SJ ellok litt F

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Historik

Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och få största tillåtna hastighet höjd till 120 km/t. Detta kunde inte Ds-loken hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommitté, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar i ett fast ramverk, med förebild i den tyska E18. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. F-loken skulle också vara starkare och snabbare än de omedelbart identifierade behoven, för att ha marginal för möjliga framtida behov. För att pröva den nya designen beställdes tre försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Försöksloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk.

En första serie av F-lok på tolv lok beställdes 1943, i huvudsak baserade på försökslok 603. Denna serie levererades 1945-46. År 1948 och 1949 levererades en andra serie om nio lok, därmed fanns totalt 24 F-lok. Serieloken levererades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar i svetsad konstruktion och motorer av typ KJ 106B från ASEA med kraftöverföring med hålaxeldrift. Löpaxlarna var arrangerade som bisselboggier, och strömavtagarna var av typ BBCK. Till skillnad från försöksloken hade serieloken två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. De tre försöksloken byggdes om 1953-1957 för att närmare matcha serieloken, och fick samma tekniska utrustning, samt två frontrutor. Den raka buffertbalken kvarstod dock. Sedan byggdes samtliga F-lok om 1964-68 med nya strömavtagare typ MK2 och förbättrad förarmiljö med bland annat gummiinfattade fönster med runda hörn.

F-loken användes från början i snälltåg på stambanorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, samt i viss utsträckning Göteborg-Malmö. Den förutsedda trafiken på linjen Ånge-Boden blev begränsad. Fr.o.m. sextiotalet sattes F-lok in i flera tåg Göteborg-Malmö, och i och med införandet av Rb i början på sextiotalet och Rc-loket i slutet av sextiotalet kom F-loket att sättas in i persontåg samt tåg på andra linjer såsom Norra Stambanan, Ostkustbanan, Stockholm-Oslo, Stockholm-Eskilstuna och Göteborg-Kalmar/Karlskrona. F 699 slopades efter ett haveri 1972, övriga avregistrerades 1978-83. Sth reducerades till 100 km/h på de återstående loken 1981 p.g.a. dåliga gångegenskaper.

Huvuddimensioner

Löb: 15,23 m
Hjulbas: 11,60 m
Tjänstevikt: 102,2 ton
Axeltryck: 17,3 ton
Effekt: 2580 kW
Sth: 135 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'Do1'

Bilder

SJ F 603

SJ F 603, ett av försökloken i Falun 1942, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04894

SJ F 627

SJ F 627, ett serielok i leveransskick. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04898

SJ F 623

SJ F 623 i Stockholm C 1974, efter ombyggnad med gummiinfattade fönster och ny strömavtagare MK2. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08791

Litt F i modell

Skala H0

  • 1942 släppte Wentzels ett F-lok med korg i trä och kartong, katalognummer J122M. 1946 kom en variant med korg i metall, nr J126M.

Wentzels F-lok

Wentzels byggsats till F-lok, med metallkorg. Foto: Ola Ahlström.
  • 1945 släppte TfA Hobbytjänst ett F-lok med lokkorg i vitmetall.
  • 1949 släppte Fa Hasselgren ett F-lok i modell, som både färdigmodell och byggsats. Lokkorgen var gjuten i aluminium.
  • 1955 släppte Liliput ett F-lok för tre-räls likström. 1968 kom en version för tvåräls likström ut, ombyggda från restlagret.

Liliputs F-lok

Liliputs F-lok. Foto: Ola Ahlström.
  • 1974 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt. F, katalognummer E15.
  • 1981 släppte Perlmodell ett F-lok i leveransutförande i vitmetall och mässing som byggsats och färdigmodell, för både 2R och 3R. Den har förekommit i varianter med en och två motorer. Katalognummer F.624.
  • 2001 släppte Brimalm Engineering ett F-lok i småseriemodell, som erbjöds i såväl leveransskick som ombyggt skick. Loknummer 696, 697, 701 och 702.
  • 2007 släppte Jeco en färdigmodell med kåpa i plast av ett F-lok i ombyggt utförande.
  • Byggsvenskt/Dekaler & Etsat har ett underrede till ett F-lok

Skala N

  • 1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till ett F-lok i moderniserat serieutförande i N-skalan.

Etsplåt till F från Hobby-Teknik.

Etsplåt till F-lok i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser - förebild

René Sjöstrand: "Elektrolok littera F." i Tåg nr 3/1972 (Beskrivning och ritning).

"SJ littera F." i Allt om Hobby nr 4/1976 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Robin Högberg: "F-loket - en historik." i Allt om Hobby nr 3/2007 (Beskrivning och ritning).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Rutger Friberg: "F från Jeco." i Allt om Hobby nr 3/2007 (Snabbtitt).

Bengt Nylén: "Elektrolok littera F - ett modifieringsprojekt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016 (Modifiering av Perl F.624).

Webreferenser

Järnväg.net: F

Järnvägshistoriskt forum: F i godståg (F-lok i godståg de sista åren).

Järnvägshistoriskt forum: F-lok i 954/854 och Ra i 85:an. (F-lok i trafik på 1970-talet).

Järnvägshistoriskt forum: F-lok i Lapplandspilen

Svenska lok: F

Modellrallaren: Provkörning av F-loket från Jeco (Recension).