Skillnad mellan versioner av "Motala Verkstad ånglok typ 114"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Tryckta källor - modell)
m (Historik)
(11 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
När Norra Östergötlands Järnväg hade behov av större lok för att hantera den ökande godtrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.
+
När Norra Östergötlands Järnväg hade behov av större lok för att hantera den ökande godtrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.
  
 
Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.
 
Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.
 +
 +
NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.
 +
 +
Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] spårvidd, beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som leverades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.
 +
 +
Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. Den gamla NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.
  
 
==Huvuddimensioner ==
 
==Huvuddimensioner ==
Rad 57: Rad 63:
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | NÖJ 17 efter revision 1946. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01744
 
| class="imageCaption" | NÖJ 17 efter revision 1946. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01744
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:NÖJ 22.jpg|1000px|NÖJ 22.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | NÖJ 22 1946. Källa Digitalt museum JvmKBFO00038
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:HFJ 11.jpg|1000px|HFJ 11.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | HFJ 11 I Fredriksberg på 1950-talet. Foto Erik Sundström, Digitalt museum JvmKEAG00171
 
|}
 
|}
  
Rad 66: Rad 84:
  
 
==Tryckta källor - förebild==
 
==Tryckta källor - förebild==
Per Nilsson: "Np-lok från Motala - Motala verkstads 1D-tanklok."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 160/2022 (Historik över alla individer).<br/>
+
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 7. Epilog: Motala Verkstads största 1D1-tanklok, SJ N4p." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 166/2024 (Ritning).
Per Nilsson: "Np-lok från Motala - De första riktiga Np-loken."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (De fem första loken, tillverkade mellan 1912 och 1916).<br/>
 
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 3 - Motala Verkstads 1D-tanklok, 'Hybridloken'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 162/2023 (EÖJ 2, VÅHJ 8, BLJ 6 & DHJ 7).<br/>
 
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 4 - 1D-tanklok, 'långtankarna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 163/2023 (NKlJ 23-25, DHJ 8, 9, FWÖJ 7; Ritning DONJ 14).<br/>
 
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 5 - Motala Verkstads 1D-tanklok, Ö(lands)loken." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 164/2023 (Loken till Öland och Gotland).
 
  
 
Ulf Diehl & Anders Jansson: ''Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar.'' Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
 
Ulf Diehl & Anders Jansson: ''Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar.'' Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
Rad 76: Rad 90:
 
AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
 
AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
  
Erik Sundström: "Östsmåländska järnvägar - VÅHJ och ÖSmJ." i ''[[Tidskrifter#Tåg|Tåg]]'' nr 2/1968.
+
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).
  
 
Yngve Holmgren: ''Östgötaånglok spårvidd 891'' (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.
 
Yngve Holmgren: ''Östgötaånglok spårvidd 891'' (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.
 
Sverker Johansson & Carl-Johan Fahlgren: ''Från Wadstena till Vadstena. En berättelse i ord och bild om smalspår på Östgötaslätten'' (VÖJF-skrift nr 2). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening 1981.
 
 
Jan-Olov Svensson: "Ånglok nr 14." i ''En beskrivning av den rullande materielen vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg 1876-1970'' (WFJ-skrift nr 5). Vadstena: Mf Wadstena-Fogelsta Järnväg 1992, s 46 (Ritning och beskrivning).
 
 
Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i ''MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av [[Rimbo Grande]]s Np, ritningar).
 
 
Stig Bergström: "Litt Np - Ett lok med många variabler." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 1/2018 (Avisering av etsprojekt för Np i [[019,8|0n3s]], ritning).
 
 
==Webreferenser==
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279158 Järnvägshistoriskt forum: BLJ 6 anländer till Byvalla 24/8 1963, en liten bildsvit ]
 
  
 
[[Kategori: Ånglok]]
 
[[Kategori: Ånglok]]
 
[[Kategori: Ritningar]]
 
[[Kategori: Ritningar]]
 +
[[Kategori: 802 mm]]
 
[[Kategori: 891 mm]]
 
[[Kategori: 891 mm]]
 
[[Kategori: Motala Verkstad]]
 
[[Kategori: Motala Verkstad]]
[[Kategori: NKlJ]]
 
[[Kategori: SRJ]]
 
 
[[Kategori: SJ]]
 
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Id]]
 
 
[[Kategori: Epok IIa]]
 
[[Kategori: Epok IIa]]
 
[[Kategori: Epok IIb]]
 
[[Kategori: Epok IIb]]
Rad 104: Rad 105:
 
[[Kategori: Epok IIIa]]
 
[[Kategori: Epok IIIa]]
 
[[Kategori: Epok IIIb]]
 
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Skala 019,8]]
 
[[Kategori: Skala H0n3]]
 
[[Kategori: Skala H0e]]
 
[[Kategori: DJH]]
 
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
 
[[Kategori: Jeco]]
 
[[Kategori: Lokputsaren]]
 
[[Kategori: Rimbo Grande]]
 
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
 

Versionen från 10 april 2024 kl. 23.13

Historik

När Norra Östergötlands Järnväg hade behov av större lok för att hantera den ökande godtrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok typ 14. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.

NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med 802 mm spårvidd, beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som leverades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.

Samtliga 891 mm-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera N4p. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. Den gamla NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.

Huvuddimensioner


NÖJ 17-18 NÖJ 22, HFJ 11
Löb (m)
10,45
10,47
Axelavstånd (m)
7,75
7,75
Tjänstevikt (ton)
41,4
41,4-42,0
Axeltryck (ton)
7,0
7,0
Dragkraft (ton)
6,2
6,45
Sth (km/h)
60
60
Broms
Tryckluft Kuntze-Knorr

Axelföljd

1'D1'
Kolförråd (ton)
1,2
1,2
Vattenförråd (m3)
4
5

Bilder

NÖJ 17.jpg

NÖJ 17 efter revision 1946. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01744

NÖJ 22.jpg

NÖJ 22 1946. Källa Digitalt museum JvmKBFO00038

HFJ 11.jpg

HFJ 11 I Fredriksberg på 1950-talet. Foto Erik Sundström, Digitalt museum JvmKEAG00171

Typ 114 i modell

Någon modell är inte känd

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta källor - förebild

Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 7. Epilog: Motala Verkstads största 1D1-tanklok, SJ N4p." i Smalspårigt nr 166/2024 (Ritning).

Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.

AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).

Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i Allt om Hobby nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).

Yngve Holmgren: Östgötaånglok spårvidd 891 (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.