Motala Verkstad ånglok typ 115: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 106: Rad 106:
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]

Versionen från 11 juli 2021 kl. 21.32

Historik

Mellan 1912 och 1947 levererade Motala Verkstad tjugo tanklok för spårvidd 891 mm till svenska enskilda smalspårsjärnvägar, som därmed kom att bli den vanligaste ånglokstypen på svenskt smalspår. Loken är mest kända under det littera de så småningom fick hos SJ, Np, men Motalas egen beteckning var typ 115. Typ 115 hade fyra kopplade axlar och en löpaxel, överhettning, utvändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. Under de 35 år loken tillverkades hann utförandet komma att skilja sig en del på loken redan vid leverans. De först levererade loken hade öppen hytt och enkel gejd för tvärstycket, senare byggda lok fick sluten hytt och dubbel gejd. Loken levererades också med antingen separat ång- och sanddom, eller en gemensam dom, samt med olika stora sidotankar. Loken var främst avsedda godstrafik, men har också använts för persontåg. Typ 115 såldes till FWÖJ, MÖJ, EÖJ, VVJ, VÅHJ, KlRJ, SÖJ, ÖJ, NKlJ, BLJ och DHJ. Samtliga dessa järnvägar utom NKlJ, DHJ och BLJ förstatligades 1940-1950. NKlJ sålde dessutom ett lok till SJ och ett till DONJ. BLJ 6 var i tjänst tills banans nedläggning 1964.

Sammanlagt fjorton Np-lok kom till SJ. De användes främst på de linjer de kom ifrån, men även på Västgötanätet, Harmånger-Bergsjö och Växjö-Oskarshamn. Sista tjänstgöring var runt 1960, och loken (utom två) skrotades 1955-1966.

Huvuddimensioner typ 115

Löb: 8,61 m
Hjulbas: 5,45 m
Tjänstevikt: 29,6 ton
Axeltryck: 6,15 ton
Dragkraft: 4,5 ton
Sth: 45 km/h
Broms: i regel tryckluft på SJ
Axelföljd: 1'D
Kolförråd: 0,8 ton
Vattenförråd: 3,0 m3

Bilder

SJ Np 3032

SJ Np 3032, f.d. VÅHJ 8, med persontåg i Växjö 1947. Denna maskin har separata domer med sanddomen främst, sluten hytt men fortfarande enkel gejd. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ06280

SJ Np 3044

SJ Np 3044, f.d. EÖJ 1, i Ruda 1957. En tidig maskin med öppen hytt, separata domer med ångdomen främst och enkel gejd. Ångpannan är sannolikt bytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ05767

SJ Np 3071

SJ Np 3071, f.d. KlRJ 5, i Visby 1952. Denna maskin har sluten hytt, gemensam dom och dubbel gejd. Notera också att tryckluftbroms saknas. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00866

NKlJ 24

NKlJ 24 i Hagfors på 1920-talet. Såld 1953 till SJ som Np 3178. Denna maskin har sluten hytt, separata domer, dubbel gejd, långa tankar samt utökat kolförråd. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03565

Typ 115/Np i modell

Skala 1/87 (H0e, H0n3)

  • 1997 släppte Jeco och Rimbo Grande i samarbete en modell av litt Np i vitmetall och etsteknik för H0e och H0n3. Med Jecos modell (tillverkad av DJH) kunde man bygga en Np med sluten hytt, dubbla gejder, korta tankar och gemensam dom (katalognummer J 09). Med Rimbo Grandes version (som utgjordes av Jecos sats och extra delar) kunde man bygga dessutom bygga lok med långa tankar och separata domer (katalognummer 1002).

Jeco Np 3051

Np 3051, från Jecos byggsats i H0n3. Foto: Ola Ahlström
  • 2011 släppte HNJ Verkstad en nyutgåva av DJH:s Np-lok. 2013 kom dessutom ett utbyteschassi till Np-loket.
  • 2018 släppte Vagnverkstaden en ny utgåva av HNJ Verkstads underrede till Np, samt en ny serie Np-byggsatser från DJH.

Tomas Jonsson har producerat ett utbyteschassi för Np

T Jonsson Np-chassie

Utbyteschassie för Np från Tomas Jonsson. Foto: Ola Ahlström

Skala 1/45 (0n3s)

  • Stig Bergström har aviserat en etsplåt till en Np i Smalspårigt.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta källor - förebild

Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.

AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).

Erik Sundström: "Östsmåländska järnvägar - VÅHJ och ÖSmJ." i Tåg nr 2/1968.

Yngve Holmgren: Östgötaånglok spårvidd 891 (2 uppl). Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1979.

Sverker Johansson & Carl-Johan Fahlgren: Från Wadstena till Vadstena. En berättelse i ord och bild om smalspår på Östgötaslätten (VÖJF-skrift nr 2). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening 1981.

Jan-Olov Svensson: "Ånglok nr 14." i En beskrivning av den rullande materielen vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg 1876-1970 (WFJ-skrift nr 5). Vadstena: Mf Wadstena-Fogelsta Järnväg 1992, s 46 (Ritning och beskrivning).

Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Rimbo Grandes Np, ritningar).

Tryckta källor - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Nils Bergvall: "Mitt bygge av FVÖJ 6." i Smalspårigt nr 58/1995 (Scratchbygge av Np i H0n3 på ett Fleischmannchassi).

Göran Engström: "Min önskemodell." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Utvecklingen av Jecos/Rimbo Grandes Np).

Lars-Olof Karlsson: "Np med långa tankar." i Allt om Hobby nr 2/1998, s. 69 (Notis om byggsatsen från Rimbo Grande).

Mats Dahlström: "Korta och långa tankar om Np." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Jecos Np).

Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Rimbo Grandes Np, ritningar).

Lars T. Stenson: "Erfarenheter från ett lokbygge." i Smalspårigt nr 89/2004 (Kort redovisning av erfarenheter av Rimbo Grandes byggsats).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera W2, Np och T9." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017 (Beskrivning av förebild och modeller).

Stig Bergström: "Litt Np - Ett lok med många variabler." i Smalspårigt nr 1/2018 (Avisering av etsprojekt för Np i 0n3s, ritning).