 |
7% |
100 |
0% |
143 |
2% |
| 34,5 |
126 |
SJ 1899 |
30 |
3% |
40 |
3% |
55 |
4% |
100 |
9% |
148 |
5% |
| 41 |
138 |
S41 |
30 |
12% |
40 |
12% |
60 |
4% |
125 |
4% |
148 |
13% |
| 41,18 |
133 |
SJ 1896 |
30 |
8% |
40 |
8% |
60 |
0% |
125 |
7% |
148 |
10% |
| 43,2 |
133 |
SJ 1924 |
30 |
8% |
40 |
8% |
60 |
0% |
125 |
7% |
148 |
10% |
| 43,5 |
140 |
BJ 1907 |
30 |
13% |
40 |
13% |
60 |
5% |
125 |
2% |
148 |
14% |
| 45,3 |
142 |
BJ 1927 |
30 |
14% |
40 |
14% |
60 |
7% |
125 |
1% |
200 |
14% |
| 50 |
155 |
SJ 1940 |
40 |
5% |
55 |
8% |
70 |
0% |
143 |
5% |
200 |
5% |
| 54,43 |
159 |
UIC 54 |
40 |
2% |
55 |
5% |
70 |
3% |
143 |
3% |
200 |
2% |
| 60 |
172 |
UIC 60 |
40 |
5% |
55 |
3% |
80 |
3% |
148 |
2% |
215 |
2% |
Test av extra bred tabell
| Loktyp |
Littera |
Axelföljd |
Drivhjulsdiameter |
Hjulbas |
Avstånd 1:a - 2:a axel |
Avstånd 2:a - 3:e axel |
Anmärkning |
Loktyp |
Littera |
Axelföljd |
Drivhjulsdiameter |
Hjulbas |
Avstånd 1:a - 2:a axel |
Avstånd 2:a - 3:e axel |
Anmärkning |
| Za |
B |
970(11,2) |
3000(34,5) |
3000(34,5) |
-- |
-- |
-- |
Za |
B |
970(11,2) |
3000(34,5) |
3000(34,5) |
-- |
-- |
-- |
| Z |
B |
600(6,9) |
ca: 1990(22,9) |
ca: 1990(22,9) |
-- |
-- |
Bjurström Typ 8 |
Z |
B |
600(6,9) |
ca: 1990(22,9) |
ca: 1990(22,9) |
-- |
-- |
Bjurström Typ 8 |
Biltabell
| Märke | Modell | Skala 1:160 | Skala 1:87 | Skala 1:76 | Skala 1:45 | Skala 1:32 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SAAB | 92 | BoS Models (92B 1955) Brekina (92B 1955) SMJ/VVModel (92A 1950) |
Atlas (92B 1954) Marplytoys (92 1946) NEO (92B 1953) Premium X (92B 1954) Somerville (92A 1950) |
|||
| 93 | Atlas (93B 1958) Somerville (93A 1956) Tekno (93B 1958) |
|||||
| 95 | Atlas (1961) NEO (1959, 1961) Somerville (1960) |
|||||
| 96 | A2Models (1965) Nmodell |
Artapo (1965) Nmodell (1963) |
A2Models (1965) |
Atlas (1962, 1964) IXO (1963) Modelauto (1960) Premium X (1964) Somerville (1960) Starter (1963) Tekno (1960, 1965) Tin Wizard (1960, 1965) Triple 9 (1964) Trofeu (1961-63) Trofeu (1963 taklucka) Western Models (1963) |
MMK (1963) |
| Märke | Modell | Skala 1:160 | Skala 1:87 | Skala 1:76 | Skala 1:45 | Skala 1:32 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SAAB | 95 | Brooklin (1977) Eland (1968, 1971, 1977) MarplyToys (1978) NEO (1978) |
||||
| 96 | Brekina (1972, 1974) | Atlas (1969, 1980) IXO (1971, 1972) Mini Racing (1971) Modellfabriken (1976, 1980) NEO (1979) Prestige (1973) White Box (1973) |
SAAB Archive (Modellbilar SAAB)
Ställverk
Ett ställverk är en anläggning för att kontrollera växlar och signaler på en järnväg. Här behandlas ställverk i både förebild och modell.
Förebildens ställverk
Med ställverk menas den kontrollutrustning som används för att styra en bansträcka, men också ofta den byggnad som ställverket är placerad i.
Mekaniska ställverk infördes på 1800-talet. Mekaniska ställverk överför kraften från ställverket till växlar och signaler med stållinor eller stänger. Mekaniska ställverk är visserligen utrustade med diverse motvikter för att underlätta arbetet, men kraften kommer från ställverkspersonalens armar. Mekaniska ställverk har också en begränsad räckvidd till några hundra meter från ställverket. Det betyder att mekaniska ställverk kan användas till att kontrollera en mindre station, medan större stationer krävde flera ställverk. I regel infördes någon form av förregling när medkaniska ställverk installerades. På stationer med flera ställverk infördes stationsblockering för att ställverken skulle kunna förreglas mot varandra. Mekaniska ställverk är forfarande i drift på vissa platser.
|
|
| Ställverkspersonal på ställverk nr 2 "Annesley Sidings", Birmingham (UK) på Great Central Railway i september 1918. Ställverket är ett mekaniskt hävstångsställverk. |
Runt 1900 började elektriska ställverk införas. Den omedelbara fördelen var att avståndet från ställverket till växlar och signaler kunde ökas betydligt, så att även stora stationer kunde styras med ett ställverk. Dessutom slapp man driva växlar och signaler med muskelkraft.
Spårledningar infördes från 1800-talets slut vilket innebar att hinderfriheten kunde kontrolleras automatiskt och byggas in ställverkens förregling.
Nästa utecklingssteg blev reläställverk där förreglingen implementerades med reläer. Med reläställverk blev det möjligt att lägga reglagen på en spårplan över den styra spåranläggningen.
Med kombinationen av spårledningar och reläställverk gick det att bygga kontrollanläggningar för fjärrstyrning av långa bansträckor, som först infördes i USA under namnet "Dispatcher Control" 1927. Senare talade man om "Centralised Traffic Control", CTC. Utvecklingen därefter har inneburit att ställverken för hela bansträckor numera är datorbaserade.
Tills fjärrstyrning införts kunde en och samma bansträcka mycket väl ha ställverk ur olika generationer. Det innebär att flera av sällverkatyper överlevt länge, även om en del bytts ut över tiden. Fjärrstyrning innebar högre krav på enhetlig utrustning längs den fjärrstyrda bansträckan.
Ställverksbyggnader
Från början byggdes ställverk ofta som två- eller flervånings torn för att ge ställverkspersonalen uppsikt över spårområdet. När spårledningar infördes minskade behovet av uppsikt. Ställverksbyggnader för fjärrstyrning kan i princip ligga var som helst, men låg ofta längs banan eftersom järnvägarna ändå ägde mark där.
Precis som med andra järnvägsbyggnader har ställverksbyggnader ofta stildrag som är specifika för landet och järnvägsbolaget.
|
|
| Ställverksbyggnaden "Deval Interlocking" i Des Plaines, Illinois, USA 1993. Foto Slambo, Wikimedia Commons. |
Svenska ställverk
Mekaniska ställverk började byggas i Sverige på 1890-talet. De svenska ställverken var starkt influerade av tysk praktik, och använde i princip alltid stållinor för kraftöverföring. Det byggdes dels hävstångsställverk och dels vevställverk. Hävstångsställverk placerades i traditionella ställverksbyggnader, men vevställverken ställdes oftast utomhus framför stationshuset. Vevställverk användes ofta på mindre stationer där man kunde ha uppsikt över hela stationsområdet från den positionen. Enstaka vevställverk hamnade i mindre ställverkskurar. För en detaljerad beskrivning av hur ett vevställverk fungerade se "Rimforsa".
|
|
| Interiör från hävstångsställverket i Djursholms Ösby, SRJ. Källa Digitalt Museum 2007-127 |
|
|
| Ställverksbyggnaden i Djursholms Ösby 1967. Foto Håkan Trapp, Digitalt Museum 2108-7233 |
|
|
| Vevställverket framför stationshuset i Taxinge Näsby, sannolikt nån gång på 1950-talet. Källa Digitalt Museum JvmKBDB15283 |
Elektriska ställverk användes från början främst på större stationer och placerades då också i ställverksbyggnader. Från ungefär 1940 började man installera elektriska ställverk på mindre stationer. Dessa kallades centrallås eller centralapparater och ställdes upp framför stationshuset, på liknade sätt som vevställverk.
Reläställverk började införas av SJ på 1950-talet och installerades då i regel i stationshusen. Så småningom infördes standardmodellerna 59 och 65. För en detaljerad beskrivning av hur ett reläställverk fungerade se "Åre". Dessa ställverk var också ett steg mot fjärrstyrning, av SJ kallat fjärrblockering. TGOJ införde sin variant av fjärrstyrning 1958, under det amerikanska namnet CTC. Fjärrblockeringen har därefter utvecklats, framför allt med datorisering, och installerats på fler linjer.
|
|
| Fjärrblockeringen i Malmö 1967. Källa Digitalt Museum JvmKBDB10943 |
Referenser
Ekeving.se: Centralapparater och centrallås
Ekeving.se: Mekaniska ställverk
Ekeving.se: Elektriska ställverk med mekaniskt förreglingsregister
Ekeving.se: Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister
Ekeving.se: Fjärrstyrning av signalsäkerhetsanläggningar - CTC, CTL, fjb
Ekeving.se: 1920-talet: Ny teknik (Om införandet av spårledningar).
Ställverk i modell
På modelljärnvägen används ofta ställverk i samma syfte som på förebilden, d.v.s. att styra en del av banan.