Skillnad mellan versioner av "Gjutning"
Admin (Diskussion | bidrag) m |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
||
| (33 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Gjutning innebär att ett flytande material tillförs en form och där stelnar så att formen avbildas. Gjutning används i stor omfattning vid industriell framställning av modeller, såväl [[färdigmodell]]er som [[byggsatser]]. Gjutning kan också användas | + | Gjutning innebär att ett flytande material tillförs en form och där stelnar så att formen avbildas. Gjutning används i stor omfattning vid industriell framställning av modeller, såväl [[färdigmodell]]er som [[byggsatser]]. Gjutning kan också användas när man behöver flera identiska delar vid [[scratchbygge]]. |
| − | Vanliga material för att kunna gjuta i "hemmaverkstaden" är [[ | + | Vanliga material för att kunna gjuta i "hemmaverkstaden" är [[epoxilim]], [[resinplast]], [[gips]] och [[vitmetall]]. |
| − | Den enklaste formen av gjutning är att använda öppna formar, vilket innebär att det gjutna materialet får en mer eller mindre plan baksida | + | Den enklaste formen av gjutning är att använda öppna formar, vilket innebär att det gjutna materialet får en mer eller mindre plan baksida. |
| − | + | För mera avancerade detaljer krävs slutna formar. Dessa måste vara delbara, så att gjutdelen blir åtkomlig efter gjutning, och det behövs en visst tryck för att pressa i materialet i formen. Den enklaste sättet att åstadkomma trycket är gravitation, då används en volym av materialet ovanför föremålet för att öka trycket. Den tekniken används för vanliga tennsoldatsformar t.ex. Centrifugalgjutning kan också användas när större tryck behövs. | |
| − | == | + | Gjutning i [[mässing]], brons eller [[styren|termoplast]] är också möjlig, men då krävs specialugnar för högre smälttemperaturer. Dessutom används i regel andra gjuttekniker såsom pressgjutimng. I [[storseriemodell]]er är [[zinkgjutgods]] ett vanligt material. |
| − | Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983 (Boggier gjutna i polyester).<br/> | + | |
| + | == Tryckta referenser == | ||
| + | Ebbe Gustafson: "Silikongummi gör hobbyn biliigare!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (För att göra gjutformar). | ||
| + | |||
| + | S.Å. Grönvald: "[[Live steam]]: amatörbyggd smältugn." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Ugn för att smälta tackjärn i trädgården). | ||
| + | |||
| + | Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983 (Boggier gjutna i [[resinplast|polyester]]).<br/> | ||
Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 20/1983 (Polyestergjuttekniken i detalj). | Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 20/1983 (Polyestergjuttekniken i detalj). | ||
| − | Lennart Rundquist: "En utgjutning i sidan." ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] boggier för [[H0n2]] med gjutna sidor i vitmetall). | + | Lennart Rundquist: "En utgjutning i sidan." ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] boggier för [[H0n2]] med gjutna sidor i [[vitmetall]]). |
| + | |||
| + | Jörgen Bergfors: "Så gjuter du i epoxi." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Gjutning av MJ-detaljer i [[epoxilim]]).<br/> | ||
| + | Jörgen Bergfors: "Gjut dina egna vagnsboggier i [[H0]]." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1987. | ||
| − | Göran Eriksson: "Tips om gjutdelar. Del 3." | + | [[Göran Eriksson]]: "Tips om gjutdelar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987 (Framställning av original för gjutning). |
Ebbe Gustafsson: "Hobbygjutning i olika material." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987 (Gjutning i [[vitmetall]] och epoxiplast). | Ebbe Gustafsson: "Hobbygjutning i olika material." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987 (Gjutning i [[vitmetall]] och epoxiplast). | ||
| − | Mats Björkelund: "Vitmetallcentrifugalgjutning." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Gjutning hemma i köket). | + | Mats Björkelund: "Vitmetallcentrifugalgjutning." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Gjutning hemma i köket med ombyggd matberedare). |
Jörgen Bergfors: "Gjut själv i vitmetall." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 54/1993. | Jörgen Bergfors: "Gjut själv i vitmetall." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 54/1993. | ||
| + | |||
| + | Björn Dahlström: "En enkel vakuumpump och kammare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 96/2006 (Vakuumpump för att undvika bubblor vid gjutning i plastmaterial). | ||
| + | |||
| + | == Webreferenser == | ||
| + | [http://privat.bahnhof.se/wb616757/ Teknobygg: Om gjutning] | ||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Gjutning Wikipedia: Gjutning] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gjutning Wikipedia: Gjutning] | ||
| + | [[Kategori: Byggtekniker]] | ||
| + | [[Kategori: Scratchbygge]] | ||
| + | [[Kategori: Metall]] | ||
| + | [[Kategori: Gips]] | ||
| + | [[Kategori: Plastbyggsatser]] | ||
| + | [[Kategori: Resinbyggsatser]] | ||
| + | [[Kategori: Vitmetallbyggsatser]] | ||
Nuvarande version från 7 april 2024 kl. 15.40
Gjutning innebär att ett flytande material tillförs en form och där stelnar så att formen avbildas. Gjutning används i stor omfattning vid industriell framställning av modeller, såväl färdigmodeller som byggsatser. Gjutning kan också användas när man behöver flera identiska delar vid scratchbygge.
Vanliga material för att kunna gjuta i "hemmaverkstaden" är epoxilim, resinplast, gips och vitmetall.
Den enklaste formen av gjutning är att använda öppna formar, vilket innebär att det gjutna materialet får en mer eller mindre plan baksida.
För mera avancerade detaljer krävs slutna formar. Dessa måste vara delbara, så att gjutdelen blir åtkomlig efter gjutning, och det behövs en visst tryck för att pressa i materialet i formen. Den enklaste sättet att åstadkomma trycket är gravitation, då används en volym av materialet ovanför föremålet för att öka trycket. Den tekniken används för vanliga tennsoldatsformar t.ex. Centrifugalgjutning kan också användas när större tryck behövs.
Gjutning i mässing, brons eller termoplast är också möjlig, men då krävs specialugnar för högre smälttemperaturer. Dessutom används i regel andra gjuttekniker såsom pressgjutimng. I storseriemodeller är zinkgjutgods ett vanligt material.
Tryckta referenser
Ebbe Gustafson: "Silikongummi gör hobbyn biliigare!" i Allt om Hobby nr 7/1971 (För att göra gjutformar).
S.Å. Grönvald: "Live steam: amatörbyggd smältugn." i järnvägar! nr 3/1982 (Ugn för att smälta tackjärn i trädgården).
Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i Smalspårigt nr 19/1983 (Boggier gjutna i polyester).
Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i Smalspårigt nr 20/1983 (Polyestergjuttekniken i detalj).
Lennart Rundquist: "En utgjutning i sidan." Smalspårigt nr 32/1986 (Scratchbyggda boggier för H0n2 med gjutna sidor i vitmetall).
Jörgen Bergfors: "Så gjuter du i epoxi." i järnvägar! nr 5/1987 (Gjutning av MJ-detaljer i epoxilim).
Jörgen Bergfors: "Gjut dina egna vagnsboggier i H0." i järnvägar! nr 6/1987.
Göran Eriksson: "Tips om gjutdelar. Del 3." i Allt om Hobby nr 8/1987 (Framställning av original för gjutning).
Ebbe Gustafsson: "Hobbygjutning i olika material." i Allt om Hobby nr 8/1987 (Gjutning i vitmetall och epoxiplast).
Mats Björkelund: "Vitmetallcentrifugalgjutning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Gjutning hemma i köket med ombyggd matberedare).
Jörgen Bergfors: "Gjut själv i vitmetall." i Smalspårigt nr 54/1993.
Björn Dahlström: "En enkel vakuumpump och kammare." i Smalspårigt nr 96/2006 (Vakuumpump för att undvika bubblor vid gjutning i plastmaterial).
