Lastkajer och perronger

På denna sida behandlas lastkajer, perronger och plattformar av olika slag. Fokus ligger på svenska miljöer och lastning och lossning av tåg, av såväl resenärer och gods. Lastanordningar för bulkvagnar behandlas inte, inte heller för lastbilar.

Bakgrund

Vid de flesta stationer och lastplatser fanns det lastkajer för vagnslaster och plattformar för resande, för att underlätta lastning och lossning. Järnvägarna tog snart fram standardkonstruktioner för hur dessa skulle utföras. Lastkajer för gods är ofta byggda för att ha samma höjd som ett vagnsgolv, medan perronger för resenärer är lägre - de resande förväntas kunna ta sig upp ett par trappsteg.

En sådan plattform behöver dels en vertikal begränsning mot spåret, och dels en yta att arbeta ifrån. Är konstruktionen försedd med trädäck behövs inte någon särskild förstärkning på spårsidan, men sådana lösningar blir hala när det blött eller kallt, och har begränsad bärighet. Med en stenkant eller en betongkant mot spåret kan plattformen byggas upp av grus, och sedan beläggas med grus eller asfalteras. Plattformar som bara hade spår på ena sidan lutade ibland nedåt från spåret, medan de med spår på bägge sidor hade en horisontell yta, eventuellt med en viss bombering för avrinning.

Lyxigare perronger i Sverige har gärna ett tak för skydd mot nederbörd, främst det välkända Törebodataket. Det finns också många moderna arvtagare.

Plattformar måste hållas utanför det fria rummet, även om det ofta fanns specialregler för just plattformar.

Bilder

Relativt ambitiös nybyggd lastkaj på Möckelns station i Småland 1916. Notera att kajen lutar ned mot sjön. Källa Digitalt museum JvmKDAE05585

Godsmagasin med fjällpanel på okänd station i Västergötland 1971, med lastkaj för frilastning i direkt anslutning. Även denna lutar lite ned från spåret. Källa Digitalt museum JvmKDAD00573

Ändlastkaj för lastning/lossning över vagnsgaveln, här med ett lass möbler från Danmark. Västerås 1950. Foto Seved Walter, Digitalt museum JvmKBDB01482

Perronger vid Rosersbergs station mellan Stockholm och Uppsala. Huvudperrongen är stensatt, och det finns en smal träperrong till höger. Källa Digitalt museum JvmKCAC18588

Plattformar i modell

Perronger har varit populära i modell sedan det började tillverkas tillbehör till modelljärnvägar, men utbudet av perronger från plastbyggsatstillverkarna är sällan klockrent för en svensk miljö. Däremot har flera tillverkare plattformskanter i olika höjder och utföranden som kan fungera i en svensk miljö. Det finns även murmaterial som kan användas.

Törebodatak finns i H0 från KMJK och i N från Frykmodell. KMJK har dessutom ett modernare plattformstak i H0. Äldre svenska perronger och lastkajer får annars scratchbyggas.

Oavsett om plattformarna kommer från byggsatser eller scratchbyggs måste de hålla sig utanför det fria rummet. Enklast blir det att bygga och måla dem när spåret är målat men innan ballasten är på plats.

Andra wikisidor

Tillbaka till nybörjarsidan

Spår
Landskap
Frilansade driftplatser

Webreferenser - förebild

Ekeving.se: Järnvägars byggnad och underhåll. Plancher (Många detaljritningar, 1947. Även perrongritningar).

Ekeving.se: Lastkajer 1920.

Ekeving.se: Plattformar 1920.

Webreferenser - modell

Frykmo.se: Mur- och stenarbeten (Skulptera murar direkt i markisolering).

Youtube: Realistic stone walls - Detailed guide DIY (Murverk i markisolering).

Tryckta referenser - förebild

Stefan Nilsson: "Längs linjen: Gavellastkaj." i Modelljärnvägsmagasinet nr 68/2026.

Tryckta referenser - modell

Jörgen Bergfors: "Så här bygger du din plattform i DAS-lera." i Smalspårigt nr 104/2008 (Stationsplattformar).

"Perrongtak från KMJK." i Allt om Hobby nr 5/2011, s. 9 (Perrongtak av Törebodatyp, H0).

Jocke Sannagård: "Perrongtak i byggsats." i Allt om Hobby nr 7/2015 (Recension av perrongtak från KMJK, H0).

Daniel Wietlisbach: "Sten på sten med cellpannå." i Modelljärnvägsmagasinet nr 43/2020 (Murverk med cellpannå).

"Frykmo modellbyggeri." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023, s. 6 (Törebodatak i skala N).