Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(→‎Exempel: Aitikgruvan: Rensat)
(→‎Tryckta referenser - modell: Horne 2021)
(98 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
Järn- och stålindustrin omvandlar [https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnmalm järnmalm] och stålskrot till användbara produkter. Här behandlas svensk järn- och stålindustri främst ur perspektivet vilka transportbehov som skapas för järnvägen.
 
==Inledning==
 
==Inledning==
 +
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järn-_och_stålproduktion Processen] att omvandla järnmalm till användbara produkter i järn och stål har flera steg:
 +
*Rostning användes vid [https://sv.wikipedia.org/wiki/Träkolsmasugn träkolsmasugnar] för att befria styckemalmen från svavel och göra den mera lättslagen innan den skickades till masugnen.
 +
*Reduktion, där järnmalm omvandlas till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tackjärn tackjärn] eller råjärn med hög kolhalt, över 4%. Järnmalm är föreningar av järn och syre, reduktionen handlar om att befria järnet från syre. Den vanligaste metoden är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Masugn masugnsprocessen], där malmen hettas upp till höga temperaturer under tillförsel av kol. Masugnar har eldats med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Träkol träkol] eller [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koks koks], och det finns elektriska masugnar där kol tillförs. Sedan 1950-talet är koksmasugnar den vanligaste metoden världen över. Ett alternativ till masugnsprocessen är tillverkning av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Direktreducerat_järn järnsvamp], där järnet reduceras utan att bli flytande.
 +
*[https://sv.wikipedia.org/wiki/Färskning Färskning], där råjärnets kolhalt minskas till mellan 0,15 och 2% och blir [https://sv.wikipedia.org/wiki/Stål stål]. Förr användes olika härdfärskningsmetoder, där järnet smiddes till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Stångjärn stångjärn]. Sedan 1800-talet har man i allt större utsträckning gått över till smältfärskningsmetoder, där järnet färskas i flytande form och med hög temperatur. Slutprodukten vid smältfärskning var tidigare [https://sv.wikipedia.org/wiki/Göt stålgöt] som gjöts i kokiller, idag [https://sv.wikipedia.org/wiki/Stränggjutning stränggjuts] i regel stålet i en kontinuerlig process och kapas till stålslabs.
 +
*Bearbetning, där stålet bearbetas vidare till användbara produkter i form av plåt, profiler eller andra varor.
 +
 +
Förutom malmbaserad ståltillverkning har ståltillverkning baserat på skrot idag en stor betydelse.
 +
 +
På denna sida behandlas främst reduktion och färskning. Bearbetning behandlas endast i begränsad utsträckning.
 +
 +
==Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige efter 1856==
 +
Koksmasugnen uppfanns på 1700-talet i Storbritannien, men i Sverige höll man länge kvar kvar vid [https://sv.wikipedia.org/wiki/Träkolsmasugn masugnar eldade med träkol], eftersom [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koks koks] måste importeras och träkol gav järnkvaliteter med lägre svavelföroreningar. Den första koksmasugnen i Sverige byggdes vid Oxelösunds järnverk 1917. Först på 1940-talet blev merparten av svensk tackjärnsproduktion baserad på koksmasugnar. Den sista träkolsmasugnen i Sverige, Svartå hytta i Närke, blåstes ner 1966. Under 1900-talet har också en allt större andel av stålproduktionen baserats på skrot, och idag (2018) finns endast tre masugnar kvar i Sverige, en vid SSAB Luleå och två vid SSAB Oxelösund.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Riddarhyttan Bäckegruvan.jpg|Riddarhyttan Bäckegruvan]]
+
[[Image:Oxelösunds järnverk.jpg|Oxelösunds järnverk]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373
+
| class="imageCaption" |Koksmasugn vid Oxelösunds järnverk 1930, en av landets första. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07355
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Billesholm Albertschaktet.jpg|Billesholm Albertschaktet]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485
 
 
|}
 
|}
 +
 +
Smältfärskningsmetoder började införas i Sverige på 1860-talet, då [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bessemermetoden Bessemerprocessen] infördes på Sandvikens järnverk. Därefter har införts ett antal olika smältfärskningsmetoder, såsom [https://sv.wikipedia.org/wiki/Thomasprocessen Thomasprocessen], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Martinprocessen Martinprocessen], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Syrgasprocess LD-processen] mm. När Martinprocessen infördes under andra halvan av 1800-talets medgav det ståltillverkning av skrot och blandningar av skrot och tackjärn.  Härdfärskning fortsatte dock länge i Sverige, framför allt som [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lancashireprocessen Lancashiresmide]. När Lancashiresmedjan i Ramnäs stängde 1964 var det den sista i världen. Idag (2018) dominerar LD-processen helt bland färskningsmetoderna.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Norberg Mossgruvan.jpg|Norberg Mossgruvan]]
+
[[Image:Fagersta bruk.jpg|Fagersta bruk]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036
+
| class="imageCaption" |Tappning av Martinugnen vid Fagersta 1967. Foto Pål-Nils Nilsson, Wikimedia Commons - Public Domain
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Kantorp anrikningsverket.jpg|Kantorp anrikningsverket]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724
 
 
|}
 
|}
  
−
==Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige==
+
Effekten av denna tekniska utveckling blev en ökande koncentration av ståltillverkningen till färre och större enheter. I ett första steg inföll den s.k. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bruksdöden bruksdöden] under decennierna runt år 1900, när många små bruk och smedjor försvann. En ytterligare våg av nedläggningar kom under 1970-talets [https://sv.wikipedia.org/wiki/Stålkrisen stålkris], där ytterligare anläggningar lades ner och koncentrationen ökade.
  
−
==Exempel: Dannemora gruvor==
+
==Exempel: Bredsjö hytta==
 +
Bredsjö var en av de sista träkolsmasugnarna i Sverige och blåstes ned 1962. Bredsjö station var en gång i tiden förgreningsstation mellan [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ], och de sista åren innan nedläggningen tog Bredsjö sin malm från Pershyttan på NBJ. Bredsjö hytta hade ett eget sinterverk, där [https://sv.wikipedia.org/wiki/Slig malmslig] och kol sintrades ihop till malmbriketter, som kunde matas till masugnen.
  
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
−
|+Malmtrafiken under normalspårstiden efter 1970-talet.
+
|+Produktion mot slutet.
 
|-
 
|-
 
| Produkt
 
| Produkt
Rad 37: Rad 41:
 
| Vagnslaster per vecka
 
| Vagnslaster per vecka
 
|-
 
|-
−
| Styckemalm och slig
+
| Tackjärn
 
|
 
|
−
| [[SJ godsvagn litt Ia|E]]  
+
| [[SJ godsvagn litt O|O]]  
−
| 420
+
| 18
 
|-
 
|-
 
|  
 
|  
−
| Dynamit
+
| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Slig Malmslig]
−
| G
+
| M (NBJ)
−
| 2
+
| 23
 
|-
 
|-
 
|  
 
|  
−
| Drivmedel
+
| Träkol
−
| Z
+
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|Lr]], [[SJ godsvagn litt Lu|Lu]]
 +
| 23
 +
|-
 +
|
 +
| Kalksten
 +
| [[SJ godsvagn litt Kö|Kö]]
 
| 1
 
| 1
 
|}
 
|}
−
420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen.
 
  
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Dannemora laven.jpg|Dannemora laven]]
+
[[Image:Bredsjö masugn.jpg|Bredsjö masugn]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Nya laven och anrikningsverket i Dannemora på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAH00266
+
| class="imageCaption" | Bredsjö masugn omkring 1900, masugnarna till vänster och rostugnarna till höger. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07713
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Dannemora malmlastning.jpg|Dannemora malmlastning]]
+
[[Image:Bredsjö hytta.jpg|Bredsjö hytta]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Malmlastning i Dannemora i smalspårsvagnar 1960. Vagnarna saknade gavel för att för tippas över gaveln i Hargshamn. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA01299
+
| class="imageCaption" | Bredsjö hytta 1930, innan sista ombyggnaden. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC06945
 
|}
 
|}
  
−
==Exempel: Persbergs gruvor==
+
==Exempel: SSAB Luleå==
 +
I SSAB:s anläggning i [https://www.ssab.se/ssab/om-ssab/production-sites-in-sweden/lulea/om-lulea Luleå] finns en av Sveriges tre återstående masugnar. Här produceras stålslabs från malmpellets från Malmfälten.
 +
 
 +
Masugnen eldas kontinuerligt med koks, och fylls på med malmpellets och kalk samt tillsatsämnen. I nästa steg färskas det smälta råjärnet i LD-konvertrar samt blandas ut med skrot. Därefter går stålet vidare till skänkmetallurgin där legeringsämnen tillsätts och olika typer av rening genomförs. Slutligen stränggjuts stålet och skärs upp till s.k. stålslabs som sedan skickas per järnväg till SSAB i Borlänge för vidare bearbetning, det s.k. ståltåget.
  
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
−
|+Malmtrafiken 1945-1956.
+
|+Stålproduktion 2018.
 
|-
 
|-
 
| Produkt
 
| Produkt
Rad 77: Rad 88:
 
| Vagnslaster per vecka
 
| Vagnslaster per vecka
 
|-
 
|-
−
| Styckemalm
+
| Stålslabs
 
|
 
|
−
| I, Ias, [[SJ godsvagn litt O|O]], [[SJ godsvagn litt Os|Os]]
+
| Smmnps (AAE, GC)
−
| 16
+
| 770
 
|-
 
|-
−
| Slig
 
 
|
 
|
−
| I, Ias, [[SJ godsvagn litt O|O]], [[SJ godsvagn litt Os|Os]]
+
| Malmpellets
−
| 30
+
| [[F050]], Uno (LKAB)
 +
| 1000
 
|-
 
|-
−
|  
+
|
−
| Dynamit
+
| Skrot
−
| G
+
| E
−
| 1
+
| 100
−
|-
 
−
|
 
−
| Drivmedel
 
−
| Q12
 
−
| 1
 
 
|}
 
|}
 +
 +
Kol levereras från USA och Australien på köl direkt till hamnen i Luleå och koksas i SSAB Luleås eget koksverk.
  
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Persbergs gruvor.jpg|Persbergs gruvor]]
+
[[Image:SSAB Luleå.jpg|SSAB Luleå]]
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Persberg malmlastning.jpg|Persberg malmlastning]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden.
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Persberg vagnar vid utlastningen.jpg|Persberg vagnar vid utlastningen]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan.
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Persberg Centralschaktet.jpg|Persberg Centralschaktet]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Persberg station.jpg|Persberg station]]
 
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138
+
| class="imageCaption" | SSAB:s anläggning i Luleå 2013. Wikimedia Commons.
 
|}
 
|}
  
−
==Exempel: Aitikgruvan==
+
==Järn- och stålindustri i modell==
−
{| class="wikitable"
+
Byggnader som passar till äldre järnbruk kan vara svårt att hitta, svenska träkolsmasugnar har haft en unik stil.
−
|+Malmtrafiken efter 2009.
+
http://i0.wp.com/www.modellrallaren.se/wp-content/2009/12/masugn.jpg <br/>
−
|-
+
Hyttan i Bångfors på Stockholms Modelljärnvägsklubb. Foto Jocke Sannagård
−
| Produkt
 
−
| Insatsvara
 
−
| Vagnstyp
 
−
| Vagnslaster per vecka
 
−
|-
 
−
| Slig
 
−
|
 
−
| [[Boliden godsvagn litt Taimn|Taimn]]
 
−
| 98
 
−
|}
 
  
−
{| class="captionBox"
+
Till modernare stålverk kan det bli lättare, byggnadsmodulsystemen från [[Auhagen]] och DPM (i [[H0]]) går att anpassa till en svensk industrimiljö från 1900-talet. [[Walthers]] erbjuder dessutom en del byggnader som kan användas. [[Walthers]] har också producerat ett stålverk i modell i [[H0]] och [[N]], som innehöll många relevanta komponenter, t.ex. en [https://www.walthers.com/blast-furnace-with-sairways-and-railings-kit koksmasugn] (katalognummer 933-4600) och ett [https://www.walthers.com/rolling-mill-with-reversing-mill-stand-kit valsverk] (katalognummer 933-4601). [[Trix]] har också producerat en koksmasugn i [[H0]].
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:Aitik.JPG|Aitik]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons.
 
−
|}
 
  
−
==Gruvor i modell==
+
Mycket idéer kan hämtas från Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], där ett stålverk har fått plats på ett förhållandevis begränsat utrymme.
−
Det finns en del modeller av gruvanläggningar av olika slag från de stora husbyggsatstillverkarna. De flesta av dessa övertygar inte riktigt som svenska, i [[H0]] kommer nog Busch gruvlave (k-nr 1476) och malmficka (k-nr 1478) närmast. Dessa kan representera en mindre bergslagsgruva från decennierna runt sekelskiftet 1900. Grandt Lines krossverk i [[H0]] (k-nr 2906) kan också passera, tyvärr har Grandt Line lagts ner.  
 
  
−
För att minska både utrymmesbehovet och tidsåtgången kan man begränsa gruvan till själva malmlastningsdelen. Då kan det räcka med malmfickor eller malmhögar som lastas med kran eller lastmaskin.
+
==Övriga wiki-sidor om industrier==
 +
[[Industrier i modell]] <br/>
 +
[[Industribanor]]<br/>
 +
[[Svensk industri för MJ: gruvor]]<br/>
 +
[[Svensk modelljärnväg]]
  
−
Om utfraktningsbanorna ska byggas fungerande finns möjligheter med Busch feldbahnsystem i [[H0i]] och från flera tillverkare i [[H0e]], och Hapo i [[0e]] (många gruvbanor hade spårvidd på 750 mm).
+
==Tryckta referenser - förebild==
 +
"[http://runeberg.org/svind36/0147.html Metall- och maskinindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.
  
−
===Vagnar för malm===
+
L. Villner: "Järn- och metallhantering." i Torsten Althin (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.
−
På 1890-talet började bergslagsbanorna bygga särskilda treaxliga malmvagnar för ökad bärighet, och så småningom byggdes mera specialiserade malmvagnar för olika former av automatlossning (t.ex. SJ [[SJ godsvagn litt M2|M2]], [[SJ godsvagn litt Mb|Uad]] och [[SJ godsvagn litt Ia|Ia]] eller Bolidens [[Boliden godsvagn litt Taimn|Taimn]]). Dessa hade olika konstruktion beroende på hur lossningsanläggningarna såg ut. Även om Mas-vagnarna huvudsakligen använts på malmbanan har de också gått mellan Grängesberg och Domnarvet.
 
−
* VVA producerar etsade byggsatser av bergslagsbanornas malmvagnar i trä av 20- och 30-tonstyp i [[H0]].
 
−
* Lokstalle1 producerar SWB's korta treaxliga malmvagn i stål i [[H0]].
 
−
* TGOJ's moderna vagnar i stål har producerats av Perl och Jens Dahlström i [[H0]].
 
−
* Rimbo Grande har producerat smalspåriga malmvagnar från DHJ i [[H0n3]] och en treaxlig malmvagn från BJ i [[H0]].
 
−
För mindre kvantiteter malm användes dessutom standardvagnar littera I, N och O. Tysktillverkade godsvagnar av typ [[Tyska privatbanevagnar#DR O "Halle"|Halle]], [[Tyska privatbanevagnar#DR Om "Breslau-Essen"|Breslau-Essen]] och [[Tyska privatbanevagnar#DR O "Nürnberg"|Nürnberg]] har också använts för malmtrafik.
 
  
−
==Övriga wiki-artiklar om industrier==
+
Eric Ruist: "Järn- och metallverk." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
−
[[Industrier i modell]]
 
  
−
==Referenser==
+
Marie Nisser: "Bredsjö hytta." i ''Hyttor i Örebro län'' (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.
−
"Malmtillgångar och malmbrytning." i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1948.
 
  
−
Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
+
Lennart Welander (red.): ''Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur'' (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984.
  
−
Lennart Welander (red.): ''Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur'' (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).
+
Nils Björkenstam: ''Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling'' (H 65). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1996.
  
−
Jörgen Bergfors: "Hjulvinds pumphus. Dannemora gruvor." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 61/1996. (Ritning).
+
Folke Westling: "Järnets väg." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
  
−
Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
+
Jan Uggla: ''[https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del2.pdf Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi]'' (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.
  
−
Claes Mattisson: "En malmficka i Bergslagen." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Linbaneutlastning, bygge, beskrivning och ritning).
+
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. (Förebild och modell).
  
−
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Hisstornet i Blötberget." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Ritning på hiss för tippvagnar).
+
==Tryckta referenser - modell==
 +
Rutger Friberg: "Torpedpannevagn med svensk förebild - del 1 av 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002 (Konvertering av modell från [[Trix]]).<br/>
 +
Rutger Friberg: "Torpedpannevagn med svensk förebild - del 2 av 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002.
  
−
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003. (Ritning på mindre gruvlave i trä).
+
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Förebild och modell).
  
−
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Skrädhuset vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2003. (Ritning på skrädhus i trä).
+
Anthony Horne: "Nytorps trädgårdsjärnväg. Del 2: stålverket." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.
  
−
Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna."  i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. (Beskrivning, ritningar och bygge).
+
==Webreferenser - förebild==
 +
[https://www.ssab.se/ssab/om-ssab/production-sites-in-sweden/lulea/om-lulea SSAB: SSAB Luleå]
  
−
Jan Kruse: ''Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält.'' Mjölby: Atremi 2012.
+
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järn-_och_stålproduktion Wikipedia: Järn- och stålproduktion]
−
 
 
−
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. (Förebild och modell).
 
  
−
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Gruvdrift_i_Sverige_(historisk) Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (historisk)]
+
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnverk Wikipedia: Järnverk]
  
−
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Gruvdrift_i_Sverige_(pågående) Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (pågående)]
+
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Masugn Wikipedia: Masugn]
  
−
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Dannemora_gruvor Wikipedia: Dannemora gruvor]
+
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Stål Wikipedia: Stål]
  
−
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Aitikgruvan Wikipedia: Aitikgruvan]
+
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Träkolsmasugn Wikipedia: Träkolsmasugn]
  
−
[https://www.lkab.com/sv/om-lkab/fran-gruva-till-hamn/bryta/vara-underjordsgruvor/ LKAB: Våra underjordsgruvor]
+
==Webreferenser - modell==
 +
[http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn] (Tysk anläggning baserad på ett stålverk).
  
−
[https://www.lkab.com/sv/om-lkab/fran-gruva-till-hamn/foradla/ LKAB: Förädla]
+
[https://www.walthers.com/blast-furnace-with-sairways-and-railings-kit Walthers: Blast Furnace] (Koksmasugn i H0).
  
−
[https://www.boliden.com/operations/mines/boliden-aitik Boliden: Aitik]
+
[https://www.walthers.com/rolling-mill-with-reversing-mill-stand-kit Walthers: Rolling Mill] (Valsverk i H0).
  
−
[https://www.nyteknik.se/industri/historisk-sprangning-i-pajala-6403635 Ny Teknik: Historisk sprängning i Pajala] (Sprängning i Tapuligruvan).
+
[[Kategori: Industrier]]
 +
[[Kategori: Utformning]]
 +
[[Kategori: Trafik]]
 +
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: BJ]]
 +
[[Kategori: GDG]]
 +
[[Kategori: NBJ]]
 +
[[Kategori: TGOJ]]
 +
[[Kategori: Svensk MJ]]

Versionen från 31 juli 2023 kl. 15.57

Järn- och stålindustrin omvandlar järnmalm och stålskrot till användbara produkter. Här behandlas svensk järn- och stålindustri främst ur perspektivet vilka transportbehov som skapas för järnvägen.

Inledning

Processen att omvandla järnmalm till användbara produkter i järn och stål har flera steg:

  • Rostning användes vid träkolsmasugnar för att befria styckemalmen från svavel och göra den mera lättslagen innan den skickades till masugnen.
  • Reduktion, där järnmalm omvandlas till tackjärn eller råjärn med hög kolhalt, över 4%. Järnmalm är föreningar av järn och syre, reduktionen handlar om att befria järnet från syre. Den vanligaste metoden är masugnsprocessen, där malmen hettas upp till höga temperaturer under tillförsel av kol. Masugnar har eldats med träkol eller koks, och det finns elektriska masugnar där kol tillförs. Sedan 1950-talet är koksmasugnar den vanligaste metoden världen över. Ett alternativ till masugnsprocessen är tillverkning av järnsvamp, där järnet reduceras utan att bli flytande.
  • Färskning, där råjärnets kolhalt minskas till mellan 0,15 och 2% och blir stål. Förr användes olika härdfärskningsmetoder, där järnet smiddes till stångjärn. Sedan 1800-talet har man i allt större utsträckning gått över till smältfärskningsmetoder, där järnet färskas i flytande form och med hög temperatur. Slutprodukten vid smältfärskning var tidigare stålgöt som gjöts i kokiller, idag stränggjuts i regel stålet i en kontinuerlig process och kapas till stålslabs.
  • Bearbetning, där stålet bearbetas vidare till användbara produkter i form av plåt, profiler eller andra varor.

Förutom malmbaserad ståltillverkning har ståltillverkning baserat på skrot idag en stor betydelse.

På denna sida behandlas främst reduktion och färskning. Bearbetning behandlas endast i begränsad utsträckning.

Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige efter 1856

Koksmasugnen uppfanns på 1700-talet i Storbritannien, men i Sverige höll man länge kvar kvar vid masugnar eldade med träkol, eftersom koks måste importeras och träkol gav järnkvaliteter med lägre svavelföroreningar. Den första koksmasugnen i Sverige byggdes vid Oxelösunds järnverk 1917. Först på 1940-talet blev merparten av svensk tackjärnsproduktion baserad på koksmasugnar. Den sista träkolsmasugnen i Sverige, Svartå hytta i Närke, blåstes ner 1966. Under 1900-talet har också en allt större andel av stålproduktionen baserats på skrot, och idag (2018) finns endast tre masugnar kvar i Sverige, en vid SSAB Luleå och två vid SSAB Oxelösund.

Oxelösunds järnverk

Koksmasugn vid Oxelösunds järnverk 1930, en av landets första. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07355

Smältfärskningsmetoder började införas i Sverige på 1860-talet, då Bessemerprocessen infördes på Sandvikens järnverk. Därefter har införts ett antal olika smältfärskningsmetoder, såsom Thomasprocessen, Martinprocessen, LD-processen mm. När Martinprocessen infördes under andra halvan av 1800-talets medgav det ståltillverkning av skrot och blandningar av skrot och tackjärn. Härdfärskning fortsatte dock länge i Sverige, framför allt som Lancashiresmide. När Lancashiresmedjan i Ramnäs stängde 1964 var det den sista i världen. Idag (2018) dominerar LD-processen helt bland färskningsmetoderna.

Fagersta bruk

Tappning av Martinugnen vid Fagersta 1967. Foto Pål-Nils Nilsson, Wikimedia Commons - Public Domain

Effekten av denna tekniska utveckling blev en ökande koncentration av ståltillverkningen till färre och större enheter. I ett första steg inföll den s.k. bruksdöden under decennierna runt år 1900, när många små bruk och smedjor försvann. En ytterligare våg av nedläggningar kom under 1970-talets stålkris, där ytterligare anläggningar lades ner och koncentrationen ökade.

Exempel: Bredsjö hytta

Bredsjö var en av de sista träkolsmasugnarna i Sverige och blåstes ned 1962. Bredsjö station var en gång i tiden förgreningsstation mellan BJ och NBJ, och de sista åren innan nedläggningen tog Bredsjö sin malm från Pershyttan på NBJ. Bredsjö hytta hade ett eget sinterverk, där malmslig och kol sintrades ihop till malmbriketter, som kunde matas till masugnen.

Produktion mot slutet.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Tackjärn O 18
Malmslig M (NBJ) 23
Träkol Lr, Lu 23
Kalksten Kö 1

Bredsjö masugn

Bredsjö masugn omkring 1900, masugnarna till vänster och rostugnarna till höger. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07713

Bredsjö hytta

Bredsjö hytta 1930, innan sista ombyggnaden. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC06945

Exempel: SSAB Luleå

I SSAB:s anläggning i Luleå finns en av Sveriges tre återstående masugnar. Här produceras stålslabs från malmpellets från Malmfälten.

Masugnen eldas kontinuerligt med koks, och fylls på med malmpellets och kalk samt tillsatsämnen. I nästa steg färskas det smälta råjärnet i LD-konvertrar samt blandas ut med skrot. Därefter går stålet vidare till skänkmetallurgin där legeringsämnen tillsätts och olika typer av rening genomförs. Slutligen stränggjuts stålet och skärs upp till s.k. stålslabs som sedan skickas per järnväg till SSAB i Borlänge för vidare bearbetning, det s.k. ståltåget.

Stålproduktion 2018.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Stålslabs Smmnps (AAE, GC) 770
Malmpellets F050, Uno (LKAB) 1000
Skrot E 100

Kol levereras från USA och Australien på köl direkt till hamnen i Luleå och koksas i SSAB Luleås eget koksverk.

SSAB Luleå

SSAB:s anläggning i Luleå 2013. Wikimedia Commons.

Järn- och stålindustri i modell

Byggnader som passar till äldre järnbruk kan vara svårt att hitta, svenska träkolsmasugnar har haft en unik stil. masugn.jpg
Hyttan i Bångfors på Stockholms Modelljärnvägsklubb. Foto Jocke Sannagård

Till modernare stålverk kan det bli lättare, byggnadsmodulsystemen från Auhagen och DPM (i H0) går att anpassa till en svensk industrimiljö från 1900-talet. Walthers erbjuder dessutom en del byggnader som kan användas. Walthers har också producerat ett stålverk i modell i H0 och N, som innehöll många relevanta komponenter, t.ex. en koksmasugn (katalognummer 933-4600) och ett valsverk (katalognummer 933-4601). Trix har också producerat en koksmasugn i H0.

Mycket idéer kan hämtas från Frank Forstens Stahlbahn, där ett stålverk har fått plats på ett förhållandevis begränsat utrymme.

Övriga wiki-sidor om industrier

Industrier i modell
Industribanor
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk modelljärnväg

Tryckta referenser - förebild

"Metall- och maskinindustri." i Sveriges industriförbund: Sveriges industri. Stockholm: författaren 1936.

L. Villner: "Järn- och metallhantering." i Torsten Althin (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.

Eric Ruist: "Järn- och metallverk." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Marie Nisser: "Bredsjö hytta." i Hyttor i Örebro län (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.

Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984.

Nils Björkenstam: Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling (H 65). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1996.

Folke Westling: "Järnets väg." i Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).

Jan Uggla: Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).

Tryckta referenser - modell

Rutger Friberg: "Torpedpannevagn med svensk förebild - del 1 av 2." i Allt om Hobby nr 6/2002 (Konvertering av modell från Trix).
Rutger Friberg: "Torpedpannevagn med svensk förebild - del 2 av 2." i Allt om Hobby nr 7/2002.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Förebild och modell).

Anthony Horne: "Nytorps trädgårdsjärnväg. Del 2: stålverket." i Modelljärnvägsmagasinet nr 47/2021.

Webreferenser - förebild

SSAB: SSAB Luleå

Wikipedia: Järn- och stålproduktion

Wikipedia: Järnverk

Wikipedia: Masugn

Wikipedia: Stål

Wikipedia: Träkolsmasugn

Webreferenser - modell

Stahlbahn (Tysk anläggning baserad på ett stålverk).

Walthers: Blast Furnace (Koksmasugn i H0).

Walthers: Rolling Mill (Valsverk i H0).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Svensk_industri_för_MJ:_järn_och_stål&oldid=42399"