SJ ellok litt Öc Öd

Historik

När SJ på 1930-talet började elektrifiera även vissa sidobanor med svagare banöverbyggnad, behövdes ett linjelok med lägre axeltryck än D-loken. SJ valde då ett boggilok med mitthytt, för att även passa för växling. Fr.o.m. 1936 levererades 40 ellok litt Ud med tvåaxliga boggier. Littera ändrades till Ha 1938. Dessa var byggda vid flera svenska järnvägsverkstäder, och detaljutförandet varierade en del mellan loken. Ha-loken hade från början sth 90 km/h, men problem med svängningar i boggierna vid gång i rakspår upptäcktes snart, vilket ledde till att sth sänktes, först till 80 och slutligen till 70 km/h. Ha-loken användes för regelbunden tjänst fram till 1972, och det sista loket skrotades 1975.

1937 beställdes 22 lok litt. Hb, där olika åtgärder hade vidtagits för att förbättra gångegenskaperna jämfört med Ha. Precis som med med Ha fanns det detaljskillnader i utförandet beroende på tillverkare. Huvuddelen av Hb-loken avställdes och skrotades 1967-72, de sista Hb-loken skrotades dock 1981.

SJ var fortfarande inte nöjda med flera aspekter av H-loken. Dessutom sökte man nu också ett lok som passade för lokalgodståg på huvudlinjerna. 1942-44 levererades 12 lok litt Hc för att uppfylla de nya kraven. Gångegenskaperna förbättrades genom omkonstruktion av löpverken och avfjädringen mot korgen, och genom att både avstånden mellan boggicentra och boggins hjulbas ökades. Förlängningen av loken medgav också enklare service. Hytten placerades nu osymmetriskt på loken, vilket medgav att transformatorn kunde ges en bättre placering ur viktbalansperspektiv. På prov levererades också 4 lok litt Hd med hålaxeldrift 1942, övriga H-lok hade tasslagerdrift. Hd-loken byggdes om till Hg på 1960-talet. Några Hc-lok försågs med Marshalstrålkastare i slutet på 1960-talet, övriga slopades 1971-73. Det sista Hc-loket skrotades 1979.

Med förebild i litt Hc leverades 56 lok litt. Hg till SJ 1947-51, med samma användningsområde, d.v.s. lokalgodståg på huvudlinjer. Hg fick starkare motorer och ytterligare något förhöjt axeltryck. Det tydligaste synliga skillnaden mellan en Hc och en Hg är de rektangulära frontrutorna, som medgav plats för en toppstrålkastare. Hg levererades i två serier, där serie 2 hade större transformatoreffekt. Hg beställdes dessutom av GDG, NKlJ och TGOJ. Loken till GDG var ursprungligen växlade för sth 90 km/h, och fick därmed litt. Hg2 hos SJ. De växlades ner 1958-59 och fick litt. Hg. Loken till NKlJ var tänkta att användas vid en breddning av en bandel till normalspår, som aldrig blev av. De såldes istället till SJ. 1972-80 byggdes ett stort antal Hg-lok om för multipeldrift, och gavs litt. Hg2. 1992 togs Hg2 ur planlagd trafik på SJ, och de sista loken slopades.

TGOJ tog emot 7 Hg 1954, som i stort motsvarade SJ-typen. Vid leverans var de grönmålade med gula ränder, men de fick en orange och vit färgsättning under andra halvan av 60-talet. 1986 utrustade TGOJ återstående Hg med Marshal-strålkastare. TGOJ sista Hg slopades under 1992.

Huvuddimensioner H

	Öc	Öd	Hc	Hd	Hg
Löb (m)	11,3/11,72	11,72/11,9	12,5	12,5	12,5
Axelavstånd (m)	7,85	7,85	8,5	8,5	8,5
Tjänstevikt (ton)	49,4	51,2	59,8	62,2	63,6/64,8
Effekt (kW)	1176	1176	1176	1176	1296
Sth (km/h)	70	80	80	80	80/90
Broms	tryckluft	tryckluft	tryckluft	tryckluft	tryckluft
Axelföljd	Bo'Bo'	Bo'Bo'	Bo'Bo'	Bo'Bo'	Bo'Bo'

SJ Ha 484 1956. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01033

SJ Hc 529 i Strängnäs 1959. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01048

Södra Dalarnas Järnväg Hg 505, leveransfoto 1948. Sedermera SJ Hg 757. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03297

Litt H i modell

Skala H0

1984 kom Skanex med en byggsats till en Hg, som levererades med och utan drivning. 1985 kom några färdigmodeller, med både egen drivning och drivning från Tenshodo. Huvuddelen av byggsatsen var tillverkad i pressgjuten zink.

1994 kom Jeco ut med en byggsats i vitmetall av en Ha. Byggsatsen fanns med några olika motoralternativ, och för såväl AC som DC.

1996 kom Modellproduktion ut med en byggsats till en Hc i polyuretanplast, med drivning från Tenshodo.

1997 kom Jeco ut med en Hg i vitmetall, som har funnits som både byggsats och färdigmodell, och med olika drivningar från Tenshodo och Roco. Rocos drivning medgav både AC och DC-versioner.

2014 kom Jeco med en Hg som färdigmodell i plast, i både SJ och TGOJ versioner.

Skala N

2010 kom Frykmodell med etsbyggsats till en litt. Hg, avsedd för en drivning från Tomix. Den levererades även färdigbyggd.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998
Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar, Malmö: Stenvalls 2016
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Hans-Johan Polanik: "Äntligen en Hg i modell", i järnvägar! 1/1983 (Presentation av Skanex Hg).
Jens Dahlström: "Lite hjulgodis: En Hg-polkagris från TGOJ". i Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Ombyggnad av Skanex Hg till TGOJ med orange målning)
Krister Brandt & Christer Engström: "Ha-upplevelser", i Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Synare av Brimalms chassi till Ha-loket.)
Christer Engström: "SJ D och Hg2 på översyn", i Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Recension av Jecos första Hg).
Redaktionen: "'Strykjärnet' i H0. SJ litt. Hg från Jeco" i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014 (Recension av Jecos nya Hg).
Frank Edgar: "Ritning: SJ litt Hg2" i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014
Litt Ha
Litt Hb
Litt Hc
Litt Hd
Litt Hg
TGOJ ellok
Svensk N-skalehistoria