Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt A"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (→‎Tryckta referenser - förebild)
(→‎Tryckta referenser - modell: Dahl 1993)
(42 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
−
Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken [[SJ ånglok litt Cc|littera Cc]] få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. [https://en.wikipedia.org/wiki/4-4-2_(locomotive) Atlantic-lok]. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera C, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. År 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. Mellan 1923 och 25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.
+
Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken [[SJ ånglok litt Cc|littera '''Cc''']] få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera '''A'''. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. [https://en.wikipedia.org/wiki/4-4-2_(locomotive) Atlantic-lok]. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera '''C''', men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. År 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. Mellan 1923 och 25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.
  
−
A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick även A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med [[SJ ånglok litt T|T-lok]] eller [[SJ ånglok litt B|B-lok]]. Från 1917 ersattes A-loken med [[SJ ånglok litt F|F-lok]] i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. SJ sålde fem A-lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] 1926, till banans öppnande.
+
A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick även A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med [[SJ ånglok litt T|'''T'''-lok]] eller [[SJ ånglok litt B|'''B'''-lok]]. Från 1917 ersattes A-loken med [[SJ ånglok litt F|'''F'''-lok]] i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna.  
  
−
Vid trafiktjänsten på OKB blev problemen med A-loken väl så stora som hos SJ. OKB byggde om sina A-lok till sexkopplade 1929, varvid den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel. Denna åtgärd ökade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Adhesion_(järnväg) adhesionsvikten] kraftigt, vilket i stort sett helt löste problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera A3.
+
===OKB===
 +
SJ sålde fem A-lok till [[OKB]] 1926, vid banans öppnande. Vid trafiktjänsten på [[OKB]] blev problemen med A-loken väl så stora som hos SJ. [[OKB]] byggde därför om sina A-lok till sexkopplade 1929, varvid den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel. Denna åtgärd ökade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Adhesion_(järnväg) adhesionsvikten] kraftigt, vilket i stort sett helt löste problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera '''A3'''.
  
−
Med förebild hos OKB byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men SJ lade också in en BGb-panna, samma som hos [[SJ ånglok litt B|B-loket]]. Dessa lok fick littera A2. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. Mellan 1939 och 41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till A3. Därefter återstod ett A2-lok. Littera för A3 ändrades till A 1942, eftersom inga Atlantic-lok längre fanns kvar. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. Loken ställdes i reserv 1955.
+
===SJ A2 - A3 - A===
 +
Med förebild hos [[OKB]] byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men SJ lade också in en '''BGb'''-panna, samma som hos [[SJ ånglok litt B|B-loket]]. Dessa lok fick littera '''A2'''. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. Mellan 1939 och 41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till '''A3'''. Därefter återstod ett A2-lok. Littera för A3 ändrades till '''A''' 1942, eftersom inga Atlantic-lok längre fanns kvar. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. Loken ställdes i reserv 1955.
  
−
==Huvuddimensioner A==
+
==Huvuddimensioner==
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
| <br />
 
| <br />
Rad 46: Rad 48:
 
| 90<br />
 
| 90<br />
 
|-
 
|-
−
| Broms<br />
+
| Broms
−
| vakuum, <br /> tryckluft från 20-talet<br />
+
| vakuum, <br /> tryckluft<br/> från 20-talet
−
| tryckluft<br />
+
| tryckluft
−
| tryckluft<br />
+
| tryckluft
 
|-
 
|-
 
|
 
|
Rad 67: Rad 69:
 
| 20,0<br />
 
| 20,0<br />
 
|}
 
|}
 +
 +
==Bilder==
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 96: Rad 100:
 
| class="imageCaption" | Etsplåt med hytt och tender från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
 
| class="imageCaption" | Etsplåt med hytt och tender från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
 
|}
 
|}
−
*1992 släppte [[Brimalm]] Engineering en modell av litt A som småseriemodell i mässing. Samma år kom även en OKB A i ombyggt skick. 1994 kom en A3 i sexkopplat utförande, och 1998 en A i tidigt utförande med blånerad panna.
+
* [[Brimalm]] [[färdigmodell]]er i mässing
 +
*:- SJ litt A 1001, 1014, 1020 svart 2'B1-4 (1992).
 +
*:- [[OKB]] litt A 15 svart 2'C-4 (1992).
 +
*:- SJ litt A/A3 1008, 1017 svart 2'C-4 (1994).
 +
*:- SJ litt A 1020 svart med blånerad panna 2'B1-4 (1998).
  
−
==Länkar==
+
==Wiki-sidor om lok==
 
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
 
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
  
 
==Tryckta referenser - förebild==
 
==Tryckta referenser - förebild==
−
Ulf Diehl: ''SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3'' (SJK 10). Stockholm: Svenska  Järnvägsklubben 1971.
+
Ulf Diehl: ''SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3'' (SJK 10). Stockholm: Svenska  Järnvägsklubben 1971 (Ritningar A, A2).
  
 
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. A2." i ''Tåg'' nr 1/1971.
 
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. A2." i ''Tåg'' nr 1/1971.
  
−
"SJ littera A." i ''[[Allt om Hobby]]''  nr 3/1971 (Ritning).
+
Jan Bergsten: "SJ's första överhettarlok borta från SJ's spår." i ''[[Allt om Hobby]]''  nr 3/1971 (Beskrivning och ritning).
  
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Rad 113: Rad 121:
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
−
Lars Gustafsson: "Ånglok A 1923." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992. ([[MJ-termer#Scratchbygge|Scratchbyggd]] A-maskin från sjuttiotalet).
+
Sonny Lundh: "Detta är modelljärnvägsbygge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967, s. 50 (Brev. Bild på [[scratchbyggt]] A-lok).
 +
 
 +
Lars Gustafsson: "Ånglok A 1923." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge|Scratchbyggd]] A-maskin från sjuttiotalet).
 +
 
 +
Leif Dahl: "Allt om hobby synar. SJ Atlantic litt A." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Recension av Brimalms A-lok).
 +
 
 +
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Presentation av förebild och modeller).
 +
 
 +
Stefan W. "Nytt liv i loket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Ljud och ljus i Brimalms A-lok).
 +
 
 +
==Webreferenser - förebild==
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=241741 Järnvägshistoriskt forum: Ett annat lok med svagheter] (Tidiga problem med A 1000).
  
−
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014. (Presentation av förebild och modeller).
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=280765 Järnvägshistoriskt forum: Littera A med røykskjermer]
  
−
==Webreferenser==
 
 
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A&typenr=2 Svenska lok: A]
 
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A&typenr=2 Svenska lok: A]
  
−
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistorik]
+
[https://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=335&g=d Svenska lok: Ostkustbanan - OKB]
 +
 
 +
==Webreferenser - modell==
 +
[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=2008 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A (II)] (Brimalm).
 +
 
 +
[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=2010 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A3 (I)] (Brimalm).
 
</div>
 
</div>
 +
[[Kategori: Ånglok]]
 +
[[Kategori: Ritningar]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: OKB]]
 +
[[Kategori: Epok Ic]]
 +
[[Kategori: Epok Id]]
 +
[[Kategori: Epok IIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIb]]
 +
[[Kategori: Epok IIc]]
 +
[[Kategori: Epok IIIa]]
 +
[[Kategori: Skala H0]]
 +
[[Kategori: Brimalm]]
 +
[[Kategori: Hobby-Teknik]]

Versionen från 11 februari 2024 kl. 22.12

Historik

Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken littera Cc få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera C, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. År 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. Mellan 1923 och 25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.

A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick även A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med T-lok eller B-lok. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna.

OKB

SJ sålde fem A-lok till OKB 1926, vid banans öppnande. Vid trafiktjänsten på OKB blev problemen med A-loken väl så stora som hos SJ. OKB byggde därför om sina A-lok till sexkopplade 1929, varvid den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel. Denna åtgärd ökade adhesionsvikten kraftigt, vilket i stort sett helt löste problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera A3.

SJ A2 - A3 - A

Med förebild hos OKB byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men SJ lade också in en BGb-panna, samma som hos B-loket. Dessa lok fick littera A2. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. Mellan 1939 och 41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till A3. Därefter återstod ett A2-lok. Littera för A3 ändrades till A 1942, eftersom inga Atlantic-lok längre fanns kvar. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. Loken ställdes i reserv 1955.

Huvuddimensioner


 A
 A2
 A3
Löb (m)
 19,52
 19,52
 19,52
Axelavstånd (m)
 16,2
 16,2
 16,2
Tjänstevikt (ton)
 60,2+46,6
 67,7+46,6
 63,8+46,6
Axeltryck (ton)
 15,4
 15,8
 14,5
Dragkraft (Mp)
 6,2
 6,8
 6,2
Sth (km/h)
 90
 90
 90
Broms vakuum,
tryckluft
från 20-talet 		tryckluft tryckluft

Axelföljd

 2'B1-4
 2'C-4
 2'C-4
Kolförråd (ton)
 6,0
 6,0
 6,0
Vattenförråd (m3)
 20,0
 20,0
 20,0

Bilder

SJ A 1010

SJ A 1010 i Olskroken 1907. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07843

SJ A2 1021

SJ A2 1021 i Norrköping på 1930-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KAGC00034

SJ A3 1008

SJ A3 1008 i Gävle 1939. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA05442

Litt A i modell

Skala H0

  • 1955 släppte TfA Hobbytjänst en byggsats av en litt. A
  • 1970 (ca) släppte Hobbyteknik etsplåtar till hytt och tender till ett A-lok.

Hobbyteknik A

Etsplåt med hytt och tender från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
  • Brimalm färdigmodeller i mässing
    - SJ litt A 1001, 1014, 1020 svart 2'B1-4 (1992).
    - OKB litt A 15 svart 2'C-4 (1992).
    - SJ litt A/A3 1008, 1017 svart 2'C-4 (1994).
    - SJ litt A 1020 svart med blånerad panna 2'B1-4 (1998).

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl: SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3 (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971 (Ritningar A, A2).

Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. A2." i Tåg nr 1/1971.

Jan Bergsten: "SJ's första överhettarlok borta från SJ's spår." i Allt om Hobby nr 3/1971 (Beskrivning och ritning).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Sonny Lundh: "Detta är modelljärnvägsbygge." i Allt om Hobby nr 6/1967, s. 50 (Brev. Bild på scratchbyggt A-lok).

Lars Gustafsson: "Ånglok A 1923." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Scratchbyggd A-maskin från sjuttiotalet).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. SJ Atlantic litt A." i Allt om Hobby nr 4/1993 (Recension av Brimalms A-lok).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Presentation av förebild och modeller).

Stefan W. "Nytt liv i loket." i Allt om Hobby nr 2/2015 (Ljud och ljus i Brimalms A-lok).

Webreferenser - förebild

Järnvägshistoriskt forum: Ett annat lok med svagheter (Tidiga problem med A 1000).

Järnvägshistoriskt forum: Littera A med røykskjermer

Svenska lok: A

Svenska lok: Ostkustbanan - OKB

Webreferenser - modell

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A (II) (Brimalm).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A3 (I) (Brimalm).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ånglok_litt_A&oldid=46513"