Lok
Innehåll
Lokets egenskaper
Viktiga egenskaper för lok är axeltryck, hastighet och dragkraft. Högre axeltryck medger tyngre tåg, men då axeltrycket ökar måste bana och broar byggas stabilare, ett lok med större axeltryck kan användas på färre linjer. Lokets största tillåtna hastighet spelar förstås roll för hur lång tid ett tåg behöver för en viss rörelse. Persontåg har nästan alltid haft högre hastigheter än godståg. Dragkraften avgörs både av maskineriets effekt och axeltrycket, ju högre axeltryck desto större dragkraft.
Hjulaxlarna på lok är antingen drivaxlar eller löpaxlar. Drivaxlar överför dragkraft till spåret, medan löpaxlar används för att reducera axeltrycket eller ge en bättre gång i spåret. Lokchassin kan delas in dels efter hur hjulen drivs (med mekaniskt sammankopplade axlar eller med direktdrift på varje axel), dels efter om axlarna är fast lagrade i chassit eller sitter i boggier. Koppelstänger används för att överföra drivkraft mellan axlarna. De flesta ånglok har haft koppelstångsdrift, medan nästan alla moderna lok har boggier och direktdrivna axlar.
Axelföljd
För att beskriva hur ett loks axlar är arrangerade, används olika koder i en så kallad axelföljd. På svensk MJ-wiki använder vi UIC-systemet för att ange axelföljd.
Lok i modell
Ett modelljärnvägslok är normalt eldrivet (se dock live steam), och saknar egen strömkälla. Strömmen matas i stället via spåret, antingen med tvåräls- eller trerälssystemet. Detta innebär att ström måste tas upp via hjulen, och en släpsko vid trerälsdrift. Den centrala utmaningen vid konstruktionen av modelljärnvägslok, särskilt i de små skalorna, är att få till en väl fungerande strömupptagning och en tillräcklig dragkraft. Ju tyngre loket är, desto bättre kommer det att fungera. Dessutom vill man ha en så stor del av vikten på de drivande axlarna. På äldre MJ-lok förekommer ofta slirskydd, d.v.s. en gummiring på ett eller flera hjul, för att öka dragkraften. Eftersom slirskydd fungerar som isolatorer för elektrisk ledning, har de dock negativa effekter på strömupptagningen, särskilt på lok för tvåräls. Lokets gångegenskaper förbättras om det finns en viss flexibilitet i chassit, detta kan antingen åstadkommas med fjädring eller ett balanserat chassi. Smuts på hjul och spår försämrar strömupptagningen påtagligt, därför är det viktigt att både hjul och spår hålls rena.
Varvtalet på de små elmotorer som används för modelljärnvägsdrift är normalt alldeles för högt för att driva hjulen direkt. Således behövs en utväxling mellan motorn och hjulen för att loket ska få en lagom hastighet. Denna utväxling utförs oftast med kugghjul eller en snäckväxel. För maximera dragkraften ska utväxlingen ha så låg friktion som möjligt.
Vid analog drift matas strömmen från spåret direkt till motorn; vid digital drift matas den först till en dekoder som styr motorn. Moderna lok är normalt utrustade med en dekoderkontakt eller dekoder vid köp. Äldre lok kan kräva lite mer arbete för att installera en dekoder. Vissa äldre lok har ena polen jordad via chassit, en konstruktion som försvårar installation av dekoder.
För att kunna dra tåg behöver lok också koppel. Lokets hjul behöver vidare vara anpassade till vald spårstandard.
De flesta modelljärnvägslok som säljs på marknaden idag är färdigmodeller från storserietillverkare, i regel med korg i plast och underrede i metall. Det finns också småserietillverkare som tillhandahåller färdigmodeller, dessa är oftast byggda i mässing. Dessutom finns byggsatser av lok i olika material, i regel också från småserietillverkare.
Artiklar om lok
Svenska lok
Ritningar i järnvägar!
Artiklar om rullande materiel
Referenser
Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer..." i Smalspårigt nr 42/1990. (Genomgång av ankarlösa elmotorer).
Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer. Del 2." i Smalspårigt nr 43/1990. (Genomgång av ankarlösa elmotorer och drivning utan snäckväxlar).
Christer Engström: "Tung gång - med svänghjul." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991. (Lokunderreden med svänghjul).
Christer Engström: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Rengöring av spår och hjul).
Lars Juhlin: "Chassibygge med flexichassimetoden." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Bygge av balanserade lokchassin).
Lars Juhlin: "Lokomotivchassin som fungerar." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Hur man bygger med flexichassimetoden i praktiken).
