Skillnad mellan versioner av "SJ ellok litt F"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och får största tillåtna hastighet på 120 km/t. Detta kunde inte [[SJ ellok litt D|Ds-loken]] hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommité, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar, med förebild i den tyska [https://de.wikipedia.org/wiki/DR-Baureihe_E_18 E18]. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. För att pröva den nya designen beställdes 3 försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och | + | Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och får största tillåtna hastighet på 120 km/t. Detta kunde inte [[SJ ellok litt D|Ds-loken]] hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommité, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar, med förebild i den tyska [https://de.wikipedia.org/wiki/DR-Baureihe_E_18 E18]. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. För att pröva den nya designen beställdes 3 försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Provloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk. |
1943 beställdes en första serie av F-lok på 12 lok, i huvudsak baserade på provlok 603, som levererades 1945-46. 1948-49 leverades en andra serie om nio lok. Serieloken leverades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar och motorer av typ KJ 106B från ASEA, samt löpaxlarna arrangerade som bisselboggier. Till skillnad från provloken hade de två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. | 1943 beställdes en första serie av F-lok på 12 lok, i huvudsak baserade på provlok 603, som levererades 1945-46. 1948-49 leverades en andra serie om nio lok. Serieloken leverades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar och motorer av typ KJ 106B från ASEA, samt löpaxlarna arrangerade som bisselboggier. Till skillnad från provloken hade de två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. | ||
Versionen från 7 juli 2018 kl. 18.04
Historik
Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och får största tillåtna hastighet på 120 km/t. Detta kunde inte Ds-loken hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommité, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar, med förebild i den tyska E18. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. För att pröva den nya designen beställdes 3 försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Provloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk.
1943 beställdes en första serie av F-lok på 12 lok, i huvudsak baserade på provlok 603, som levererades 1945-46. 1948-49 leverades en andra serie om nio lok. Serieloken leverades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar och motorer av typ KJ 106B från ASEA, samt löpaxlarna arrangerade som bisselboggier. Till skillnad från provloken hade de två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid.
Huvuddimensioner Ma
Löb: 16,8 m
Hjulbas: 11,8 m
Tjänstevikt: 104,4 ton
Effekt: 3960 kW
Sth: 105 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: Co'Co'
|
|
| SJ Ma 832 1972. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB14343:02 |
|
|
| SJ Ma 879, moderniserad med flyttad dörr och Marshalstrålkastare. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08909 |
|
|
| TGOJ Ma 405 i Vasselhyttan 1965, dosan mellan strålkastarna är för multipeldrift. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04533 |
|
|
| TGOJ Ma 402 på linjen mellan Mellösa och Flens övre. Källa Samingsportalen Jvm.KDAM04545 |
Litt Ma i modell
Skala H0
1971 släppte Hobbyteknik en etsplåt till Ma i både SJ och TGOJ's versioner, katalognummer B5. 1991 kom en mera komplett byggsats ut.
1998-99 släppte Jeco byggsatser och färdigmodeller av Ma-lok med korg i vitmetall och drivning baserad på Roco. Denna fanns såväl i med såväl fyrkantiga som runda fönster samt i leveransskick och efter modifiering med Marshalljus.
2008 släppte Jeco en ny byggsats av Ma med korg i plast, som endast förekom i utförande med fyrkantiga rutor samt Marshalstrålkastare och flyttad dörr. Även denna drivning var baserad på Roco.
2013 släppte Jeco en ny Ma som färdigmodell med egen drivning, igen en moderniserad Ma med Marshallyktor och flyttade dörrar.
2018 aviserade Jeco en Ma i ursprunligt skick, i både SJ och TGOJ-version, i flera individuella utföranden.
Länkar
Referenser
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar, Malmö: Stenvalls 2016
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Redaktionen: "Jeco Ma i H0", i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Recension av Jecos Ma från 2013).
Järnväg.net Ma
Svenska lok Ma
Ellok på TGOJ
Modellrallaren Jeco Ma (presentation)
Genomgång av Jecos Ma-varianter
