Skillnad mellan versioner av "Motala Verkstad ånglok typ 101"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Referenser) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser: Uppdelning) |
||
Rad 34: | Rad 34: | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | ||
− | == | + | ==Tryckta referenser== |
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016. | Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016. | ||
Rad 51: | Rad 51: | ||
Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera W2, Np och T9." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017. (Beskrivning av förebild och modeller). | Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera W2, Np och T9." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017. (Beskrivning av förebild och modeller). | ||
+ | ==Webreferenser== | ||
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 Historiskt.nu: Ånglok vid TGOJ] | [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 Historiskt.nu: Ånglok vid TGOJ] | ||
Versionen från 9 juni 2019 kl. 11.37
Innehåll
Historik
För att öka hastigheterna på persontågen på OFWJ och ÖKJ lät OFWJ konstruera ett större tanklok med två drivaxlar vid Motala Verkstad, som kallade loktypen nr 101. OFWJ köpte sex lok mellan 1915 och 1930, och TGOJ köpte ytterligare två lok 1936. Dessutom köpte TGOJ ett lok begagnat från LLTJ 1938 (se nedan). På TGOJ fick loktypen littera S3. Loken hade främre löpaxel, bakre löpboggi, överhettare, två utvändiga cylindrar, Walschaerts slidstyrning, vakuumbroms, samt gemensam ång- och sanddom. De första loken hade öppen hytt, senare lok fick en helt sluten hytt. De äldsta loken med öppen hytt fick dörrar och elbelysning 1931, och samtliga lok fick tryckluftbroms på 1930-talet. Loken blev också förebild för SJ:s Sb-lok. På TGOJ-tiden var sju lok stationerade i Eskilstuna och användes på f.d. ÖKJ och OFWJ, medan två lok stationerades i Kopparberg och användes på f.d. FLJ. S3 användes tills TGOJ elektrifierades och avställdes 1958, och skrotades 1964.
LLTJ och YEJ köpte vardera två lok av samma typ 1923. LLTJ sålde ett lok till TGOJ 1938, och ett lok till KJ 1939. YEJ hade kvar sina lok vid förstatligandet 1941. KJ förstatligades 1940, och 1942 tilldelades de tre övertagna loken littera W2. W2 användes på Malmö-Ystad och Alvesta-Kalmar/Karlskrona och avställdes omkring 1955.
Huvuddimensioner
Löb: 12,26 m
Hjulbas: 8,75 m
Tjänstevikt: 61,7 ton
Axeltryck: 14,2 ton
Dragkraft: 5,3 ton
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.
Axelföljd: 1B2'
Kolförråd: 3 ton
Vattenförråd: 10 m3
OFWJ 51, leveransfoto 1915 (med öppen hytt). Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04423 |
TGOJ S3 57, leveransfoto 1936 (med sluten hytt). Notera både vakuum- och tryckluftbroms. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04427 |
SJ W2 1620 i Kalmar 1943 (f.d. KJ Sc 18, LLTJ 16), utrustad för vedeldning. Foto Erik Wilhelm Snell, Samlingsportalen Jvm.KBIA04918 |
Loken i modell
Skala H0
1992 släppte Perl byggsatser i etsad mässing med sluten hytt, avsedda för ett underrede från Trix, katalognummer 060 (OFWJ/TGOJ), 061 (W2 1620) och 062 (W2 1622).
Länkar
Tryckta referenser
Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.
AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.
Ulf Fjeld: "SJ ånglokstyper som försvunnit 1967. W2." i Tåg nr 1/1968. s 7.
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
"TGOJ lok litt S3." i järnvägar! nr 3/1984. (Ritning och beskrivning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera W2, Np och T9." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017. (Beskrivning av förebild och modeller).
Webreferenser
Historiskt.nu: Ånglok vid TGOJ