SJ ellok litt Od: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och få största tillåtna hastighet höjd till 120 km/t. Detta kunde inte [[SJ ellok litt D|Ds-loken]] hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommitté, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar, med förebild i den tyska [https://de.wikipedia.org/wiki/DR-Baureihe_E_18 E18]. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. F-loken skulle också vara starkare och snabbare än de omedelbart identifierade behoven, för att ha marginal för möjliga framtida behov. För att pröva den nya designen beställdes 3 försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Försöksloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk.
1922 leverades tio ellok littera Od som var avsedda för växling och påskjutning på Malmbanan, samt för att kunna sättas in i malmtrafiken vid behov. Od hade elektriska delar från ASEA och mekaniska från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Loken var fyraxliga och saknade löpaxlar, och hade en hytt i varje ände. Korgen var byggd i trä med teakpanel. Hjulen drevs via blindaxel och koppelstång, där motordrevens storlek inte tillät att blindaxeln placerades på samma höjd som hjulaxlarna. Koppelstångens mittdel var därför extra bred vid mitten och hade en slits för styrning av vevlagret för att hantera drivaxlarnas fjädringsrörelser. Od var det första svenskbyggda elloket som hade drivning med kuggväxlar (snarare än stormotorkonstruktion). Från 1925 försågs Od-loken med tågvärmeutrustning. Od-loken användes framför allt i växling, och till den övriga godstrafiken på Malmbanan. Od avregistrerades mellan 1957-1968.
 
1943 beställdes en första serie av F-lok på 12 lok, i huvudsak baserade på försökslok 603, som levererades 1945-46. 1948-49 levererades en andra serie om nio lok, därmed fanns totalt 24 F-lok. Serieloken levererades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar i svetsad konstruktion och motorer av typ KJ 106B från ASEA med kraftöverföring med hålaxeldrift. Löpaxlarna var arrangerade som bisselboggier, och strömavtagarna var av typ BBCK. Till skillnad från försöksloken hade serieloken två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. 1953-1957 byggdes de tre försöksloken om för att närmare matcha serieloken, och fick samma tekniska utrustning, samt två frontrutor. Den raka buffertbalken kvarstod dock. 1964-68 byggdes samtliga F-lok om med nya strömavtagare typ MK2 och förbättrad förarmiljö med bland annat gummiinfattade fönster.
 
F-loken användes från början i snälltåg och expresståg på stambanorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, samt i viss utsträckning Göteborg-Malmö. Den förutsedda trafiken på linjen Ånge-Boden blev begränsad. Fr.o.m. sextiotalet sattes F-lok in i flera tåg Göteborg-Malmö, och i och med införandet av [[SJ ellok litt Rc|Rc-loket]] i slutet av sextiotalet kom F-loket att sättas in på andra linjer såsom Ostkustbanan, Stockholm-Oslo, Stockholm-Eskilstuna och Göteborg-Kalmar/Karlskrona. F 699 slopades efter ett haveri 1972, övriga avregistrerades 1978-83. 1981 reducerades sth på de återstående loken till 100 km/h p.g.a. dåliga gångegenskaper.


==Huvuddimensioner F==
==Huvuddimensioner F==

Versionen från 26 augusti 2018 kl. 15.08

Historik

1922 leverades tio ellok littera Od som var avsedda för växling och påskjutning på Malmbanan, samt för att kunna sättas in i malmtrafiken vid behov. Od hade elektriska delar från ASEA och mekaniska från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Loken var fyraxliga och saknade löpaxlar, och hade en hytt i varje ände. Korgen var byggd i trä med teakpanel. Hjulen drevs via blindaxel och koppelstång, där motordrevens storlek inte tillät att blindaxeln placerades på samma höjd som hjulaxlarna. Koppelstångens mittdel var därför extra bred vid mitten och hade en slits för styrning av vevlagret för att hantera drivaxlarnas fjädringsrörelser. Od var det första svenskbyggda elloket som hade drivning med kuggväxlar (snarare än stormotorkonstruktion). Från 1925 försågs Od-loken med tågvärmeutrustning. Od-loken användes framför allt i växling, och till den övriga godstrafiken på Malmbanan. Od avregistrerades mellan 1957-1968.

Huvuddimensioner F

Löb: 15,23 m
Hjulbas: 11,60 m
Tjänstevikt: 102,2 ton
Axeltryck: 17,3 ton
Effekt: 2580 kW
Sth: 135 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'Do1'

SJ F 603

SJ F 603, ett av försökloken i Falun 1942, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04894

SJ F 627

SJ F 627, ett serielok i leveransskick. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04898

SJ F 623

SJ F 623 i Stockholm C 1974, efter ombyggnad med gummiinfattade fönster och ny strömavtagare MK2. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08791

Litt F i modell

Skala H0

  • 1942 släppte Wentzels ett F-lok med korg i trä och kartong, katalognummer J122M. 1946 kom en variant med korg i metall, nr J126M.

Wentzels F-lok

Wentzels byggsats till F-lok, med metallkorg. Foto: Ola Ahlström.
  • 1945 släppte TfA Hobbytjänst ett F-lok med lokkorg i vitmetall.
  • 1949 släppte Fa Hasselgren ett F-lok i modell, som både färdigmodell och byggsats. Lokkorgen var gjuten i aluminium.
  • 1955 släppte Liliput ett F-lok för tre-räls likström. 1968 kom en version för tvåräls likström ut, ombyggda från restlagret.

Liliputs F-lok

Liliputs F-lok. Foto: Ola Ahlström.
  • 1974 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt. F, katalognummer E15.
  • 1981 släppte Perlmodell ett F-lok i leveransutförande i vitmetall och mässing som byggsats och färdigmodell, för både 2R och 3R. Den har förekommit i varianter med en och två motorer. Katalognummer F.624.
  • 2001 släppte Brimalm Engineering ett F-lok i småseriemodell, som erbjöds i såväl leveransskick som ombyggt skick. Loknummer 696, 697, 701 och 702.
  • 2007 släppte Jeco en färdigmodell med kåpa i plast av ett F-lok i ombyggt utförande.
  • Byggsvenskt har ett underrede till ett F-lok

Skala N

  • 1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till ett F-lok i moderniserat serieutförande i N-skalan.

Etsplåt till F från Hobbyteknik.

Etsplåt till F-lok i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

René Sjöstrand: "Elektrolok littera F." i Tåg nr 3/1972. (Beskrivning och ritning).

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bengt Nylén: "Elektrolok littera F - ett modifieringsprojekt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016. (Modifiering av Perl F.624).

Järnväg.net F

Svenska lok F

Modellrallaren: Provkörning av F-loket från Jeco (Recension).
Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ellok_litt_Od&oldid=5513”