Motala Verkstad ånglok typ 114: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Start)
 
 
(31 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Mellan 1912 och 1947 levererade Motala Verkstad tjugo tanklok för [[spårvidd]] [[891 mm]] till svenska enskilda smalspårsjärnvägar, som därmed kom att bli den vanligaste ånglokstypen på svenskt smalspår. Loken är mest kända under det littera de så småningom fick hos SJ, '''Np''', men Motalas egen beteckning var typ 115. Typ 115 hade fyra kopplade axlar och en löpaxel, överhettning, utvändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. Under de 35 år loken tillverkades hann utförandet komma att skilja sig en del på loken redan vid leverans. De först levererade loken hade öppen hytt och enkel gejd för tvärstycket, senare byggda lok fick sluten hytt och dubbel gejd. Loken levererades också med antingen separat ång- och sanddom, eller en gemensam dom, samt med olika stora sidotankar. Loken var främst avsedda godstrafik, men har också använts för persontåg. Typ 115 såldes till [http://www.historiskt.nu/smalsp/moj/wfj.html FWÖJ], [http://www.historiskt.nu/smalsp/moj/index.html MÖJ], [http://www.historiskt.nu/smalsp/eoj/eoj.html EÖJ], [http://www.historiskt.nu/smalsp/vahj/vahj_fakta.html VVJ, VÅHJ], [http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/klrj.html KlRJ], [http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/soj.html SÖJ], [[NKlJ]], [http://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] och [[SRJ|DHJ]]. Samtliga dessa järnvägar utom NKlJ, DHJ och BLJ förstatligades 1940-1950. NKlJ sålde dessutom ett lok till SJ och ett till [http://www.historiskt.nu/smalsp/donj/donj_main.html DONJ]. [http://www.historiskt.nu/smalsp/blj/anglok6.html BLJ 6] var i tjänst tills banans nedläggning 1964.
När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.


Sammanlagt fjorton Np-lok kom till SJ. De användes främst på de linjer de kom ifrån, men även på Västgötanätet, Harmånger-Bergsjö och Växjö-Oskarshamn. Sista tjänstgöring var runt 1960, och loken (utom två) skrotades 1955-1966.
Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Sockerbruk|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].


==Huvuddimensioner typ 115==
NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.
[[Löb]]: 8,61 m<br />  Hjulbas: 5,45 m<br />  Tjänstevikt: 29,6 ton<br /> Axeltryck: 6,15 ton <br/> Dragkraft: 4,5 ton<br />  [[Sth]]: 45 km/h<br />  Broms: i regel tryckluft på SJ <br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'D <br />  Kolförråd: 0,8 ton<br />  Vattenförråd: 3,0 m3<br />


==Bilder==
Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] [[spårvidd]], beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. De f.d. NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.
[[Image:SJ Np 3032.jpg|SJ Np 3032]]
 
==Huvuddimensioner ==
{| class="wikitable"
| <br />
| NÖJ 17-18
| NÖJ 22,<br/> HFJ 11
|-
| [[Löb]] (m)<br />
| 10,45<br />
| 10,47<br />
|-
| Axelavstånd (m)<br />
| 7,75<br />
| 7,75<br />
|-
| Tjänstevikt (ton)<br />
| 41,4<br />
| 41,4-42,0<br />
|-
| Axeltryck (ton)<br />
| 7,0<br />
| 7,0<br />
|-
| Dragkraft (ton)<br />
| 6,2<br />
| 6,45<br />
|-
| [[Sth]] (km/h)<br />
| 60<br />
| 60<br />
|-
| Broms<br />
| colspan="2"| Tryckluft Kuntze-Knorr<br />
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Np 3032, f.d. VÅHJ 8, med persontåg i Växjö 1947. Denna maskin har separata domer med sanddomen främst, sluten hytt men fortfarande enkel gejd. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ06280
|[[Axelföljd]]
|}
| colspan="2"| 1'D1'
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Np 3044.jpg|SJ Np 3044]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Np 3044, f.d. EÖJ 1, i Ruda 1957. En tidig maskin med öppen hytt, separata domer med ångdomen främst och enkel gejd. Ångpannan är sannolikt bytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ05767
| Kolförråd (ton)<br />
|}
| 1,2<br />
{| class="captionBox"
| 1,2<br />
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Np 3071.jpg|SJ Np 3071]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Np 3071, f.d. KlRJ 5, i Visby 1952. Denna maskin har sluten hytt, gemensam dom och dubbel gejd. Notera också att tryckluftbroms saknas. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00866
| Vattenförråd (m3)<br />
| 4<br />
| 5<br />
|}
|}
==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:NKlJ 24.jpg|NKlJ 24]]
[[Image:NÖJ 17.jpg|1000px|NÖJ 17.jpg]]
|-
|-
| class="imageCaption" | NKlJ 24 i Hagfors på 1920-talet. Såld 1953 till SJ som Np 3178. Denna maskin har sluten hytt, separata domer, dubbel gejd, långa tankar samt utökat kolförråd. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03565
| class="imageCaption" | NÖJ 17 efter revision 1946. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01744
|}
|}
==Typ 115/Np i modell==
===Skala 1:87 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]], [[H0n3]])===
* 1997 släppte [[Jeco]] och [[Rimbo Grande]] i samarbete en modell av litt Np i [[Byggsatser i vitmetall|vitmetall]] och [[Byggsatser i etsad metall|etsteknik]] för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] och [[H0n3]]. Med Jecos modell (tillverkad av [[DJH]]) kunde man bygga en Np med sluten hytt, dubbla gejder, korta tankar och gemensam dom (katalognummer J09). Med Rimbo Grandes version (som utgjordes av Jecos sats och extra delar) kunde man bygga dessutom bygga lok med långa tankar och separata domer (katalognummer 1002).
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:Jeco Np 3051.JPG|Jeco Np 3051]]
[[Image:NÖJ 22.jpg|1000px|NÖJ 22.jpg]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Np 3051, från Jecos byggsats i H0n3. Foto: Ola Ahlström
| class="imageCaption" | NÖJ 22 1946. Källa Digitalt museum JvmKBFO00038
|}
|}
* 2011 släppte [[HNJ Verkstad]] en nyutgåva av DJH:s Np-lok. 2013 kom dessutom ett utbyteschassi till Np-loket.
* 2018 släppte [[Vagnverkstaden]] en ny utgåva av HNJ Verkstads underrede till Np, samt en ny serie Np-byggsatser från [[DJH]].
Tomas Jonsson har producerat ett utbyteschassi för Np
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:T Jonsson Np-chassie.jpg|T Jonsson Np-chassie]]
[[Image:HFJ 11.jpg|1000px|HFJ 11.jpg]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Utbyteschassie för Np från Tomas Jonsson. Foto: Ola Ahlström
| class="imageCaption" | HFJ 11 i Fredriksberg på 1950-talet. Foto Erik Sundström, Digitalt museum JvmKEAG00171
|}
|}


===Skala 1:45 ([[019,8|0n3s]])===
==Typ 114 i modell==
*Stig Bergström/[[Lokputsaren]] har aviserat en etsplåt till en Np i Smalspårigt.
Någon modell är inte känd.


==Wiki-sidor om lok==
==Wiki-sidor om lok==
Rad 60: Rad 83:


==Tryckta källor - förebild==
==Tryckta källor - förebild==
Per Nilsson: "Np-lok från Motala - Motala verkstads 1D-tanklok."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 160/2022 (Historik över alla individer).<br/>
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 7. Epilog: Motala Verkstads största 1D1-tanklok, SJ N4p." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 166/2024 (Historik, ritning NÖJ 17 & 18).
Per Nilsson: "Np-lok från Motala - De första riktiga Np-loken."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (De fem första loken, tillverkade mellan 1912 och 1916).<br/>
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 3 - Motala Verkstads 1D-tanklok, 'Hybridloken'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 162/2023 (EÖJ 2, VÅHJ 8, BLJ 6 & DHJ 7).<br/>
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 4 - 1D-tanklok, 'långtankarna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 163/2023 (NKlJ 23-25, DHJ 8, 9, FWÖJ 7; Ritning DONJ 14).<br/>
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 5 - Motala Verkstads 1D-tanklok, Ö(lands)loken." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 164/2023 (Loken till Öland och Gotland).


Ulf Diehl & Anders Jansson: ''Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar.'' Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
Ulf Diehl & Anders Jansson: ''Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar.'' Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
Rad 70: Rad 89:
AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).


Erik Sundström: "Östsmåländska järnvägar - VÅHJ och ÖSmJ." i ''[[Tidskrifter#Tåg|Tåg]]'' nr 2/1968.
Sune Lantz: "NÖJ 18 - Ett av Sveriges vackraste smalspårslok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 ([[891 mm]]).
 
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).


Yngve Holmgren: ''Östgötaånglok spårvidd 891'' (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.
Yngve Holmgren: ''Östgötaånglok spårvidd 891'' (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.
Sverker Johansson & Carl-Johan Fahlgren: ''Från Wadstena till Vadstena. En berättelse i ord och bild om smalspår på Östgötaslätten'' (VÖJF-skrift nr 2). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening 1981.
Jan-Olov Svensson: "Ånglok nr 14." i ''En beskrivning av den rullande materielen vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg 1876-1970'' (WFJ-skrift nr 5). Vadstena: Mf Wadstena-Fogelsta Järnväg 1992, s 46 (Ritning och beskrivning).
Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i ''MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av [[Rimbo Grande]]s Np, ritningar).
Stig Bergström: "Litt Np - Ett lok med många variabler." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 1/2018 (Avisering av etsprojekt för Np i [[019,8|0n3s]], ritning).
==Tryckta källor - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001.'' Huddinge: H-felt förlag 2001.
Nils Bergvall: "Mitt bygge av FVÖJ 6." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 58/1995 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av Np i [[H0n3]] på ett [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmannchassi]]).
[[Lars Olov Karlsson]]: "Rimbo Grande-nytt."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 32 (Avisering av [[Rimbo Grande]]s Np).
Göran Engström: "Min önskemodell." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Utvecklingen av [[Jeco]]s/[[Rimbo Grande]]s Np).
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Np med långa tankar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998, s. 69 (Notis om byggsatsen från [[Rimbo Grande]]).
Mats Dahlström: "Korta och långa tankar om Np." i Göran Tholin (red.): ''MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Jecos Np).
Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i ''MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av [[Rimbo Grande]]s Np, ritningar).
Lars T. Stenson: "Erfarenheter från ett lokbygge." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Kort redovisning av erfarenheter av [[Rimbo Grande]]s byggsats).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera W2, Np och T9." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Beskrivning av förebild och modeller).
Stig Bergström: "Litt Np - Ett lok med många variabler." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 1/2018 (Avisering av etsprojekt för Np i [[019,8|0n3s]], ritning).
Torbjörn Holmberg: "Att bygga Np-lok i nollan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 162/2023 (Etsningar från [[Lokputsaren]] i [[019,8]]).
==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279158 Järnvägshistoriskt forum: BLJ 6 anländer till Byvalla 24/8 1963, en liten bildsvit ]


[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: 802 mm]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: Motala Verkstad]]
[[Kategori: Motala Verkstad]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: SRJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIb]]
Rad 121: Rad 106:
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Skala 019,8]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Lokputsaren]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: Vagnverkstaden]]

Nuvarande version från 18 november 2025 kl. 20.41

Historik

När Norra Östergötlands Järnväg (spårvidd 891 mm) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok typ 14. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.

NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med 802 mm spårvidd, beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.

Samtliga 891 mm-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera N4p. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. De f.d. NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.

Huvuddimensioner


 NÖJ 17-18 NÖJ 22,
HFJ 11
Löb (m)
 10,45
 10,47
Axelavstånd (m)
 7,75
 7,75
Tjänstevikt (ton)
 41,4
 41,4-42,0
Axeltryck (ton)
 7,0
 7,0
Dragkraft (ton)
 6,2
 6,45
Sth (km/h)
 60
 60
Broms
 Tryckluft Kuntze-Knorr
Axelföljd 1'D1'
Kolförråd (ton)
 1,2
 1,2
Vattenförråd (m3)
 4
 5

Bilder

NÖJ 17.jpg

NÖJ 17 efter revision 1946. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01744

NÖJ 22.jpg

NÖJ 22 1946. Källa Digitalt museum JvmKBFO00038

HFJ 11.jpg

HFJ 11 i Fredriksberg på 1950-talet. Foto Erik Sundström, Digitalt museum JvmKEAG00171

Typ 114 i modell

Någon modell är inte känd.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta källor - förebild

Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 7. Epilog: Motala Verkstads största 1D1-tanklok, SJ N4p." i Smalspårigt nr 166/2024 (Historik, ritning NÖJ 17 & 18).

Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.

AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).

Sune Lantz: "NÖJ 18 - Ett av Sveriges vackraste smalspårslok." i Allt om Hobby nr 4/1971 (891 mm).

Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i Allt om Hobby nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).

Yngve Holmgren: Östgötaånglok spårvidd 891 (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Motala_Verkstad_ånglok_typ_114&oldid=65867”