Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt R"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Wiki-sidor om lok: GDG) |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan], behövde littera [[SJ ånglok litt M|'''Ma''']] påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera '''R'''. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna. | + | När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan], behövde littera [[SJ ånglok litt M|'''Ma''']] påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera '''R'''. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935, där de fick littera '''R3'''. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna. |
==Huvuddimensioner R== | ==Huvuddimensioner R== | ||
Versionen från 23 juli 2020 kl. 21.54
Innehåll
Historik
När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på Malmbanan, behövde littera Ma påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera R. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935, där de fick littera R3. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna.
Huvuddimensioner R
Löb: 19,85 m
Hjulbas (lok och tender): 14,80 m
Tjänstevikt: 84,8+45,2 ton
Axeltryck: 17,0 ton
Dragkraft: 18,8 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: Tryckluft New York, senare Kunze-Knorr
Axelföljd: E-4
Kolförråd: 4.0 ton
Vattenförråd: 20,0 m3
|
|
| SJ R 976, leveransfoto. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07807 |
|
|
| GDJ R3 70, tidigare SJ R 975. Källa Digitalt museum JvmKBIA05615 |
Litt R i modell
Skala H0
- 2016 lanserade Lokmodeller en etsplåt till ett R-lok med tender, avsedda för ett underrede från Roco BR57 eller Trix BR94.
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
Tryckta referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.
Webreferenser
Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen
Lokmodeller.se (Modell i H0).
