Skillnad mellan versioner av "GSG ånglok litt H3"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Tryckta referenser - förebild: GDG)
(Wiki-sidor om lok: GDG)
 
Rad 57: Rad 57:
  
 
==Wiki-sidor om lok==
 
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
+
[[Lok]]<br />  
 +
[[Svenska lok]]<br/>
 +
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/>
  
 
==Tryckta referenser - förebild==
 
==Tryckta referenser - förebild==

Nuvarande version från 1 juli 2020 kl. 13.26

Historik

GSG H3

Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle (GSG) anskaffa ett nytt snälltågslok av tenwheeler-typ, som gavs littera H3. Loktypen hade förhållandevis lågt axeltryck, överhettning, öppen hytt, och två invändiga cylindrar med slidstyrning av typ Walschaert eller Deeley. Sammanlagt byggdes 32 lok åt BJ, SWB, GDJ, SDJ (som alla ingick i GSG) och även HHJ. Dimensioner och utförande varierade något mellan de olika bolagen. SWB försåg senare sina lok med sluten hytt (1931-36) och stora rökskärmar (1941-44).

De första loken kom till SJ i och med förstatligandet av HHJ 1942 och deras fyra lok fick littera A4. När SWB's lok övertogs 1945 gavs deras åtta H3 SJ littera A6, 1947 fick även loken från HHJ detta littera. 1948 övertogs ytterligare nitton lok med GDG-banorna, som också de fick littera A6. Några lok byggdes om av SJ med sluten hytt och spetsiga sotskåpsluckor. Tre lok fick en större ombyggnad med höga gångbord, ny hytt och rökskärmar typ Witte 1953-54. A6-loken hade sin sista tjänstgöring i Dalarna 1963 och slopades 1973.

DJ H3

DJ skaffade tre H3-lok 1914-17 valde man en något större ångpanna samt att förse loken med vindklyvarhytt och spetsig sotskåpslucka. Ett lok såldes till HNJ och blev det första att förstatligas 1945. De övriga kom till SJ 1948. De före detta DJ-loken fick littera A7. Två av loken försågs med rökskärmar typ Witte av SJ. Lokens sista tjänstgöring blev på f.d. HNJ och de avställdes i slutet av 1950-talet och slopades 1970.

OKB H

När OKB skulle köpa nya snälltågslok utgick man från H3-typen, men man ville ha samma ångpanna och löpboggier som sina A-lok. Loken fick dessutom höga gångbord och sluten hytt. Två lok med detta utförande levererades 1928 och fick littera H. Sammantaget fick OKB's H-lok ett från övriga H3 högst avvikande utseende. Loken övertogs av SJ 1933 och fick littera OKa, 1942 ändrat till A3. Loken var genom sin höjd begränsade i sitt användningsområde och de tjänstgjorde på Bohusbanan, i Dalarna och i Småland. De avställdes i början på 1960-talet och slopades 1970.

KJ/SäNJ H4

Kalmarbanorna skaffade två nya snälltågslok 1930 varvid man utgick från OKB's H-lok, men man försåg loken med en något mindre ångpanna och en något annorlunda tender. Loken fick littera H4 på Kalmarbanorna. När SJ övertog loken 1942 fick de först littera A4, vilket ändrades till A5 1943. Loken tjänstgjorde till 1962, först på hembanan och den sista tiden i Dalarna, och slopades 1970.

Huvuddimensioner H3

Löb: 17,41 m
Hjulbas (lok och tender): 14,1 m
Tjänstevikt: 56,8-59,6+34,8-36,9 ton
Axeltryck: 12,1 ton
Dragkraft: 7,5 Mp
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum. Tryckluft Kunze-Knorr fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: 2'C-3
Kolförråd: 4,7-5,9 ton
Vattenförråd: 13,8-14,5 m3

Bilder

SJ A6 1793.jpg

SJ A6 1793 i Kalmar 1956. Källa Digitalt museum JvmKDAJ08492

SJ_A6_1690.jpg
SJ A6 1690 i Falun, f.d. SWB H3 59. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04004
SJ_A7_1749.jpg
SJ A7 1749, f.d. DJ H3 9, i Halmstad 1949. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA02557
SJ_A3_1510.jpg
SJ A3 1510, f.d. OKB, i Kalmar 1950. Foto Henrik Snell, Samlingsportalen Jvm.KBIA04558
SJ_A5_1545.jpg
SJ A5 1545, f.d. KJ 17. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08329

Litt H3 i modell

Skala H0

  • 1980 släppte Cewe import en byggsats av en litt. H3/SJ A6 avsedd för ett underrede från Liliput.
  • 1989 släppte Emtepe en byggsats i etsad mässing av en OKB H/SJ A3, katalognummer EM 3 B
  • 2007 släppte SMJ en byggsats i etsad mässing av en H3/SJ A6 som anpassas för de olika varianter som byggdes. 2011 släppte SMJ även en byggsats av DJ H3/SJ A7.

SMJ A6

SMJ:s A6. Foto Ola Ahlström

SMJ A7

SMJ:s A7. Foto Ola Ahlström

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Ulf Diehl: "De moderniserade H3 ångloken." i Tåg nr 7/1968 (Om loken till OKB och Kalmarbanorna, ritning).

Hans Eriksson: "Snälltågsloken av H3-typ (SJ A6)." i Tåg nr 3/1970.

Rune Ekegren, Leif Dahl & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971 (Beskrivning och ritning).

Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Bengt Dahlberg: "H3-or från Motala och Falun." i järnvägar! nr 1/1985 (Beskrivning och ritning på BJ:s och GDJ:s versioner).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Redaktionen: "Ångloksbyggsats från SMJ/Dekaler & Etsat." i Smalspårigt nr 96/2006 (Notis om SMJ H3).

Bengt Nylén: "Bygge av SJ A6 1543 (HHJ 21)." i Smalspårigt nr 109/2009 (Bygge av SMJ:s byggsats).

Claes Mattisson: "En variant av H3-loket." i Smalspårigt nr 116/2011 (Bygge av SMJ:s byggsats som BJ 60).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller: H3-A6 och H3s-A8." i Modelljärnvägsmagasinet nr 17/2014 (Beskrivning och modellbilder).

Christer Kedström: "Dalslands Järnväg litt H3 nr 9." i Smalspårigt nr 133/2015 (Bygge av SMJ:s byggsats till ett DJ-lok).

Martin Göth: "'Krösaångloket' nr 51 - bygge av SJ A7 1749." i Smalspårigt nr 148/2019 (Bygge av SMJ:s byggsats till ett A7-lok).

Webreferenser

Svenska lok: A3

Svenska lok: A5

Svenska lok: A6

Svenska lok: A7