Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt M"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== ===Tyskbyggda lok=== I syfte att pressa priserna hos svenska loktillverkare beställde SJ tjugo godst...')
 
m (→‎Huvuddimensioner)
 
(58 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
−
===Tyskbyggda lok===
+
När SJ tog över [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompound%C3%A5ngmaskin kompoundmaskineri] av Mellins system. Loken fick sluten hytt, ledskenegnistsläckare, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.  
−
I syfte att pressa priserna hos svenska loktillverkare beställde SJ tjugo godstågslok i Tyskland 1916, som levererades först 1918. Loken var av Preussiska statsbanornas standardtyp littera G8, och fick littera G i hos SJ, från 1919 ändrat till Ga. Loken hade överhettare, utvändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. Flera av loken fick nya sotskåpsluckor av B-typ efterhand. 16 av loken fick ny svensk ångpanna av typ BGb 1929-32, och nytt littera Ga2. 1940 fick Ga 1410 en främre löpaxel och littera Ga3, 1941 fick Ga 1418 främre löpaxel och BGb-panna samt littera Ga4. De två återstående Ga fick nytt littera G 1942, samt BGb-panna 1943 resp. 48 och därmed litt. G2.
 
  
−
1929-32 byggdes 16 Ga om till Ga2 genom att en svensk ångpanna typ BGb lades in. Under elektrifieringarna på 1930-talet blev flera av loken överflödiga. Två lok såldes till Nederländerna 1935, sju lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 TGOJ] 1937-39 och fem lok till [http://www.mrw1.se/anglok/littg3.htm BJ] 1940; loken fick littera G3 vid de bägge svenska förvaltningarna. De två återstående loken stod avställda, men upprustades under andra världskriget och fick 1942 nytt littera G2. De två återstående littera G byggdes om till G2, dessutom återkom fem littera G2 från BJ 1948. Till sist återkom sju G2 från TGOJ 1957, som omedelbart ställdes i reserv. G2 gjorde sin sista tjänstgörning i Norrland i början av 1960-talet, och slopades 1973.
+
Mellan 1902 och 1907 levererades tjugo lok av den tyngre versionen, littera '''Ma''', för trafiken Kiruna-Narvik. Ett 21:a lok tillkom 1910 genom ombyggnad av '''Mb''' 651 med en större ångpanna till Ma. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.  
  
−
Ga3 uppstod 1940 genom ombyggnad av Ga 1410 med en främre löpaxel. 1942 ändrades littera till G3, och 1948 fick loket en BGb-panna och därmed littera G4.
+
Mellan 1901 och 1903 levererades fjorton lok av den lättare versionen littera '''Mb''' för trafiken Gällivare-Luleå. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. Mb 764 fick dessutom en ångpanna av [[SJ ånglok litt B|'''B''']]-typ 1909 (och därmed överhettning). Den tidigare torveldade Mb 651 byggdes 1910 om till Ma med en större koleldad ångpanna. Även Mb 763 och 803 byggdes 1920 om till överhettning med en B-panna och tvillingmaskineri. De  tre överhettade loken fick 1920 littera '''Mc'''. De resterande Mb-loken blev arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.
  
−
Ga4 uppstod 1941 genom att Ga 1418 försågs med främre löpaxel och BGb-panna. Littera ändrades 1942 till G4. 1948 till kom ytterligare en G4 när G3 1410 byggdes om med BGb-panna. Bägge loken tjänstgjorde till mitten av 1950-talet, och slopades 1973.
+
Två Ma ombyggdes också till tvillingmaskineri och överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera '''Md'''. De bägge loken slopades 1937
  
−
===Svenskbyggda lok===
+
<span id="G7"></span>
−
1920 behövdes ytterligare fem G-lok. Denna gång valde man dock svensk lokindustri, och loken fick samma ångpanna som [[SJ ånglok litt B|B-loket]], samt en nykonstruerad vaggtender. Loken fick littera Gb. Liksom [[#Tyskbyggda lok|Ga]] hade loken utvändiga cylindrar, överhettning och Walschaerts slidstyrning. 1923 tillkom ytterligare 10 Gb-lok som nödhjälpsarbeten till svensk lokindustri. Under elektrifieringarna i slutet av 1930-talet stod loken avställda, men inför beredskapshöjningarna under andra världskriget genomfördes en upprustning av loken med främre löpaxel och nytt littera Gb2. Två av loken han dock inte byggas om på detta sätt utan sattes in i trafik direkt. 1942 ändrades littera till G5, den sista tjänstgöringen blev på Skelleftebanan i början på 1960-talet. Loken slopades 1973.
+
De tre Mc-loken 763, 764 och 803 blev på 1930-talet övertaliga, och såldes 1937 till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ]. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946 och tilldelades från 1942 nytt littera '''G7'''. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet varefter de beredskapsställdes för att slutligen slopas 1970.
  
−
1938 beslöts att upprusta de vid tillfället avställda Gb-loken med en främre löpaxel och sluten hytt som en beredskapsåtgärd. Arbetena skedde 1939-41 och tretton lok hann byggas om på detta sätt och fick Gb2, 1942 ändrat till G6. Sista tjänstgöringen för G6 blev Skelleftebanan i början på 1960-talet. Loken slopades 1973.
+
==Huvuddimensioner==
−
 
 
−
1941 beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 TGOJ] två nya malmtågslok som leverades 1942. P.g.a. beredskapstiden hade myndigheterna bestämt att endast SJ standardtyper fick byggas, så TGOJ valde därför två nya lok av SJ Gb typ. Till skillnad från SJ lok fick de sluten hytt och en något annorlunda tender, med större vattenförråd och mindre kolförråd. Loken hade grön hytt och tender, svarta ramverk och sotskåp, röda hjulringar och blånerad ångpanneklädsel vid leverans. Dessa fick littera G3b vid TGOJ. Ett lok placerades i Kopparberg och ett i Eskilstuna, där bägge loken sattes in i malmtrafiken. Loken avställdes 1956 i samband med TGOJ elektrifiering, ett lok är bevarat i Grängesberg.
 
−
 
 
−
==Huvuddimensioner G==
 
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
| <br />
 
| <br />
−
| Ga<br />
+
| Ma<br />
−
| Ga2<br />
+
| Mb<br />
−
| Ga3<br />
+
| Mc/G7<br />
−
| Ga4<br />
+
| Md<br />
−
| Gb<br />
 
−
| Gb2<br />
 
 
|-
 
|-
−
| Löb (m)<br />
+
| [[Löb]] (m)<br />
−
| 18,3<br />
+
| 17,3<br />
−
| 18,3<br />
+
| 17,3<br />
−
| 19,5<br />
+
| 17,3<br />
−
| 19,5<br />
+
| 17,3<br />
−
| 17,4<br />
 
−
| 18,7<br />
 
 
|-
 
|-
 
| Axelavstånd (m)<br />
 
| Axelavstånd (m)<br />
−
| 13,2<br />
+
| 13,7<br />
−
| 13,2<br />
+
| 13,7<br />
−
| 15,8<br />
+
| 13,7<br />
−
| 15,8<br />
+
| 13,7<br />
−
| 12,1<br />
 
−
| 14,7<br />
 
 
|-
 
|-
 
| Tjänstevikt (ton)<br />
 
| Tjänstevikt (ton)<br />
−
| 70+45<br />
+
| 75,6+38,7<br />
−
| 70+45<br />
+
| 66,6+38,7<br />
−
| 77,7+45<br />
+
| 68,2+38,7<br />
−
| 77,7+45<br />
+
| 74,0+38,7<br />
−
| 70+41,5<br />
+
|-
−
| 77,7+41,5<br />
+
| Axeltryck (ton)<br />
 +
| 16,1<br />
 +
| 13,7<br />
 +
| 14,5<br />
 +
| 15,7<br />
 
|-
 
|-
 
| Dragkraft (Mp)<br />
 
| Dragkraft (Mp)<br />
−
| 16<br />
+
| 10,6<br />
−
| 16<br />
+
| 9,1<br />
−
| 16<br />
+
| 12,0<br />
−
| 16<br />
+
| 13,0<br />
−
| 16<br />
 
−
| 16<br />
 
 
|-
 
|-
−
| Sth (km/h)<br />
+
| [[Sth]] (km/h)<br />
−
| 55<br />
+
| 45/50<br />
−
| 55<br />
+
| 45/50<br />
 
| 60<br />
 
| 60<br />
−
| 60<br />
 
−
| 55<br />
 
 
| 60<br />
 
| 60<br />
 
|-
 
|-
 
| Broms<br />
 
| Broms<br />
−
| tryckluft från 20-t<br />
+
| colspan="2"| tryckluft (New York)<br />
−
| tryckluft<br />
+
| colspan="2"| tryckluft (Kunze-Knorr)<br />
−
| tryckluft<br />
 
−
| tryckluft<br />
 
−
| tryckluft<br />
 
−
| tryckluft<br />
 
 
|-
 
|-
 
|
 
|
−
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
+
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]
−
| D-3<br />
+
| 1'D-3
−
| D-3<br />
+
| 1'D-3
−
| 1'D-3<br />
+
| 1'D-3
−
| 1'D-3<br />
+
| 1'D-3
−
| D-3<br />
 
−
| 1'D-3<br />
 
 
|-
 
|-
 
| Kolförråd (ton)<br />
 
| Kolförråd (ton)<br />
−
| 7,0<br />
+
| 6,0<br />
−
| 7,0<br />
+
| 6,0<br />
−
| 7,0<br />
+
| 6,0<br />
−
| 7,0<br />
+
| 6,0<br />
−
| 7,0<br />
 
−
| 7,0<br />
 
 
|-
 
|-
 
| Vattenförråd (m3)<br />
 
| Vattenförråd (m3)<br />
−
| 16,5<br />
+
| 18,4<br />
−
| 16,5<br />
+
| 18,4<br />
−
| 16,5<br />
+
| 18,4<br />
−
| 16,5<br />
+
| 18,4<br />
−
| 16,5<br />
 
−
| 16,5<br />
 
 
|}
 
|}
 +
 +
==Bilder==
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:SJ Ga 1425.jpeg|1000px|SJ Ga 1425]]
+
[[Image:SJ Ma 652.jpg|1000px|SJ Ma 652]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | SJ Ga 1425 i Skövde 1918 i leveransutförande. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08259
+
| class="imageCaption" | SJ Ma 562, leveransfoto från Nohab 1902. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDCA00310
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:SJ G2 1424.jpg|1000px|SJ G2 1424]]
+
[[Image:SJ G7 803.jpg|1000px|SJ G7 803]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | SJ G2 1424 i Nässjö med BGb-panna, troligen efter 1948. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08258
+
| class="imageCaption" | SJ G7 803 i Eksjö på 1950-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07683
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:SJ Gb 1468.jpg|1000px|SJ Gb 1468]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | SJ Gb 1468 i Alvesta 1933. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA08090
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:SJ G6 1449.jpg|1000px|SJ G6 1449.jpg]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | SJ G6 1449 i Långsele 1950. Foto: Georg Snell Samlingsportalen Jvm.KBIA04648
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:TGOJ G3b 95.jpg|1000px|TGOJ G3b 95.jpg]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | TGOJ G3b 95, leveransfoto 1942. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA00587
 
 
|}
 
|}
  
−
==Litt G i modell==
+
==Litt M i modell==
−
Eftersom Ga från början var identiskt med ett vanligt tyskt lok (G8, senare BR55), har den varit förhållandevis populär bland storserietillverkare.
+
Inga modeller av littera M är kända
−
===Skala [[H0]]===
 
  
−
1966 släppte [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] en litt Ga i modell, katalognummer 1351 F. 1971 fick den nytt katalognummer 4146. 1975 fick den ändrad utväxling, och 1994 ny drivning.
+
==Wiki-sidor om lok==
 +
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
  
−
1976 släppte [[Piko]] en litt Ga i modell, katalognummer 5/6324. 1978 kom den också för [[3R]].
+
==Tryckta referenser==
 +
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
  
−
1984 släppte [[Perl]] en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]] av ett Gb-lok, som gick att bygga som en G5, G6 och en TGOJ G3b, baserad på ett Roco-chassi. Katalognummer 015.K, senare 015.
+
Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/3/0083.html ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder.''] Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 71ff.
  
−
2006 släppte [[Märklin]] en Ga till SJ 150-årsjubileum. 2008 kom den även som [[Trix]] för [[2R]].
+
Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0475.html ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2.''] Stockholm: författaren 1931, sid. 469f.
  
−
2011 lanserade HNJ Verkstad en ombyggnadssats för att konvertera en Märklin/Trix Ga till en Ga2/G2.
+
Leif Dahl: "Parallaxad i Hultsfred." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 ([[Scratchbyggd]] G7 i [[H0]]).
  
−
===Skala [[N]]===
+
==Webreferenser==
−
1984 släppte [[Arnold]] en litt Ga i modell.
+
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]
  
−
1995 släppte [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] en litt Ga i modell.
+
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=G7&typenr= Svenska lok: G7]
  
−
==Länkar==
+
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ma&typenr= Svenska lok: Ma]
−
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
 
  
−
==Referenser==
+
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Mb&typenr= Svenska lok: Mb]
−
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br />  Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar'', Malmö: Stenvalls 2016.<br />  Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.<br />Krister Brandt & Göran Axelsson: "En helsvensk tysk: Ga 1414" i ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991, s. 59 (konvertering av Weinerts BR55-byggsats till en svensk Ga)<br />Krister Brandt: "Luckproblem?" i ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992, s. 62 (mer data om Ga, framför allt om byte av sotskåpsluckan till B-typ).<br /> Hans Ryderwall: "Bergslagsbanans G3-lok." i ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992, s. 92 (konvertering av Weinerts BR55 med BGb-panna till BJ G3).<br />Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera G." i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 22/2015 (presentation av tillgängliga modeller). <br />[http://www.osterthun.com/2c.models40-59/55.25-56~SJ.htm Lista på Ga-modeller]<br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ga&typenr=2 Svenska lok Ga]<br />[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Gb&typenr=3 Svenska lok Gb]<br />[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 Ånglok vid TGOJ]<br />[http://www.mrw1.se/anglok/littg3.htm BJ G3]
+
</div>
 +
[[Kategori: Ånglok]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: Nohab]]
 +
[[Kategori: Epok Ic]]
 +
[[Kategori: Epok Id]]
 +
[[Kategori: Epok IIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIb]]

Nuvarande version från 13 april 2024 kl. 20.57

Historik

När SJ tog över Malmbanan i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och kompoundmaskineri av Mellins system. Loken fick sluten hytt, ledskenegnistsläckare, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.

Mellan 1902 och 1907 levererades tjugo lok av den tyngre versionen, littera Ma, för trafiken Kiruna-Narvik. Ett 21:a lok tillkom 1910 genom ombyggnad av Mb 651 med en större ångpanna till Ma. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.

Mellan 1901 och 1903 levererades fjorton lok av den lättare versionen littera Mb för trafiken Gällivare-Luleå. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. Mb 764 fick dessutom en ångpanna av B-typ 1909 (och därmed överhettning). Den tidigare torveldade Mb 651 byggdes 1910 om till Ma med en större koleldad ångpanna. Även Mb 763 och 803 byggdes 1920 om till överhettning med en B-panna och tvillingmaskineri. De tre överhettade loken fick 1920 littera Mc. De resterande Mb-loken blev arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.

Två Ma ombyggdes också till tvillingmaskineri och överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera Md. De bägge loken slopades 1937

De tre Mc-loken 763, 764 och 803 blev på 1930-talet övertaliga, och såldes 1937 till HHJ och NOJ. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946 och tilldelades från 1942 nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet varefter de beredskapsställdes för att slutligen slopas 1970.

Huvuddimensioner


 Ma
 Mb
 Mc/G7
 Md
Löb (m)
 17,3
 17,3
 17,3
 17,3
Axelavstånd (m)
 13,7
 13,7
 13,7
 13,7
Tjänstevikt (ton)
 75,6+38,7
 66,6+38,7
 68,2+38,7
 74,0+38,7
Axeltryck (ton)
 16,1
 13,7
 14,5
 15,7
Dragkraft (Mp)
 10,6
 9,1
 12,0
 13,0
Sth (km/h)
 45/50
 45/50
 60
 60
Broms
 tryckluft (New York)
 tryckluft (Kunze-Knorr)

Axelföljd

1'D-3 1'D-3 1'D-3 1'D-3
Kolförråd (ton)
 6,0
 6,0
 6,0
 6,0
Vattenförråd (m3)
 18,4
 18,4
 18,4
 18,4

Bilder

SJ Ma 652

SJ Ma 562, leveransfoto från Nohab 1902. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDCA00310

SJ G7 803

SJ G7 803 i Eksjö på 1950-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07683

Litt M i modell

Inga modeller av littera M är kända

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Gustaf Welin (red.): Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder. Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 71ff.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2. Stockholm: författaren 1931, sid. 469f.

Leif Dahl: "Parallaxad i Hultsfred." i Allt om Hobby nr 1/2011 (Scratchbyggd G7 i H0).

Webreferenser

Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen

Svenska lok: G7

Svenska lok: Ma

Svenska lok: Mb

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ånglok_litt_M&oldid=49294"