Svensk vägbyggnad och vägtrafik: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) m (→Grus) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (304 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
På denna sida behandlas vägtrafikens | På denna sida behandlas vägnätets och vägtrafikens utveckling i Sverige. | ||
==Inledning== | ==Inledning== | ||
En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden. | En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden. | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
|} | |} | ||
För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. | För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan. | ||
{| class="wikitable" | |||
| style="text-align: center" |[[Image: Tvärfall dubbelt.png|400px|Tvärfall dubbelt.png]] | |||
| style="text-align: center" |[[Image: Tvärfall.png|400px|Tvärfall.png]] | |||
|- | |||
| Dubbelt tvärfall på raksträcka | |||
| Enkelt tvärfall i kurva | |||
|- | |||
| colspan="2" style="text-align: center"|Bilder: Mailtosap, Wikimedia Commons | |||
|} | |||
För dränering behövs diken, som hjälper med att leda bort vatten från vägen | För dränering behövs diken, som hjälper med att leda bort vatten från vägen | ||
| Rad 20: | Rad 29: | ||
| class="imageCaption" | Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap. | | class="imageCaption" | Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap. | ||
|} | |} | ||
<span id="Allmän väg"></span>Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon. | |||
==Historik== | ==Historik== | ||
=== | ===Epok Ia - epok Ic=== | ||
( | (1856 - 1900) | ||
När järnvägar började byggas i Sverige på 1850-talet var de flesta vägar grusvägar, antingen utlagda över gamla ridstigar eller byggda | När järnvägar började byggas i Sverige på 1850-talet var de flesta vägar [[#Grus|grusvägar]], antingen utlagda över gamla ridstigar eller byggda med någon form av terrass. Häst och vagn var det huvudsakliga fortskaffningsmedlet. Jordsbruksfastigheternas ägare ansvarade för vägarnas skötsel på landsbyggden, det var inte ovanligt med [[grindar]] över vägen. Gästgiveriförordningen gällde fortfarande, vilken tvingade vissa bönder att hålla hästar, stall, husrum och förplägnad till resande. Vintertid var framkomligheten mycket låg, häst och släde kunde användas längs åsar eller på frusna vattendrag. Någon snöröjning att tala om fanns inte. På vägarna gällde vänstertrafik. Vissa stadsgator hade [[#Kullersten|kullerstensbeläggning]]. | ||
Vissa förbättringar ägde rum vid 1800-talets mitt. Vägen Malmö-Lund blev den första macadamvägen i Sverige 1854, av den vattenbegjutna typen. Huggna storgatstenar (som ger en jämnare beläggning än kullerstenar) började användas i Stockholm 1860. | Vissa förbättringar ägde rum vid 1800-talets mitt. Vägen Malmö-Lund blev den första [https://en.wikipedia.org/wiki/Macadam macadamvägen] i Sverige 1854, av den vattenbegjutna typen. Huggna [[#Gatsten|storgatstenar]] (som ger en jämnare beläggning än kullerstenar) började användas i Stockholm 1860. | ||
När järnvägsbyggandet tog fart på 1870-talet börjande vägnätet minska, järnvägar gav bättre avkastning. Bestämmelserna i gästgiveriförordningen mildrades 1878, så att böndernas åtaganden reducerades. | När järnvägsbyggandet tog fart på 1870-talet börjande vägnätet minska, järnvägar gav bättre avkastning. Bestämmelserna i gästgiveriförordningen mildrades 1878, så att böndernas åtaganden reducerades. | ||
| Rad 33: | Rad 44: | ||
Den första betongbron byggdes i Skåne 1897. | Den första betongbron byggdes i Skåne 1897. | ||
=== | ===Epok Id - epok Ie=== | ||
([[ | (1900 - 1922) | ||
Fokus för vägbyggnad blev under dessa år den allt mer framväxande motorfordonstrafiken. Registreringsskyltar för motorfordon infördes 1906, dessa angav fordonets [https://sv.wikipedia.org/wiki/Registreringsskyltar_i_Sverige#Länsbeteckningar_på_registreringsskyltar_före_1973 länstillhörighet med bokstäver] följt av ett löpnummer. Väghyvlar började användas för att bygga grusvägar. [[#Gatsten|Smågatsten]] började användas i Stockholm och Göteborg 1908. Samma år började trummor av betong användas. Böndernas skjutsningsplikt togs bort 1911. [[Vägskydd]] med ljud- och ljussignaler installerades för första gången 1917. | |||
===Epok II=== | |||
(1922 - 1948) | |||
Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med [[#Asfalt|asfalt]] och betong börjar användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid raffinaderiet i Nynäshamn. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. [[Grindar]] över allmän väg förbjöds 1927. | |||
Under | Under 1930-talet blev [[#Gatsten|smågatsten]] den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933. | ||
Under andra världskriget infördes bensinransonering, vilket dels ledde till att gengas, med tillhörande gengasaggregat, infördes som ersättningsbränsle, dels att många bilar ställdes av. Därmed sinade bilskatteintäkterna och vägunderhållet måste reduceras. | |||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
[[Image: Lastbil gengas.jpg|1000px|Lastbil gengas.jpg]] | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | Lastbil med gengas 1943. Foto Eric Sjöqvist, Digitalt museum ECS-D18-159. | |||
|} | |||
Staten tog över väghållningen 1944, under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Nu infördes också huvudvägar, rikshuvudvägar fick nummer 1-19, och länshuvudvägar 20-499, dock utan att skyltar sattes upp. Övriga allmänna vägar var bygdevägar och ödebygdsvägar. | |||
===Epok III=== | |||
(1948 - 1967) | |||
I slutet av 1940-talet angavs följande byggnadstyper för vägar: | I slutet av 1940-talet angavs följande byggnadstyper för vägar: | ||
| Rad 71: | Rad 93: | ||
|} | |} | ||
I tätorter förekom också s.k. trefilig väg med en körbana 9,0-10,5 m, detta för att medge plats för gatuparkering. Det fanns också fyrfiliga vägar med två separata körbanor med 7,0 m bredd. Trottoarer skulle vara minst 1,5 m breda. Busshållplatser skulle om möjligt medge att bussen kunde stanna helt utanför körbanan. Utanför körbanan lämnades en vägren på ett par decimeter, d.v.s. bärlagret var något bredare än slitlagret. | |||
De flesta huvudvägar var fortfarande grusvägar på slutet av 1940-talet. Storgatsten användes nu endast mellan spårvägsspår eller som kantstenar. | De flesta huvudvägar var fortfarande [[#Grus|grusvägar]] på slutet av 1940-talet. [[#Gatsten|Storgatsten]] användes nu endast mellan spårvägsspår eller som kantstenar. | ||
Gengasen avvecklades | Gengasen avvecklades på några månader från vägtrafiken efter krigsslutet 1945. Efter andra världskriget ökade bilparken snabbt, inledningsvis importerades alla bilmärken som gick att hitta på marknaden, samtidigt som SAAB lanserades och Volvo fick sin storhetstid. Volvo och Scania dominerade lastbilsmarknaden. Järnvägstrafiken fick allt hårdare konkurrens. Busstrafiken hade sin storhetstid på 1950-talet, tills privatbilismen började reducera efterfrågan även på bussresor. | ||
Rikshuvudvägar 1945-62 | Rikshuvudvägar 1945-62 | ||
| Rad 93: | Rad 115: | ||
* Riksväg 14: Sundsvall-Åre. | * Riksväg 14: Sundsvall-Åre. | ||
Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1951. Då sattes också nummerskyltar upp för rikshuvudvägar och länshuvudvägar. Från 1952 målades alla stolpar till vägmärken gula. Systematisk målning av trafiklinjer inleddes också 1952, med gul färg. Den första svenska motorvägen mellan Malmö och Lund invigdes 1953, med betongbeläggning. Betongbeläggning har annars inte blivit särkilt vanligt i Sverige, sannolikt p.g.a. de något högre anläggningskostnaderna. Asfalt dominerar istället de hårdgjorda vägarna. Vägbeläggning med smågatsten vid nybyggnation upphörde 1954. Från mitten av 1950-talet började | Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1951. Då sattes också nummerskyltar upp för rikshuvudvägar och länshuvudvägar. Från 1952 målades alla stolpar till vägmärken gula. Systematisk målning av trafiklinjer på vägarna inleddes också 1952, med gul färg. Den första svenska motorvägen, mellan Malmö och Lund, invigdes 1953, med betongbeläggning. Betongbeläggning har annars inte blivit särkilt vanligt i Sverige, sannolikt p.g.a. de något högre anläggningskostnaderna. [[#Asfalt|Asfalt]] dominerar istället de hårdgjorda vägarna. Vägbeläggning med [[#Gatsten|smågatsten]] vid nybyggnation upphörde 1954. Från mitten av 1950-talet började motorfordonsmarknaden konsolideras, så att färre tillverkare dominerade. Det huvudsakliga importen kom nu från Tyskland. Nya bestämmelser för trafikskyltar gavs ut 1961. Motorvägar byggdes där det var mest trafik, oftast runt de större städerna. Motorvägssträckorna var i allmänhet korta. | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| Rad 99: | Rad 121: | ||
[[Image: Kungsgatan 1962.jpg|1000px|Kungsgatan 1962.jpg]] | [[Image: Kungsgatan 1962.jpg|1000px|Kungsgatan 1962.jpg]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008. | | class="imageCaption" | Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. Tvärfallet anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008. | ||
|} | |} | ||
Europavägar infördes 1962 i Sverige, enligt en konvention om ett gemensamt europeiskt vägnät. Europavägar i Sverige från 1962: | Europavägar infördes 1962 i Sverige, enligt en konvention om ett gemensamt europeiskt vägnät. Europavägar i Sverige från 1962: | ||
* E3: Göteborg-Stockholm-Kappellskär-(Finland). | * E3: Göteborg-Stockholm-Kappellskär-(Finland). | ||
* E4: Helsingborg-Stockholm- | * E4: Helsingborg-Stockholm-Haparanda. | ||
* E6: Trelleborg-Göteborg-Strömstad. | * E6: Trelleborg-Göteborg-Strömstad. | ||
* E18: Stockholm-Töcksfors. | * E18: Stockholm-Töcksfors. | ||
| Rad 113: | Rad 135: | ||
Inför övergången till högertrafik gavs nya bestämmelser för trafikskyltar ut 1966. Samtidigt inleddes andra förberedelser inför övergången, som att måla nya trafiklinjer, nu i vitt. | Inför övergången till högertrafik gavs nya bestämmelser för trafikskyltar ut 1966. Samtidigt inleddes andra förberedelser inför övergången, som att måla nya trafiklinjer, nu i vitt. | ||
=== | ===Epok IV=== | ||
( | (1967 - 1988) | ||
Högertrafik infördes den tredje september 1967. | Högertrafik infördes den tredje september 1967. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omorganiserades till Statens Vägverk samma år. | ||
Ytterligare europavägar etablerades: | Ytterligare europavägar etablerades: | ||
| Rad 123: | Rad 145: | ||
* E79: Umeå-Mo i Rana. | * E79: Umeå-Mo i Rana. | ||
Motorvägar fortsatte att byggas ungefär som tidigare, i form av korta sträckor vid större tätorter. Vägverket införde också den s.k. 13-metersvägen, en tvåfilig väg med breda vägrenar (3,5 m per körfält och 3 m per vägren), som används för höga hastigheter på huvudvägarna. Huvudvägarna började nu dras | Motorvägar fortsatte inledningsvis att byggas ungefär som tidigare, i form av korta sträckor vid större tätorter. Vägverket införde också den s.k. 13-metersvägen, en tvåfilig väg med breda vägrenar (3,5 m per körfält och 3 m per vägren), som används för höga hastigheter på huvudvägarna. Huvudvägarna började nu dras som kringfartsleder utanför tätorterna. | ||
Oljekrisen 1973 innebar ett avbrott för biltrafikens ökning för några år framåt. Nya registreringsskyltar infördes 1973, med tre bokstäver och tre siffror. Länstillhörighet anges inte längre. Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1978. | Oljekrisen 1973 innebar ett avbrott för biltrafikens ökning för några år framåt. Nya registreringsskyltar infördes 1973, med tre bokstäver och tre siffror. Länstillhörighet anges inte längre. Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1978. | ||
Statens vägverk blev Vägverket 1983. | Statens vägverk blev Vägverket 1983. | ||
===Epok V=== | |||
(1988 - 2010) | |||
Den s.k. "2+1 vägen" skapades 1990 som ett försök att reducera mötesolyckorna på huvudvägarna. Denna vägtyp har sedermera byggts på många håll. | Den s.k. "2+1 vägen" skapades 1990 som ett försök att reducera mötesolyckorna på huvudvägarna. Denna vägtyp har sedermera byggts på många håll. | ||
| Rad 144: | Rad 169: | ||
* E65: Malmö-Ystad | * E65: Malmö-Ystad | ||
På 1990-talet ökade också ambitionerna att binda samman motorvägar till sammanhängande nätverk. | På 1990-talet ökade också ambitionerna att binda samman motorvägar till sammanhängande nätverk. | ||
===Epok VI=== | |||
(2010 - ) | |||
Vägverket uppgick i Trafikverket 2010. | Vägverket uppgick i Trafikverket 2010. | ||
| Rad 155: | Rad 183: | ||
|} | |} | ||
Registreringsskyltarna ändrades 2019 så att sista | Registreringsskyltarna ändrades 2019 så att sista tecknet kan vara en bokstav eller en siffra. | ||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
| Rad 181: | Rad 209: | ||
| Enfältsväg VR 60 | | Enfältsväg VR 60 | ||
| Får inte ha vägmarkeringsinje i mitten | | Får inte ha vägmarkeringsinje i mitten | ||
| vägbana < 5,5, vägren >= 0,25 | | vägbana < 5,5, vägren >= 0,25; vägbana < 5,0 kräver mötesplatser | ||
|} | |} | ||
| Rad 192: | Rad 220: | ||
[[Image: Grusväg 1999.jpg|1000px|Grusväg 1999.jpg]] | [[Image: Grusväg 1999.jpg|1000px|Grusväg 1999.jpg]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | Grusväg i Mölndal 1999. Här förekommer ganska mycket löst grus. Längre bort vid skogsranden anas en | | class="imageCaption" | Grusväg i Mölndal 1999. Här förekommer ganska mycket löst grus. Längre bort vid skogsranden anas en uppbyggd terrass. På körvägen in mot gården till vänster syns en beväxt mittremsa. Foto Anna Krus, Digitalt museum KMV2000_01_25. | ||
|} | |} | ||
Grusväg var närmast allenarådande vid 1800-talets mitt, och omfattar fortfarande en stor del av det svenska vägnätet. | Grusväg var närmast allenarådande vid 1800-talets mitt, och omfattar fortfarande en stor del av det svenska vägnätet. Grusvägar utgjorde 21 % av vägnätet i Sverige 2005. | ||
Strävan vid utläggning av grusväg är slitlagret utgörs av grus, sand och silt med olika fraktioner. Under goda förhållanden betyder detta att grusvägen får en slät, sammanhållen yta, där löst grus endast förekommer i utkanterna. | Strävan vid utläggning av grusväg är slitlagret utgörs av grus, sand och silt med olika fraktioner. Under goda förhållanden betyder detta att grusvägen får en slät, sammanhållen yta, där löst grus endast förekommer i utkanterna. | ||
För grusvägar eftersträvas ett högt tvärfall, för att kompensera för grusets motstånd mot avrinning. På raksträckor rekommenderas ett symmetriskt tvärfall på 3 %, och i kurvor en skevning mot innekurvan på 2,5 - 5,5 % | För grusvägar eftersträvas ett högt [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], för att kompensera för grusets motstånd mot avrinning. På raksträckor rekommenderas ett symmetriskt tvärfall på 3-5 %, och i kurvor en skevning mot innekurvan på 2,5 - 5,5 % | ||
I praktiken varierar kvaliteten på grusvägar ganska mycket, det är många grusvägar som på olika sätt avviker från handböckernas ideal. | |||
===Kullersten=== | ===Kullersten=== | ||
| Rad 206: | Rad 236: | ||
[[Image: Kullersten.jpg|800px|Kullersten.jpg]] | [[Image: Kullersten.jpg|800px|Kullersten.jpg]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" |Kullerstensgata utanför | | class="imageCaption" |Kullerstensgata utanför Kavaljersporten i Kalmar. Källa Digitalt museum KLMF.003-9. | ||
|} | |} | ||
Kullersten är ohuggen sten med 10-15 cm diameter, som som började användas på stadsgator vid 1800-talets början. Kullersten har mest förkommit i tätorter, och användas efter 1900 mest i miljöer där man ville bevara en äldre atmosfär. Kullersten förekommer alltjämt i historiska miljöer. Kullersten ger ett | Kullersten är ohuggen sten med 10-15 cm diameter, som som började användas på stadsgator vid 1800-talets början. Kullersten har mest förkommit i tätorter, och användas efter 1900 mest i miljöer där man ville bevara en äldre atmosfär. Kullersten förekommer alltjämt i historiska miljöer. Kullersten ger ett slitstarkt men mycket ojämnt slitlager. | ||
===Gatsten=== | ===Gatsten=== | ||
Gatsten är huggen sten som ger ett jämnare slitlager än kullersten. | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
[[Image: Storgatsten.jpg| | [[Image: Storgatsten.jpg|900px|Storgatsten.jpg]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" |Storgatsten vid Magarinfabrikernas Försäljnings AB i Kalmar 1933. Källa Digitalt museum KLMF.O05284S | | class="imageCaption" |Storgatsten vid Magarinfabrikernas Försäljnings AB i Kalmar 1933. Källa Digitalt museum KLMF.O05284S | ||
|} | |} | ||
Storgatsten | Storgatsten användes från 1860-talet, främst i tätorter. På 1940-talet användes storgatsten mest till specialfall, såsom mellan [[spårväg]]sspår och som kantstenar. Storgatsten finns fortfarande kvar i äldre tätortsmiljöer. | ||
Dimensionerna för storgatsten var bredd 9-15 cm, längd 15-25 cm samt djup 14-20 cm. Storgatsten fanns i tre kvaliteter A, B och C, som angav hur mycket variation i bredd- och djupmått som tilläts. Storgatsten las i regel tvärs över vägbanan, och med kantstenar (se bilden ovan). | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
[[Image: Smågatsten båge.jpg| | [[Image: Smågatsten båge.jpg|900px|Smågatsten båge.jpg]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" |Smågatsten i bågmönster på ett torg i Värmland 1967. Foto Bertil Ludvigsson, Digitalt museum Buss3fg | | class="imageCaption" |Smågatsten i bågmönster på ett torg i Värmland 1967. Foto Bertil Ludvigsson, Digitalt museum Buss3fg | ||
| Rad 235: | Rad 268: | ||
|} | |} | ||
Smågatsten började användas i början på 1900-talet och fick sin storhetstid på 1930-talet | Smågatsten började användas i början på 1900-talet och fick sin storhetstid på 1930-talet. Smågatsten användes både i tätorter och på landsvägar. Nybyggnad med smågatsten upphörde 1954, men beläggning med smågatsten finns kvar i flera tätorter. | ||
Smågatsten höggs med olika dimensioner, 8-10, 10-12 eller 12-14 cm. Smågatsten las antingen i ett karaktäristiskt bågmönster eller diagonalt över körbanan. Om man lägger smågatsten med bågmönster i en backe ska bågarna ligga uppåt. Smågatsten kräver kantstöd för att hålla, antingen av särskilda kantstenar eller trottoarkanter. Även smågatsten kunde användas mellan [[spårväg]]sspår, men då behövdes kantstenar. | |||
Tvärfallet för gatsten bör vara 2,5 - 3 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor. | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Tvärfallet] för gatsten bör vara 2,5 - 3 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor. | ||
===Asfalt=== | ===Asfalt=== | ||
| Rad 247: | Rad 282: | ||
|} | |} | ||
Asfalt, en s.k. bituminös beläggning, började användas i Sverige på 1920-talet. | Asfalt, en s.k. bituminös beläggning, började användas i Sverige på 1920-talet. Även koltjära har använts till bituminösa beläggningar, men det förbjöds på 1970-talet. Asfaltbeläggningar har dominerat bland hårdgjorda beläggningar sedan 1950-talet. | ||
Asfalt används till halvpermanenta och helpermanenta beläggningar. En halvpermanent beläggning läggs ut på en redan existerade beläggning, där tidigare slitlager behålls i större eller mindre utsträckning. För en helpermantent beläggning blandas asfalt och stenmaterial i olika fraktioner innan det läggs ut direkt på bärlagret. Helpermanenta beläggningar har högre slitstyrka än halvpermantenta. | |||
Tvärfallet på asfalt bör vara ca 2,2 - 3,0 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor. | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Tvärfallet] på asfalt bör vara ca 2,2 - 3,0 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor. | ||
==Andra wikisidor== | ==Andra wikisidor== | ||
[[Vägfordon och vägtrafik]]<br/> | [[Vägfordon och vägtrafik]]<br/> | ||
[[Vägar i modell]] | [[Vägar i modell]]<br/> | ||
[[Svenska vägskydd]] | |||
==Webreferenser - förebild allmännt== | ==Webreferenser - förebild allmännt== | ||
| Rad 276: | Rad 314: | ||
[https://www.filmarkivet.se/movies/tur-med-tusenfoting/ Filmarkivet.se: Tur med tusenfoting (1953)] (Stockholmstrafik och trafikrisker, svart/vit). | [https://www.filmarkivet.se/movies/tur-med-tusenfoting/ Filmarkivet.se: Tur med tusenfoting (1953)] (Stockholmstrafik och trafikrisker, svart/vit). | ||
[https://stockholmskallan.stockholm.se/post/ | [https://stockholmskallan.stockholm.se/post/19051 Stockholmskällan: 3 september (Informationsfilm om övergången till högertrafik 1967)] | ||
[https:// | [https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23453.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bilar i Sverige runt 1960?] (Tips om bilmodeller för Sverige 1960, i H0). | ||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Högertrafikomläggningen Wikipedia: Högertrafikomläggningen] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Högertrafikomläggningen Wikipedia: Högertrafikomläggningen] | ||
[https://www.youtube.com/watch?v=8TUqVNIkjPw YouTube.com: Transport (1957) – ett bildsvep kring Svenska Transportarbetareförbundets verksamhetsområden] | |||
==Webreferenser - förebild vägar== | ==Webreferenser - förebild vägar== | ||
| Rad 304: | Rad 344: | ||
[https://www.smtm.se/vara-museer-och-samlingar/vara-samlingar/vaghistoriska-samlingarna/vagens-historia SMTM: Vägens historia] | [https://www.smtm.se/vara-museer-och-samlingar/vara-samlingar/vaghistoriska-samlingarna/vagens-historia SMTM: Vägens historia] | ||
[https://stockholmskallan.stockholm.se/post/28916 Stockholmskällan: Vägarbete i samband med högertrafikomläggningen] | |||
[https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/enskilda-vagar/ Trafikverket: Enskilda vägar] | |||
[https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall/sa-skotervi-vagar/sa-skoter-vi-grusvagar/ Trafikverket: Så sköter vi grusvägar] | [https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall/sa-skotervi-vagar/sa-skoter-vi-grusvagar/ Trafikverket: Så sköter vi grusvägar] | ||
| Rad 310: | Rad 354: | ||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/2%2B1-väg Wikipedia: 2+1-väg] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/2%2B1-väg Wikipedia: 2+1-väg] | ||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allmän_väg Wikipedia: Allmän väg] | |||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskild_väg Wikipedia: Enskild väg] | |||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_äldre_europavägar Wikipedia: Lista över äldre europavägar] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_äldre_europavägar Wikipedia: Lista över äldre europavägar] | ||
| Rad 318: | Rad 366: | ||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Wikipedia: Tvärfall] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Wikipedia: Tvärfall] | ||
[https://www.youtube.com/watch?v=KchM771hP58 YouTube.com: Sveriges första motorväg 1952] | |||
==Webreferenser - förebild vägmärken== | ==Webreferenser - förebild vägmärken== | ||
| Rad 334: | Rad 384: | ||
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/SFS1966.pdf MRW: SFS 270 (1966)] (Bestämmelser för vägmärken) | [http://www.mrw1.se/pdf_filer/SFS1966.pdf MRW: SFS 270 (1966)] (Bestämmelser för vägmärken) | ||
==Tryckta referenser - förebild== | ==Tryckta referenser - förebild vägbyggnad== | ||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | [[#TOP|Tillbaka till toppen]] | ||
| Rad 350: | Rad 400: | ||
Trafikverket: [http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1381215/FULLTEXT01.pdf ''Krav - VGU, Vägars och gators utformning'' (2020:029).] Borlänge: författaren 2020-01-01. | Trafikverket: [http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1381215/FULLTEXT01.pdf ''Krav - VGU, Vägars och gators utformning'' (2020:029).] Borlänge: författaren 2020-01-01. | ||
Trafikverket: [https://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1547645/FULLTEXT02.pdf ''Handbok Projektering och byggande av enskilda vägar'' (2021:089).] Borlänge: författaren 2022-06-15. | |||
Patrik Wirsenius m.fl. [https://skr.se/download/18.1d1b45d17f44a93c2f7cf9f/1647262169833/VGU-guiden-vagars-och-gators-utformning.pdf ''VGU-guiden. Vägars och gators utformning.''] Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner 2022 | Patrik Wirsenius m.fl. [https://skr.se/download/18.1d1b45d17f44a93c2f7cf9f/1647262169833/VGU-guiden-vagars-och-gators-utformning.pdf ''VGU-guiden. Vägars och gators utformning.''] Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner 2022 | ||
==Tryckta referenser - förebild fordon== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Chevrolet svensk i 25 år." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1952, s. 9 (GM:s svenska sammansättningsfabrik 25 år). | |||
"Jättebil för frystransport." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1954, s. 11 (SLAB frysbil Scania Ls 61). | |||
"Svenska hyvlar i Norge." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1955, s. 14 (Arton väghyvlar från Bolinder-Munktell sålda till Norge). | |||
"Volvo L 360." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1955, s. 16 (Lansering). | |||
Erik J. Bron: "Testar Messerschmidt 200." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1955 (Kabinenroller till Sverige). | |||
Bengt Svedberg: "Nordens bilkung." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1955 (Om Assar Gabrielsson). | |||
"Arméns nya fordon." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 10 (Lastterrängbil 912). | |||
"Bilar på salongen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1956 (Stockholms bilsalong). | |||
"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630). | |||
"GM-vagnar i toppen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 19 (Nyregistrerade personvagnar i maj 1956). | |||
"Säker körning med servostyrning." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1956, s. 16 (I Scanias lastbilar och bussar). | |||
"Bensintvål biltävling." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1956, s. 17. | |||
"Volvos stötesten." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 21/1956 (Volvos provbana). | |||
"Ny Volvo-lastbil." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956 (L 420 "Snabbe"). | |||
"Svensk helbandstraktor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1957, s. 16 (Bolinder-Munktell Bamse). | |||
Krister Sandström: "En fläkt från den gamla goda tiden." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1957 (Veteranbilsrally). | |||
Åke Alm: "Händigt folk gör det själv. Bygg vinterhus åt bilen!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1959 (Hembyggt garage av träfiberplattor, ritning). | |||
Sveriges Automobilindustriförening: ''Bilismen i Sverige 1961.'' Stockholm: författaren 1961. | |||
"Värmevagn för gatu- och vägarbeten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 (Ritning). | |||
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990 (Bakgrund, ritningar och bygge i H0). | |||
Göran Tholin: "Varför inte en Tidaholmare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 80/2002 (Bakgrund och ritning på Tidaholmslastbil). | |||
Peter Haventon: ''Gengas. Dokument från en bister tid.'' Hudiksvall: Winberg Citybook AB 2005. | |||
==Tryckta referenser - förebild svenska personvagnar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"SAAB på marken." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1947 (SAAB 92). | |||
"SAAB på löpande band." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1952. | |||
"SAAB får ökad motorstyrka." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1953, s. 9. | |||
"Smått och stort på bilsalongen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1954. | |||
"En ny SAAB." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1955, s. 14 (Lansering av SAAB 93). | |||
"Den nya svenska bilen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1955 (SAAB 93). | |||
"Volvo Sport på svensk marknad." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 18 (Volvo P1900). | |||
"Ägaren testar bilen. 14 frågor och fem bilförare om Volvo PV 444 H." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. SAAB 92B." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956. | |||
"Volvos stora vagn." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1956, s. 16 (Amazon presenteras). | |||
"Ägaren testar bilen. SAAB 93 får gått betyg för fina vägegenskaper." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. TfA:s biltestningsserie firar jubileum. Fem ägare om Volvo PV 444 K." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1957. | |||
"Docka klarade Volvo-krock." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1957 (Test med säkerhetsbälten). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Volvo PV 444." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1957 (PV 444 L). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Volvo Sport." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1959 (PV 544 Sport). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om 60 hk Volvo." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1959 (PV 544). | |||
"Veteraner från Volvo." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1959 (Pensionärer bygger modeller). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Amazon Sport." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 21/1959. | |||
[[Lars Olov Karlsson]]: "Järnvägens bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019 (Lastbilar och personbilar som ägts av järnvägsförvaltningar). | |||
==Tryckta referenser - förebild amerikanska personvagnar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Ford 1949 på expo." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1948 (Svenska nyheter för 1949). | |||
Bobo: "Revolutionerande amerikansk V8-a." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1949 (Första V8an med toppventiler, i en Oldsmobile). | |||
"Europas modernaste hopsättningsfabrik." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1949 (Fords nya fabrik i Stockholm). | |||
"Bilinternational byggs i Värtan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Reportage från Fords fabriker i Värtan). | |||
"Fords 150 000:e i Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1953, s. 10. | |||
"Starkare motor i säkrare bil." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 18 (Fords 1956or i Sverige). | |||
"Nytt från ANA." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1955, s. 11 (Årets Plymouth-modeller). | |||
"Ägaren testar bilen. Chevrolet 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Plymouth Plaza 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956. | |||
"Mercury 1957." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1957, s. 18. | |||
"En titt på modell 58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1957 (Årsmodeller 1958 presenteras. "de amerikanska åken ramlat kraftigt bakåt i försäljningen här hemma"). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Nash Rambler." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1957. | |||
"Bilnytt från öst och väst." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1958, s. 18 (Ford 1958 till Sverige). | |||
==Tryckta referenser - förebild brittiska personvagnar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"En helt ny Vauxhall blir svensk favorit." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1952 (Vauxhall Velox monterades på GM:s fabrik i Hammarbyhamnen). | |||
"Ägaren testar bilen. Morris Minor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Ford Anglia." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Austin A 30." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Austin A 50 'Cambridge'." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Vauxhall 55." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Ford Zephyr Mark II." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Fem testar Standard Vanguard 15000 mil." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Snabb och rymlig vagn. Triumph Sport i ägartest." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1957 (TR2 och TR3). | |||
"Ägaren testar bilen. Fem som trivs vid ratten i Rover. Gedigen - vägsäker - trafiksmidig." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1957 (Rover 75). | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Ford Consul." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem om sportvagnen MG A." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare om Austin A 35." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Vanguard Junior." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin A 55." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1958. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Morris Oxford." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1958. | |||
"Vad anser de om sin bil? Ägare om Vauxhall Victor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1958. | |||
"Vad anser de om sin bil? Ägarna testar Anglia -58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om nya Vauxhall." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Hillman Husky." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Metropolitan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin Futura." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin Sprite." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1959. | |||
==Tryckta referenser - förebild tyska personvagnar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Folkvagnen - och Porsches senaste." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1949 (VW och Porsche 356 till Sverige). | |||
Erik J. Bron: "Testar Goggomobil." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1955. | |||
"Ägaren testar bilen. 14 frågor om Opel Olympia och Opel Rekord." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Borgward Isabella." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1956. | |||
"Ägaren tester bilen. Volkswagen 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. DKW 3=6 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Opel Kapitän." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. 5 ägare till Lloyd 400." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Opel Kapitän 1956." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Jag valde Mercedes." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 21/1956 (MB 180). | |||
"Ägaren testar bilen. IFA F9." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Mercedes-Benz 190." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Wartburg." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 21/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Messerschmidt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Karmann Ghia." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Goggomobil." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Heinkel Kabine." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1957. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Opel Rekord." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1958. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Goliath 1100." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1958. | |||
"Vad anser de om sin bil? Ägare testar VW Transport." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1958 (VW T1). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Isabella -59." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1959 (Borgward Isabella). | |||
"Vad anser de om sin bil? Ägarna om Goggomobil 700." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1960. | |||
==Tryckta referenser - förebild tyska Ford== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Ford 1949 på expo." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1948 (Svenska nyheter för 1949). | |||
"Europas modernaste hopsättningsfabrik." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1949 (Fords nya fabrik i Stockholm). | |||
"Bilinternational byggs i Värtan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Reportage från Fords fabriker i Värtan). | |||
"Fords 150 000:e i Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1953, s. 10. | |||
"Ägaren testar bilen. Ford Taunus 15M." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1956. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare om Taunus 12 M." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1958. | |||
==Tryckta referenser - förebild övriga europeiska personvagnar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Chockerande Citroen CV 2." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1952 (Presentation i Sverige). | |||
"Vårens nya bilmodeller." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1953. | |||
"Bilen ur lådan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956 (Reportage från ANA i Nyköping). | |||
"Ägaren testar bilen. 5 Simca-ägare svarar på 14 TfA-frågor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Renault 4 CV 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Fiat 1400 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1956. | |||
"Ägaren testar bilen. Varför köpte ni Fiat 600?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1956. | |||
"Ägaren testar bilen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1956 (Simca Vedette Versailles). | |||
"Ägaren testar bilen. Vi valde nya Citroën-modellen. Fem ägare om DS 19." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Peugot 403." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Fem Renault-veteraner granskar nya Dauphine." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Fem som valt Fiat 1100 TV." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1957. | |||
"Ägaren testar bilen. Snabb och trivsam att köra. Fem ägare testar Skoda 440." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1957. | |||
"Familjen testar Fiat: en vinstbil som vinner." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1957 (Fiat 600 som varit vinstbil). | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Fiat Multipla." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Dauphine." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1959 (Renault Dauphine). | |||
"Vi provkör Skoda: Sportig tjeck för familjen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Fiat 1200." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Skoda Octavia." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1959. | |||
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Moskvitch 407." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1960. | |||
Alexander Franc Storz: "Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020. | |||
==Tryckta referenser - förebild europeiska personvagnar - notiser== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
"Ny tjeck." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1952, s. 9 (Skoda 1200 importeras till Sverige). | |||
"Nya bilar." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1953, s. 10 (Wolseley 4/44 och DKW Meisterklasse). | |||
"Mercedes 300 SL." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1954, s. 10 (Importeras till Sverige). | |||
"MG Magnette." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1955, s. 11 (Importerade av Oker-Bloms bil AB). | |||
"Volkswagen som sommarstuga." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1955, s. 12 (VW T1 som campingfordon). | |||
"Citroën DS19 i Blå Hallen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 19. | |||
"Volkswagen-Taxi för landsbygdsbehov." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1956, s. 18 (VW T1 som taxi). | |||
"4-dörrars DKW." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956, s. 18. | |||
"Morris Minor ekonomitestad." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 19. | |||
"Senaste DKW-modellen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 16. | |||
"100000:e Volkswagen levererad till Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1957, s. 20. | |||
"Vedette -57." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1957, s. 20. | |||
"Lancia-läckert." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1958, 34 (Motorindustri AB importerade Lancia).. | |||
==Tryckta referenser - förebild bussar== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
B. Zanoni: "Alfa Romeo jättetrådbussar för SS." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1949. | |||
Nils Berggren: "Stockholmsbuss - världens första." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1950 (Bullerbussen). | |||
"Världens bästa storstadsbuss." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1953 (SS Metropol). | |||
"Scania Vabis Capitol." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 19. | |||
"SS får bussar med 'tänkande dörrar'." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Volvo H 20 med fotocellstyrda dörrar). | |||
"Scania Vabis nya buss." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1956, s. 17 (BF 73). | |||
"Specialbyggd rundtursbuss." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1956, s. 17 (Magirus Deutz till Nordisk Resebureau i Stockholm). | |||
Anders Slätis: "Modellbilsbygge i H0. De gamla bilarna är mest lättbyggda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Ritning på Scania- eller Nohab-buss). | |||
Gert Ekström: "En kloss blir en buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Ritning Volvobuss och byggeskrivning). | |||
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Framtidsbussen som redan är skrotad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1974 (Beskrivning och ritning på Stockholms trådbussar från Alfa-Romeo). | |||
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss). | |||
Leif Olsson: "Byggtips: Malmö-buss för H0-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 ([[Scratchbyggd]] buss i [[styrenplast]], ritning). | |||
Gert Ekström: "Bygg bussar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Ritning buss med "bulldog"-kaross). | |||
"Tre bussritningar:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (En skvader, en Volvo B512, en Volvo B617 Kondor). | |||
Nils Christiansson: "Den första svenska trådbussen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981. | |||
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Büssing i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Skisser på högertrafikbussar). | |||
Tommy Silo: "Bussen fyller hundra år!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999. | |||
[[Lars Olov Karlsson]]: "Järnvägens bussar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2019 (Bussar som ägts av järnvägsförvaltningar). | |||
==Tryckta referenser - modell== | |||
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] | |||
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss). | |||
[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. H0-skyltar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984 (Trafikmärken och järnvägsskyltar från [[Modell-Mekanik]]). | |||
[[LOK]]: "Cykel m.m. i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk). | |||
[[Lars Olov Karlsson]]: "Pumpar och pallar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, [[0]] och 1:18). | |||
[[Lars Olov Karlsson]]: "Bildekaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin). | |||
[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Satser med vägmärken hos Eurohobby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Svenska vägmärken i H0). | |||
[[Sture Bylén]]: "Prova att löda cyklar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014 (Cyklar från [[Weinert]] i [[0|1:45]]). | |||
Rickard Borghlund: "Hur kör du?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015, s. 19 (Trafikdelare i [[H0]]). | |||
Tobias Ljung: "När man ändå ska måla något i gult/rött/svart/vitt..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Måla många detaljer samtidigt). | |||
"One:87." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018, s. 6 (SJ hållplatsskylt och [[Intermodal trafik#Csam|Csam-container]]). | |||
[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]] | [[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]] | ||
| Rad 357: | Rad 773: | ||
[[Kategori: Landskap och gestaltning]] | [[Kategori: Landskap och gestaltning]] | ||
[[Kategori: Svensk MJ]] | [[Kategori: Svensk MJ]] | ||
[[Kategori: Tidskrifter]] | |||
Nuvarande version från 24 april 2026 kl. 23.39
På denna sida behandlas vägnätets och vägtrafikens utveckling i Sverige.
Inledning
En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden.
|
|
| Vägens uppbyggnad. Bild Skogforsk, från skogskunskap. |
För avrinningen bör körbanan ha ett visst tvärfall, d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.
|
|
| Dubbelt tvärfall på raksträcka | Enkelt tvärfall i kurva |
| Bilder: Mailtosap, Wikimedia Commons | |
För dränering behövs diken, som hjälper med att leda bort vatten från vägen
|
|
| Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap. |
Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon.
Historik
Epok Ia - epok Ic
(1856 - 1900)
När järnvägar började byggas i Sverige på 1850-talet var de flesta vägar grusvägar, antingen utlagda över gamla ridstigar eller byggda med någon form av terrass. Häst och vagn var det huvudsakliga fortskaffningsmedlet. Jordsbruksfastigheternas ägare ansvarade för vägarnas skötsel på landsbyggden, det var inte ovanligt med grindar över vägen. Gästgiveriförordningen gällde fortfarande, vilken tvingade vissa bönder att hålla hästar, stall, husrum och förplägnad till resande. Vintertid var framkomligheten mycket låg, häst och släde kunde användas längs åsar eller på frusna vattendrag. Någon snöröjning att tala om fanns inte. På vägarna gällde vänstertrafik. Vissa stadsgator hade kullerstensbeläggning.
Vissa förbättringar ägde rum vid 1800-talets mitt. Vägen Malmö-Lund blev den första macadamvägen i Sverige 1854, av den vattenbegjutna typen. Huggna storgatstenar (som ger en jämnare beläggning än kullerstenar) började användas i Stockholm 1860.
När järnvägsbyggandet tog fart på 1870-talet börjande vägnätet minska, järnvägar gav bättre avkastning. Bestämmelserna i gästgiveriförordningen mildrades 1878, så att böndernas åtaganden reducerades.
Den första betongbron byggdes i Skåne 1897.
Epok Id - epok Ie
(1900 - 1922)
Fokus för vägbyggnad blev under dessa år den allt mer framväxande motorfordonstrafiken. Registreringsskyltar för motorfordon infördes 1906, dessa angav fordonets länstillhörighet med bokstäver följt av ett löpnummer. Väghyvlar började användas för att bygga grusvägar. Smågatsten började användas i Stockholm och Göteborg 1908. Samma år började trummor av betong användas. Böndernas skjutsningsplikt togs bort 1911. Vägskydd med ljud- och ljussignaler installerades för första gången 1917.
Epok II
(1922 - 1948)
Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med asfalt och betong börjar användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid raffinaderiet i Nynäshamn. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. Grindar över allmän väg förbjöds 1927.
Under 1930-talet blev smågatsten den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933.
Under andra världskriget infördes bensinransonering, vilket dels ledde till att gengas, med tillhörande gengasaggregat, infördes som ersättningsbränsle, dels att många bilar ställdes av. Därmed sinade bilskatteintäkterna och vägunderhållet måste reduceras.
|
|
| Lastbil med gengas 1943. Foto Eric Sjöqvist, Digitalt museum ECS-D18-159. |
Staten tog över väghållningen 1944, under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Nu infördes också huvudvägar, rikshuvudvägar fick nummer 1-19, och länshuvudvägar 20-499, dock utan att skyltar sattes upp. Övriga allmänna vägar var bygdevägar och ödebygdsvägar.
Epok III
(1948 - 1967)
I slutet av 1940-talet angavs följande byggnadstyper för vägar:
| Beteckning | Användningsområde | Vägtyper | Körbanebredd (m) |
| Byggnadstyp I | Tät trafik | Samtliga rikshuvudvägar, flertalet länshuvudvägar | >= 6,0 |
| Byggnadstyp II | Mindre tät trafik | Vissa länshuvudvägaar och flertalet bygdevägar | 5,0-6,0 |
| Byggnadstyp III | Gles trafik | Lokala bygdevägar och samtliga ödebygdsvägar | 3,5 (6,0 vid mötesplatser) |
I tätorter förekom också s.k. trefilig väg med en körbana 9,0-10,5 m, detta för att medge plats för gatuparkering. Det fanns också fyrfiliga vägar med två separata körbanor med 7,0 m bredd. Trottoarer skulle vara minst 1,5 m breda. Busshållplatser skulle om möjligt medge att bussen kunde stanna helt utanför körbanan. Utanför körbanan lämnades en vägren på ett par decimeter, d.v.s. bärlagret var något bredare än slitlagret.
De flesta huvudvägar var fortfarande grusvägar på slutet av 1940-talet. Storgatsten användes nu endast mellan spårvägsspår eller som kantstenar.
Gengasen avvecklades på några månader från vägtrafiken efter krigsslutet 1945. Efter andra världskriget ökade bilparken snabbt, inledningsvis importerades alla bilmärken som gick att hitta på marknaden, samtidigt som SAAB lanserades och Volvo fick sin storhetstid. Volvo och Scania dominerade lastbilsmarknaden. Järnvägstrafiken fick allt hårdare konkurrens. Busstrafiken hade sin storhetstid på 1950-talet, tills privatbilismen började reducera efterfrågan även på bussresor.
Rikshuvudvägar 1945-62
- Riksväg 1: Helsingborg-Stockholm.
- Riksväg 2: Trelleborg-Svinesund.
- Riksväg 3: Kropp-Strövelstorp.
- Riksväg 4: Malmö-Norrköping.
- Riksväg 5: Göteborg-Jönköping.
- Riksväg 6: Göteborg-Stockholm.
- Riksväg 7: Göteborg-Grums.
- Riksväg 8: Ödeshög-Hallsberg.
- Riksväg 9: Örebro-Töcksfors.
- Riksväg 10: Örebro-Gävle.
- Riksväg 11: Arboga-Enköping.
- Riksväg 12: Solna-Mora.
- Riksväg 13: Stockholm-Haparanda.
- Riksväg 14: Sundsvall-Åre.
Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1951. Då sattes också nummerskyltar upp för rikshuvudvägar och länshuvudvägar. Från 1952 målades alla stolpar till vägmärken gula. Systematisk målning av trafiklinjer på vägarna inleddes också 1952, med gul färg. Den första svenska motorvägen, mellan Malmö och Lund, invigdes 1953, med betongbeläggning. Betongbeläggning har annars inte blivit särkilt vanligt i Sverige, sannolikt p.g.a. de något högre anläggningskostnaderna. Asfalt dominerar istället de hårdgjorda vägarna. Vägbeläggning med smågatsten vid nybyggnation upphörde 1954. Från mitten av 1950-talet började motorfordonsmarknaden konsolideras, så att färre tillverkare dominerade. Det huvudsakliga importen kom nu från Tyskland. Nya bestämmelser för trafikskyltar gavs ut 1961. Motorvägar byggdes där det var mest trafik, oftast runt de större städerna. Motorvägssträckorna var i allmänhet korta.
|
|
| Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. Tvärfallet anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008. |
Europavägar infördes 1962 i Sverige, enligt en konvention om ett gemensamt europeiskt vägnät. Europavägar i Sverige från 1962:
- E3: Göteborg-Stockholm-Kappellskär-(Finland).
- E4: Helsingborg-Stockholm-Haparanda.
- E6: Trelleborg-Göteborg-Strömstad.
- E18: Stockholm-Töcksfors.
- E75: Sundsvall-Östersund-(Norge).
Från 1964 var stolpar till vägmärken galvaniserade.
Inför övergången till högertrafik gavs nya bestämmelser för trafikskyltar ut 1966. Samtidigt inleddes andra förberedelser inför övergången, som att måla nya trafiklinjer, nu i vitt.
Epok IV
(1967 - 1988)
Högertrafik infördes den tredje september 1967. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omorganiserades till Statens Vägverk samma år.
Ytterligare europavägar etablerades:
- E14: Malmö-Ystad.
- E66: Malmö-Karlskrona-Kalmar-Norrköping (1980)
- E79: Umeå-Mo i Rana.
Motorvägar fortsatte inledningsvis att byggas ungefär som tidigare, i form av korta sträckor vid större tätorter. Vägverket införde också den s.k. 13-metersvägen, en tvåfilig väg med breda vägrenar (3,5 m per körfält och 3 m per vägren), som används för höga hastigheter på huvudvägarna. Huvudvägarna började nu dras som kringfartsleder utanför tätorterna.
Oljekrisen 1973 innebar ett avbrott för biltrafikens ökning för några år framåt. Nya registreringsskyltar infördes 1973, med tre bokstäver och tre siffror. Länstillhörighet anges inte längre. Nya bestämmelser för vägmärken gavs ut 1978.
Statens vägverk blev Vägverket 1983.
Epok V
(1988 - 2010)
Den s.k. "2+1 vägen" skapades 1990 som ett försök att reducera mötesolyckorna på huvudvägarna. Denna vägtyp har sedermera byggts på många håll.
Vissa europavägar fick nya nummer 1992. Nuvarande europavägar i Sverige:
- E4: Helsingborg-Stockholm-Haparanda
- E6: Trelleborg-Strömstad
- E10: Luleå-Riksgränsen
- E12: Holmsund-Högstaby
- E14: Sundsvall-Storlien
- E16: Lekvattnet-Gävle
- E18: Töcksfors-Stockholm-Kappelskär
- E20: Malmö-Göteborg-Stockholm
- E22: Trelleborg-Malmö-Karlskrona-Kalmar-Norrköping
- E45: Göteborg-Karesuando
- E65: Malmö-Ystad
På 1990-talet ökade också ambitionerna att binda samman motorvägar till sammanhängande nätverk.
Epok VI
(2010 - )
Vägverket uppgick i Trafikverket 2010.
|
|
| Södertäljevägen 2018. Foto Holger Ellgard, Wikimedia Commons. |
Registreringsskyltarna ändrades 2019 så att sista tecknet kan vara en bokstav eller en siffra.
| Beteckning | Utförande | Breddmått (m) |
| Motorväg VR 110/120 | Enligt internationell konvention, inga plankorsningar m.m. | körfält 3,5, vägren 2,0, mittvägren 0,5, mittremsa 2,5 |
| Mötesfri väg VR 110/100 | 2+1-väg med mitträcke | körfält 3,5-3,75, vägren 0,5, mittväggren 0,35-0,6, mittremsa 0,3 |
| Tvåfältsväg VR 100/80 | Ska ha vägmarkeringsinje mellan körfälten | körfält >= 3,0, vägren >= 0,25 |
| Tvåfältsväg VR 60 | Ska ha vägmarkeringsinje mellan körfälten | körfält > 2,75, vägren >= 0,25 |
| Enfältsväg VR 60 | Får inte ha vägmarkeringsinje i mitten | vägbana < 5,5, vägren >= 0,25; vägbana < 5,0 kräver mötesplatser |
Svenska vägbeläggningar
Här ges en kort genomgång av olika svenska vägbeläggningar, med beskrivning av deras användning och uppbyggnad.
Grus
|
|
| Grusväg i Mölndal 1999. Här förekommer ganska mycket löst grus. Längre bort vid skogsranden anas en uppbyggd terrass. På körvägen in mot gården till vänster syns en beväxt mittremsa. Foto Anna Krus, Digitalt museum KMV2000_01_25. |
Grusväg var närmast allenarådande vid 1800-talets mitt, och omfattar fortfarande en stor del av det svenska vägnätet. Grusvägar utgjorde 21 % av vägnätet i Sverige 2005.
Strävan vid utläggning av grusväg är slitlagret utgörs av grus, sand och silt med olika fraktioner. Under goda förhållanden betyder detta att grusvägen får en slät, sammanhållen yta, där löst grus endast förekommer i utkanterna.
För grusvägar eftersträvas ett högt tvärfall, för att kompensera för grusets motstånd mot avrinning. På raksträckor rekommenderas ett symmetriskt tvärfall på 3-5 %, och i kurvor en skevning mot innekurvan på 2,5 - 5,5 %
I praktiken varierar kvaliteten på grusvägar ganska mycket, det är många grusvägar som på olika sätt avviker från handböckernas ideal.
Kullersten
|
|
| Kullerstensgata utanför Kavaljersporten i Kalmar. Källa Digitalt museum KLMF.003-9. |
Kullersten är ohuggen sten med 10-15 cm diameter, som som började användas på stadsgator vid 1800-talets början. Kullersten har mest förkommit i tätorter, och användas efter 1900 mest i miljöer där man ville bevara en äldre atmosfär. Kullersten förekommer alltjämt i historiska miljöer. Kullersten ger ett slitstarkt men mycket ojämnt slitlager.
Gatsten
Gatsten är huggen sten som ger ett jämnare slitlager än kullersten.
|
|
| Storgatsten vid Magarinfabrikernas Försäljnings AB i Kalmar 1933. Källa Digitalt museum KLMF.O05284S |
Storgatsten användes från 1860-talet, främst i tätorter. På 1940-talet användes storgatsten mest till specialfall, såsom mellan spårvägsspår och som kantstenar. Storgatsten finns fortfarande kvar i äldre tätortsmiljöer.
Dimensionerna för storgatsten var bredd 9-15 cm, längd 15-25 cm samt djup 14-20 cm. Storgatsten fanns i tre kvaliteter A, B och C, som angav hur mycket variation i bredd- och djupmått som tilläts. Storgatsten las i regel tvärs över vägbanan, och med kantstenar (se bilden ovan).
|
|
| Smågatsten i bågmönster på ett torg i Värmland 1967. Foto Bertil Ludvigsson, Digitalt museum Buss3fg |
|
|
| Smågatsten i diagonalmönster på en landsväg 1950. Notera markeringen av mittlinje. Foto Linné Jansson, Digitalt museum VvmKDAD00042 |
Smågatsten började användas i början på 1900-talet och fick sin storhetstid på 1930-talet. Smågatsten användes både i tätorter och på landsvägar. Nybyggnad med smågatsten upphörde 1954, men beläggning med smågatsten finns kvar i flera tätorter.
Smågatsten höggs med olika dimensioner, 8-10, 10-12 eller 12-14 cm. Smågatsten las antingen i ett karaktäristiskt bågmönster eller diagonalt över körbanan. Om man lägger smågatsten med bågmönster i en backe ska bågarna ligga uppåt. Smågatsten kräver kantstöd för att hålla, antingen av särskilda kantstenar eller trottoarkanter. Även smågatsten kunde användas mellan spårvägsspår, men då behövdes kantstenar.
Tvärfallet för gatsten bör vara 2,5 - 3 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor.
Asfalt
|
|
| Asfalterad gata i Mölndal 2015. Foto Camilla Eliasson, Digitalt museum 2016_0064. |
Asfalt, en s.k. bituminös beläggning, började användas i Sverige på 1920-talet. Även koltjära har använts till bituminösa beläggningar, men det förbjöds på 1970-talet. Asfaltbeläggningar har dominerat bland hårdgjorda beläggningar sedan 1950-talet.
Asfalt används till halvpermanenta och helpermanenta beläggningar. En halvpermanent beläggning läggs ut på en redan existerade beläggning, där tidigare slitlager behålls i större eller mindre utsträckning. För en helpermantent beläggning blandas asfalt och stenmaterial i olika fraktioner innan det läggs ut direkt på bärlagret. Helpermanenta beläggningar har högre slitstyrka än halvpermantenta.
Tvärfallet på asfalt bör vara ca 2,2 - 3,0 % på raksträcka, med 5 % skevning i kurvor.
Andra wikisidor
Vägfordon och vägtrafik
Vägar i modell
Svenska vägskydd
Webreferenser - förebild allmännt
Webreferenser - förebild fordon
Järnvägshistoriskt forum: Dragbilar till vagnbjörn
Wikipedia: Registreringsskyltar i Sverige
Webreferenser - förebild trafik
Filmarkivet.se: Den förlorade melodien (1957) (Trafik i Stockholm, färg).
Filmarkivet.se: Tur med tusenfoting (1953) (Stockholmstrafik och trafikrisker, svart/vit).
Stockholmskällan: 3 september (Informationsfilm om övergången till högertrafik 1967)
Svenskt MJ-forum: Bilar i Sverige runt 1960? (Tips om bilmodeller för Sverige 1960, i H0).
Wikipedia: Högertrafikomläggningen
Webreferenser - förebild vägar
Asfaltboken.se: 1 Inledning och historik (Asfalt i Sverige).
Asfaltskolan.se: Vägmarkering historia (Svenska vägmarkeringar sedan 1950-talet).
Classic Motor: Betongväg: första?
Hans Högman: Svensk väghistoria (1)
Skogskunskap: Vägens uppbyggnad
SMTM: 1900-talet (Väghållningens utveckling 1900-1943).
SMTM: 1944-1992 (Väghållningens utveckling 1944-1992).
Stockholmskällan: Vägarbete i samband med högertrafikomläggningen
Trafikverket: Så sköter vi grusvägar
Wikipedia: Lista över äldre europavägar
Wikipedia: Motorvägar i Sverige
Wikipedia: Riksvägar i Sverige
YouTube.com: Sveriges första motorväg 1952
Webreferenser - förebild vägmärken
Ekeving.se: Särtryck 319 (900) Biltrafikföreskrifter (Blf) 1944 - 1957. Bilagor (Ritning hållplatsskylt SJ buss 1953, Bilaga 7).
MRW: SFS 252 (1931) (Bestämmelser för vägmärken)
MRW: SFS 44 (1937) (Bestämmelser för vägmärken)
MRW: SFS 744 (1951) (Bestämmelser för vägmärken)
MRW: SFS 602 (1961) (Bestämmelser för vägmärken)
MRW: SFS 270 (1966) (Bestämmelser för vägmärken)
Tryckta referenser - förebild vägbyggnad
Ejnar Wåhlin (red.): Bygg: handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad. IV. Väg- och vattenbyggnad. Stockholm: Tidskriften Byggmästarens förlag 1949.
Hans Thulin: Trafik- och trafiksäkerhetssituationen på E4 (VTI notat T79). Linköping: Väg- och trafikinstitutet 1990-01-04.
Sven-Olof Lundkvist: Breda körfält på 13-metersväg (VTI notat TF 55-21). Linköping: Väg- och trafikinstitutet 1992-12-21.
Jan-Olof Montelius: Vägmärken och vägvisning genom tiderna (PM). Borlänge: Vägverkets museum 2004-03-09.
Jan-Olof Montelius: Vägen i kulturlandskapet. Vägar och trafik före bilismen (2004:99). Borlänge: Vägverkets museum, Iki, Vägverket 2004.
Karin Johansson: Grusvägars uppbyggnad, nedbrytning och underhåll - En litteraturstudie med inriktning mot tillämpning av planeringsverktyget HDM-4 (Forskningsrapport 2005:03). Luleå tekniska universitet. Institutionen för samhällsbyggnad, avdelningen för geoteknik 2005.
Trafikverket: Krav - VGU, Vägars och gators utformning (2020:029). Borlänge: författaren 2020-01-01.
Trafikverket: Handbok Projektering och byggande av enskilda vägar (2021:089). Borlänge: författaren 2022-06-15.
Patrik Wirsenius m.fl. VGU-guiden. Vägars och gators utformning. Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner 2022
Tryckta referenser - förebild fordon
"Chevrolet svensk i 25 år." i Teknik för alla nr 12/1952, s. 9 (GM:s svenska sammansättningsfabrik 25 år).
"Jättebil för frystransport." i Teknik för alla nr 16/1954, s. 11 (SLAB frysbil Scania Ls 61).
"Svenska hyvlar i Norge." i Teknik för alla nr 17/1955, s. 14 (Arton väghyvlar från Bolinder-Munktell sålda till Norge).
"Volvo L 360." i Teknik för alla nr 20/1955, s. 16 (Lansering).
Erik J. Bron: "Testar Messerschmidt 200." i Teknik för alla nr 25/1955 (Kabinenroller till Sverige).
Bengt Svedberg: "Nordens bilkung." i Teknik för alla nr 26/1955 (Om Assar Gabrielsson).
"Arméns nya fordon." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 10 (Lastterrängbil 912).
"Bilar på salongen." i Teknik för alla nr 6/1956 (Stockholms bilsalong).
"Skördetröska med Volkswagenmotor." i Teknik för alla nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).
"GM-vagnar i toppen." i Teknik för alla nr 13/1956, s. 19 (Nyregistrerade personvagnar i maj 1956).
"Säker körning med servostyrning." i Teknik för alla nr 15/1956, s. 16 (I Scanias lastbilar och bussar).
"Bensintvål biltävling." i Teknik för alla nr 20/1956, s. 17.
"Volvos stötesten." i Teknik för alla nr 21/1956 (Volvos provbana).
"Ny Volvo-lastbil." i Teknik för alla nr 24/1956 (L 420 "Snabbe").
"Svensk helbandstraktor." i Teknik för alla nr 9/1957, s. 16 (Bolinder-Munktell Bamse).
Krister Sandström: "En fläkt från den gamla goda tiden." i Teknik för alla nr 18/1957 (Veteranbilsrally).
Åke Alm: "Händigt folk gör det själv. Bygg vinterhus åt bilen!" i Teknik för alla nr 20/1959 (Hembyggt garage av träfiberplattor, ritning).
Sveriges Automobilindustriförening: Bilismen i Sverige 1961. Stockholm: författaren 1961.
"Värmevagn för gatu- och vägarbeten." i Allt om Hobby nr 1/1972 (Ritning).
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i Allt om Hobby nr 1/1990 (Bakgrund, ritningar och bygge i H0).
Göran Tholin: "Varför inte en Tidaholmare." i Smalspårigt nr 80/2002 (Bakgrund och ritning på Tidaholmslastbil).
Peter Haventon: Gengas. Dokument från en bister tid. Hudiksvall: Winberg Citybook AB 2005.
Tryckta referenser - förebild svenska personvagnar
"SAAB på marken." i Teknik för alla nr 14/1947 (SAAB 92).
"SAAB på löpande band." i Teknik för alla nr 8/1952.
"SAAB får ökad motorstyrka." i Teknik för alla nr 22/1953, s. 9.
"Smått och stort på bilsalongen." i Teknik för alla nr 7/1954.
"En ny SAAB." i Teknik för alla nr 19/1955, s. 14 (Lansering av SAAB 93).
"Den nya svenska bilen." i Teknik för alla nr 26/1955 (SAAB 93).
"Volvo Sport på svensk marknad." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 18 (Volvo P1900).
"Ägaren testar bilen. 14 frågor och fem bilförare om Volvo PV 444 H." i Teknik för alla nr 4/1956.
"Ägaren testar bilen. SAAB 92B." i Teknik för alla nr 8/1956.
"Volvos stora vagn." i Teknik för alla nr 9/1956, s. 16 (Amazon presenteras).
"Ägaren testar bilen. SAAB 93 får gått betyg för fina vägegenskaper." i Teknik för alla nr 2/1957.
"Ägaren testar bilen. TfA:s biltestningsserie firar jubileum. Fem ägare om Volvo PV 444 K." i Teknik för alla nr 3/1957.
"Docka klarade Volvo-krock." i Teknik för alla nr 14/1957 (Test med säkerhetsbälten).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Volvo PV 444." i Teknik för alla nr 20/1957 (PV 444 L).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Volvo Sport." i Teknik för alla nr 12/1959 (PV 544 Sport).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om 60 hk Volvo." i Teknik för alla nr 18/1959 (PV 544).
"Veteraner från Volvo." i Teknik för alla nr 18/1959 (Pensionärer bygger modeller).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Amazon Sport." i Teknik för alla nr 21/1959.
Lars Olov Karlsson: "Järnvägens bilar." i Allt om Hobby nr 1/2019 (Lastbilar och personbilar som ägts av järnvägsförvaltningar).
Tryckta referenser - förebild amerikanska personvagnar
"Ford 1949 på expo." i Teknik för alla nr 26/1948 (Svenska nyheter för 1949).
Bobo: "Revolutionerande amerikansk V8-a." i Teknik för alla nr 1/1949 (Första V8an med toppventiler, i en Oldsmobile).
"Europas modernaste hopsättningsfabrik." i Teknik för alla nr 20/1949 (Fords nya fabrik i Stockholm).
"Bilinternational byggs i Värtan." i Teknik för alla nr 5/1951 (Reportage från Fords fabriker i Värtan).
"Fords 150 000:e i Sverige." i Teknik för alla nr 10/1953, s. 10.
"Starkare motor i säkrare bil." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 18 (Fords 1956or i Sverige).
"Nytt från ANA." i Teknik för alla nr 3/1955, s. 11 (Årets Plymouth-modeller).
"Ägaren testar bilen. Chevrolet 1955." i Teknik för alla nr 13/1956.
"Ägaren testar bilen. Plymouth Plaza 1955." i Teknik för alla nr 24/1956.
"Mercury 1957." i Teknik för alla nr 4/1957, s. 18.
"En titt på modell 58." i Teknik för alla nr 17/1957 (Årsmodeller 1958 presenteras. "de amerikanska åken ramlat kraftigt bakåt i försäljningen här hemma").
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Nash Rambler." i Teknik för alla nr 18/1957.
"Bilnytt från öst och väst." i Teknik för alla nr 4/1958, s. 18 (Ford 1958 till Sverige).
Tryckta referenser - förebild brittiska personvagnar
"En helt ny Vauxhall blir svensk favorit." i Teknik för alla nr 3/1952 (Vauxhall Velox monterades på GM:s fabrik i Hammarbyhamnen).
"Ägaren testar bilen. Morris Minor." i Teknik för alla nr 10/1956.
"Ägaren testar bilen. Ford Anglia." i Teknik för alla nr 19/1956.
"Ägaren testar bilen. Austin A 30." i Teknik för alla nr 20/1956.
"Ägaren testar bilen. Austin A 50 'Cambridge'." i Teknik för alla nr 22/1956.
"Ägaren testar bilen. Vauxhall 55." i Teknik för alla nr 1/1957.
"Ägaren testar bilen. Ford Zephyr Mark II." i Teknik för alla nr 9/1957.
"Ägaren testar bilen. Fem testar Standard Vanguard 15000 mil." i Teknik för alla nr 11/1957.
"Ägaren testar bilen. Snabb och rymlig vagn. Triumph Sport i ägartest." i Teknik för alla nr 13/1957 (TR2 och TR3).
"Ägaren testar bilen. Fem som trivs vid ratten i Rover. Gedigen - vägsäker - trafiksmidig." i Teknik för alla nr 15/1957 (Rover 75).
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Ford Consul." i Teknik för alla nr 16/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem om sportvagnen MG A." i Teknik för alla nr 17/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare om Austin A 35." i Teknik för alla nr 19/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Vanguard Junior." i Teknik för alla nr 25/1957.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin A 55." i Teknik för alla nr 2/1958.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Morris Oxford." i Teknik för alla nr 4/1958.
"Vad anser de om sin bil? Ägare om Vauxhall Victor." i Teknik för alla nr 8/1958.
"Vad anser de om sin bil? Ägarna testar Anglia -58." i Teknik för alla nr 1/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om nya Vauxhall." i Teknik för alla nr 4/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Hillman Husky." i Teknik för alla nr 7/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Metropolitan." i Teknik för alla nr 15/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin Futura." i Teknik för alla nr 17/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Austin Sprite." i Teknik för alla nr 22/1959.
Tryckta referenser - förebild tyska personvagnar
"Folkvagnen - och Porsches senaste." i Teknik för alla nr 9/1949 (VW och Porsche 356 till Sverige).
Erik J. Bron: "Testar Goggomobil." i Teknik för alla nr 22/1955.
"Ägaren testar bilen. 14 frågor om Opel Olympia och Opel Rekord." i Teknik för alla nr 2/1956.
"Ägaren testar bilen. Borgward Isabella." i Teknik för alla nr 7/1956.
"Ägaren tester bilen. Volkswagen 1955." i Teknik för alla nr 9/1956.
"Ägaren testar bilen. DKW 3=6 1955." i Teknik för alla nr 11/1956.
"Ägaren testar bilen. Opel Kapitän." i Teknik för alla nr 12/1956.
"Ägaren testar bilen. 5 ägare till Lloyd 400." i Teknik för alla nr 15/1956.
"Ägaren testar bilen. Opel Kapitän 1956." i Teknik för alla nr 17/1956.
"Ägaren testar bilen. Jag valde Mercedes." i Teknik för alla nr 21/1956 (MB 180).
"Ägaren testar bilen. IFA F9." i Teknik för alla nr 26/1956.
"Ägaren testar bilen. Mercedes-Benz 190." i Teknik för alla nr 5/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Wartburg." i Teknik för alla nr 21/1957.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Messerschmidt." i Teknik för alla nr 22/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Karmann Ghia." i Teknik för alla nr 23/1957.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Goggomobil." i Teknik för alla nr 24/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem testar Heinkel Kabine." i Teknik för alla nr 26/1957.
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Opel Rekord." i Teknik för alla nr 6/1958.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Goliath 1100." i Teknik för alla nr 12/1958.
"Vad anser de om sin bil? Ägare testar VW Transport." i Teknik för alla nr 16/1958 (VW T1).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Isabella -59." i Teknik för alla nr 16/1959 (Borgward Isabella).
"Vad anser de om sin bil? Ägarna om Goggomobil 700." i Teknik för alla nr 2/1960.
Tryckta referenser - förebild tyska Ford
"Ford 1949 på expo." i Teknik för alla nr 26/1948 (Svenska nyheter för 1949).
"Europas modernaste hopsättningsfabrik." i Teknik för alla nr 20/1949 (Fords nya fabrik i Stockholm).
"Bilinternational byggs i Värtan." i Teknik för alla nr 5/1951 (Reportage från Fords fabriker i Värtan).
"Fords 150 000:e i Sverige." i Teknik för alla nr 10/1953, s. 10.
"Ägaren testar bilen. Ford Taunus 15M." i Teknik för alla nr 6/1956.
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare om Taunus 12 M." i Teknik för alla nr 25/1958.
Tryckta referenser - förebild övriga europeiska personvagnar
"Chockerande Citroen CV 2." i Teknik för alla nr 20/1952 (Presentation i Sverige).
"Vårens nya bilmodeller." i Teknik för alla nr 9/1953.
"Bilen ur lådan." i Teknik för alla nr 2/1956 (Reportage från ANA i Nyköping).
"Ägaren testar bilen. 5 Simca-ägare svarar på 14 TfA-frågor." i Teknik för alla nr 5/1956.
"Ägaren testar bilen. Renault 4 CV 1955." i Teknik för alla nr 14/1956.
"Ägaren testar bilen. Fiat 1400 1955." i Teknik för alla nr 16/1956.
"Ägaren testar bilen. Varför köpte ni Fiat 600?" i Teknik för alla nr 18/1956.
"Ägaren testar bilen." i Teknik för alla nr 23/1956 (Simca Vedette Versailles).
"Ägaren testar bilen. Vi valde nya Citroën-modellen. Fem ägare om DS 19." i Teknik för alla nr 3/1957.
"Ägaren testar bilen. Peugot 403." i Teknik för alla nr 6/1957.
"Ägaren testar bilen. Fem Renault-veteraner granskar nya Dauphine." i Teknik för alla nr 10/1957.
"Ägaren testar bilen. Fem som valt Fiat 1100 TV." i Teknik för alla nr 12/1957.
"Ägaren testar bilen. Snabb och trivsam att köra. Fem ägare testar Skoda 440." i Teknik för alla nr 14/1957.
"Familjen testar Fiat: en vinstbil som vinner." i Teknik för alla nr 26/1957 (Fiat 600 som varit vinstbil).
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Fiat Multipla." i Teknik för alla nr 5/1959.
"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar Dauphine." i Teknik för alla nr 20/1959 (Renault Dauphine).
"Vi provkör Skoda: Sportig tjeck för familjen." i Teknik för alla nr 20/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Fiat 1200." i Teknik för alla nr 23/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Skoda Octavia." i Teknik för alla nr 26/1959.
"Vad anser de om sin bil? 5 ägare om Moskvitch 407." i Teknik för alla nr 1/1960.
Alexander Franc Storz: "Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik." i Allt om Hobby nr 4/2020.
Tryckta referenser - förebild europeiska personvagnar - notiser
"Ny tjeck." i Teknik för alla nr 13/1952, s. 9 (Skoda 1200 importeras till Sverige).
"Nya bilar." i Teknik för alla nr 11/1953, s. 10 (Wolseley 4/44 och DKW Meisterklasse).
"Mercedes 300 SL." i Teknik för alla nr 25/1954, s. 10 (Importeras till Sverige).
"MG Magnette." i Teknik för alla nr 3/1955, s. 11 (Importerade av Oker-Bloms bil AB).
"Volkswagen som sommarstuga." i Teknik för alla nr 12/1955, s. 12 (VW T1 som campingfordon).
"Citroën DS19 i Blå Hallen." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 19.
"Volkswagen-Taxi för landsbygdsbehov." i Teknik för alla nr 6/1956, s. 18 (VW T1 som taxi).
"4-dörrars DKW." i Teknik för alla nr 8/1956, s. 18.
"Morris Minor ekonomitestad." i Teknik för alla nr 13/1956, s. 19.
"Senaste DKW-modellen." i Teknik för alla nr 24/1956, s. 16.
"100000:e Volkswagen levererad till Sverige." i Teknik för alla nr 3/1957, s. 20.
"Vedette -57." i Teknik för alla nr 3/1957, s. 20.
"Lancia-läckert." i Teknik för alla nr 6/1958, 34 (Motorindustri AB importerade Lancia)..
Tryckta referenser - förebild bussar
B. Zanoni: "Alfa Romeo jättetrådbussar för SS." i Teknik för alla nr 25/1949.
Nils Berggren: "Stockholmsbuss - världens första." i Teknik för alla nr 26/1950 (Bullerbussen).
"Världens bästa storstadsbuss." i Teknik för alla nr 4/1953 (SS Metropol).
"Scania Vabis Capitol." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 19.
"SS får bussar med 'tänkande dörrar'." i Teknik för alla nr 13/1956, s. 18 (Volvo H 20 med fotocellstyrda dörrar).
"Scania Vabis nya buss." i Teknik för alla nr 15/1956, s. 17 (BF 73).
"Specialbyggd rundtursbuss." i Teknik för alla nr 18/1956, s. 17 (Magirus Deutz till Nordisk Resebureau i Stockholm).
Anders Slätis: "Modellbilsbygge i H0. De gamla bilarna är mest lättbyggda." i Allt om Hobby nr 10/1969 (Ritning på Scania- eller Nohab-buss).
Gert Ekström: "En kloss blir en buss." i Allt om Hobby nr 2/1972 (Ritning Volvobuss och byggeskrivning).
Lars-Olof Karlsson: "Framtidsbussen som redan är skrotad." i Allt om Hobby nr 5/1974 (Beskrivning och ritning på Stockholms trådbussar från Alfa-Romeo).
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss).
Leif Olsson: "Byggtips: Malmö-buss för H0-banan." i Allt om Hobby nr 8/1976 (Scratchbyggd buss i styrenplast, ritning).
Gert Ekström: "Bygg bussar i modell." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Ritning buss med "bulldog"-kaross).
"Tre bussritningar:" i Allt om Hobby nr 7/1979 (En skvader, en Volvo B512, en Volvo B617 Kondor).
Nils Christiansson: "Den första svenska trådbussen." i Allt om Hobby nr 8/1981.
Lars-Olof Karlsson: "Büssing i modell." i Allt om Hobby nr 6/1987 (Skisser på högertrafikbussar).
Tommy Silo: "Bussen fyller hundra år!" i Allt om Hobby nr 4/1999.
Lars Olov Karlsson: "Järnvägens bussar." i Allt om Hobby nr 2/2019 (Bussar som ägts av järnvägsförvaltningar).
Tryckta referenser - modell
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss).
LOK: "Allt om Hobby synar. H0-skyltar." i Allt om Hobby nr 4/1984 (Trafikmärken och järnvägsskyltar från Modell-Mekanik).
LOK: "Cykel m.m. i H0." i Allt om Hobby nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk).
Lars Olov Karlsson: "Pumpar och pallar." i Allt om Hobby nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, 0 och 1:18).
Lars Olov Karlsson: "Bildekaler." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin).
Rutger Friberg: "MJ-nytt. Satser med vägmärken hos Eurohobby." i Allt om Hobby nr 8/2005 (Svenska vägmärken i H0).
Sture Bylén: "Prova att löda cyklar." i Allt om Hobby nr 6/2014 (Cyklar från Weinert i 1:45).
Rickard Borghlund: "Hur kör du?" i Smalspårigt nr 131/2015, s. 19 (Trafikdelare i H0).
Tobias Ljung: "När man ändå ska måla något i gult/rött/svart/vitt..." i Smalspårigt nr 140/2017 (Måla många detaljer samtidigt).
"One:87." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 6 (SJ hållplatsskylt och Csam-container).