Svensk industri för MJ: livsmedel

Kladd för ny sida

Inledning

Med livsmedelsproduktion avses här produktion av livsmedel, främst från jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Först redovisas livsmedelsproduktionens historia, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningar inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressante förebilder på en modelljärnväg.

Historik

Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se

Fram till att järnvägar började byggas i Sverige hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, sedan 1700-talets slut. Förändringarna omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen innebar dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin natur utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. Sjöfart var tidigt ett alternativ, men jordbrukens utspridning innebar också att sjöfart inte alltid var en möjlig lösning.

Den första generationen av industrialisering i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Möjligheter till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. När kyltransporter erbjöds kunde även kött, mjölk och smör transporters under varma månaderna.

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutstättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och och kor producerade kött men främst mjölk.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till Storbritannien. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället den stora exportartikeln smör, som skeppades till främst Storbritannien och Tyskland.

Referenser

Wikipedia: Agrara revolutionen

Wikipedia: Laga skiftet

"Livsmedelsindustri." i Sveriges industriförbund: Sveriges industri. Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945 (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Gården

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell. Byggnaderna fram till 1800-talets slut var i regel byggda i allmogestil, och många av dessa står fortfarande kvar. Sedan dess har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogestil normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället knuttimring, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet.

Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627

Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp (891 mm), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens stängsel mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326

Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid periodens början skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.

Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare lastbil eller traktor med vagn.

Gården i modell

Här hittas modseller av mangårdsbyggnader.

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.

• Heljan har producerat en liten svensk ladugård som plastbyggsats i H0, katalognummer 137.
• Euromod släppte en svensk ladugård som byggsats i trä och kartong i H0 1983.
• KMJK har producerat en modell av Ingelsby ladugård som laserskuren byggsats i H0 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årgångar finns från Frykmodell, Wiking, Preiser, Artitec och Weinert till exempel. Hästekipage finns från Preiser och Artitec, som eventuellt kan behöva en försvenskning. Jordbruksredskap finns från bland annat Preiser och Weinert. Se vidare lantbruksmaskiner.

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. Frykmodell, WinterZone och möjligen TeknoBygg har svenska detaljer. Preiser och Weinert har också detaljer som kan fungera. Se vidare här.

Det behövs även stängsel, tidigare t.o.m. enligt lag.

Referenser

Mats Morell: Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945 (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i järnvägar! nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från Euromod, H0).

Claes Mattisson: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Scratchbygge av liten bondgård i styren).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i Allt om Hobby nr 4/2000 (Liten gård i H0 i med konvertering och scratchbygge).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i Allt om Hobby nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, H0).

Sture Bylén: Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild. Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Magasin

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många driftplatser vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distrubution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålmagasinen var ofta flervåningasbyggnader i trä, tegel eller sten. Mot 1930-talets slut började betongssilos där spannmålet förvaras i stora vertikala rör byggas. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varav en del såldes till privata näringsidkare.

Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.

Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503

Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081

Spannmålstransporter

Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar litt I och senare litt I3, i regel med presenning som skydd för regn. På 1920-talet tillkom spannmålsvagnar med bottentömning litt Gsö. Litt Kö från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/Udgkkpp gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock växelflak för spannmål.

Spannmålsmagasin i modell

Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon byggsats precis. Konvertering eller scratchbygge krävs om ska få till någit svenskliknande.

Walthers har flera varianter av moderna silos som är bra utgångspunkt i många fall.

Webreferenser

Innofreight: Spannmålstransport på järnväg

Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus

Wikipedia: Silo

Tryckta referenser - förebild

Bengt Lindroos: Ur dens svenska byggnadskonstens magasin." Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i Smalspårigt nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Tryckta referenser - modell

Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i Smalspårigt nr 94/2006 (Bygge i styren, H0).

"Skandinaviskt från Joswood." i Allt om Hobby nr 3/2019, s. 23 (Slussbyggnad från Sjötorp, magasin från Lönneberga och villa från Sakrisøy).

"Uthus och magasin från Joswood." i Modelljärnvägsmagasinet nr 47/2021, s. 6 (Uthus till "Katthult").

"Silo i 1:160." i Allt om Hobby nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Daniel Wietlsibach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i Modelljärnvägsmagasinet nr 64/2025 (Konvertering av spannmålssilo från Walthers, 933-3022).

Referenser

Wikipedia: Agrara revolutionen

Wikipedia: Laga skiftet

Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri

"Livsmedelsindustri." i Sveriges industriförbund: Sveriges industri. Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945 (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.