Broar utkast
På denna sida behandlas broar, både järnvägens broar och de broar som byggts för andra trafikslag i järnvägens närhet.
Inledning
När man bygger infrastruktur för transporter vill man helst att den ska vara horisontell. När terrängen inte är horisontell, löser man detta på olika sätt. Ett sätt är att bygga broar över olika hinder. Dels kan det handla om att ta sig över dalar och vattendrag, dels kan de handla om att ta sig förbi redan existerande infrastruktur planskilt. För järnvägsbyggare är brobyggnad ett dyrt och tidsödande projekt som undveks så länge det gick.
De äldsta broarna är byggda i sten. Stenbroar anlades i Sverige när järnvägar började byggas. Järnvägsbroar fortsatte att byggas i sten till 1930-talet, även om det blev allt mindre vanligt.
Stålbroar slog igenom under 1800-talets mitt. Stål kunde användas från korta broar över en bäck till mycket höga och långa broar med bärande konstruktion i form av fackverk eller som hängbro.
Betong började användas för brobyggnad i början på 1900-talet, och är numera det vanligaste materialet för större broar. En del äldre småbroar har också ersatts med betongbroar.
En bro består av överbyggnad och underbyggnad. Överbyggnaden omfattar själva bron, medan underbyggnaden består av landfästena i brons bägge ändar och eventuella bropelare. Kortare broar klarar sig i regel med ett spann, medan längre broar behöver ytterligare bropelare som stöd. Exakt hur långt ett brospann kan göras beror på brons material och konstruktion.
I vissa fall har man tvingats till rörliga broar, främst över trafikerade vattendrag där den segelfria höjden behöver vara större än brokonstruktionen medger. Korta rörliga broar kan flytta en större del an av sin längd, behöver en längre bro göras rörlig öppnas i regel bara ett spann.
På stenbroar och betongbroar läggs spåret ungefär som vanligt. Bron utgör banans underbyggnad och spåret med ballast som vanligt. På stålbroar lades ofta broslipers direkt på brons längsgående balkar, Dessa broslipers är grövre och ligger tätare än banans vanliga slipers. Rälerna spikas i sliprarna på vanligt sätt. På broar längre än 10 m lades skyddsräler inför farrälerna, för att hindra att eventuellt urspårade fordon åker av spåret. Avståndet från skyddsräler till farräler är ca 200 mm. Skyddsrälerna brukar gå ihop vid brofästena.
Bilder
| Bron över Höstån mellan Särna och Sörsjön. Det har byggts många sådana enkla balkbroar över mindre vattendrag och vägar i Sverige. Källa Digitalt museum JvmKDAF02111 |
| Stålbalkbro med fem spann över Billstaån på linjen mellan Svenstavik och Hackås, Jämtland. Källa Digitalt museum JvmKCAC17881 |
| Betongbro över Indalsälven vid Ragunda. Källa Digitalt museum JvmKBAA00027 |
| Fackverksbro över Ljusnan mellan Kilafors och Ljusdal. Här syns broslipers och skyddsräler tydligt. Källa Digitalt museum JvmKDAE09119 |
| Klaffbron i Vänersborg efter 1923. Walthers har producerat en modell i H0 som är mycket lik denna, Källa Digitalt museum JvmKAFF00801 |
| Svängbron över kanalen i Jönköping 1928, Foto Oscar Rylander, Digitalt museum JvmKDAE08975 |
Broar i modell
Broar har varit populära MJ-tillbehör sedan modelljärnvägsbranschens barndom. Det finns ett stort utbud av modeller av broar i de vanligaste modelljärnvägsskalorna.
Webreferenser - förebild
Ekeving.se: Bron över Almaån, dubbelspåret Hässleholm-Balingslöv, 1942 (Ritning vid dubbelspårsutbyggnad, balkbro 25 m spännvidd. Normalspår).
Ekeving.se: Bron över Altbäcken, DHdJ 1898 (Ritning på balkbro 5 m spännvidd. Normalspår).
Ekeving.se: Bron över Graningeån DHdJ 1898 (Ritning på balkbro 48 m spännvidd, åtta spann. Normalspår).
Ekeving.se: Bro över Höjeå vid Kjellby 1874 (Ritning på längre balkbro för dubbelspår, tre spann. Normalspår).
Ekeving.se: Rörlig bro över kanalen i Jönköping 1874 (Ritning på svängbro, normalspår).
Ekeving.se: Bro över Stråken 1874 (Ritning på balkbro 30 fot. Normalspår).
Ekeving.se: Bro över Tormestorps å 1874 (Ritning på valvbro i sten med tre valv. Normalspår).
Ekeving.se: Bron över Woxnan DHdJ 1898 (Ritning på bågbro 40 m spännvidd. Normalspår).
Ekeving.se: Planscher till Järnvägsbroar (Måttskisser på många brotyper).
Webreferenser - modell
Frykmo.se: Några olika broar på anläggningen (Scratchbygge av fyra olika broar i skala N).
Tryckta referenser - förebild
Sten Reini: Järnvägsbroar. Stockholm: Kgl. Järnvägstyrelsen 1947 (Beskrivning av brobyggnad. Se även Planscher).
Lars Juhlin: "Julle bygger Järlebron." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Inklusive ritningar. Normalspår).
Thomas Helin: "Bron över Alsterån vid Fröseke." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Ritning på balkbro med 18 m spännvidd. 891 mm).
Thomas Helin: "Vägbro vid Fröseke." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Ritning på balkbro med 6 m spännvidd. 891 mm).
Thomas Helin: "Bron över Målerbäcken." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Ritning på balkbro med 6 m spännvidd. 891 mm).
"Vägbro vid Korpklef." i Niklas Adell & Per-Olof Brännlund: Östra Centralbanan. Linköping-Hultsfred. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999. s 49 (Ritning på mindre vägbro över banan).
Roland Lawrenz: "Rendsburger Hochbrücke und Schwebefähre." i Modelljärnvägsmagasinet nr 68/2026.
Tryckta referenser - modell allmänt
RAF: "Mässingsbro i H0." i Allt om Hobby nr 8/1999, s. 16 (Klaffbro som småseriemodell i H0 från Overland Models/Ajin).
RAF: "Svängbro i mässing." i Allt om Hobby nr 6/2000, s. 18 (Större bro i mässing från Overland Models).
Rutger Friberg: "En meter mässingbro i H0." i Allt om Hobby nr 7/2002, s. 48 (St Paul bridge i Minneapolis från Overland Models).
Christina Eneroth: "Brokollaps!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 59/2024 (Om vad som kan hända när man ställer upp en modelljärnväg).
Tryckta referenser - modell byggsatser
"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Fulländad nöjespark från Faller." i Allt om Hobby nr 2/1996, s. 16 (Bron från Biechstal i Schweiz, 109 cm lång i H0).
Rutger Friberg: "Träbro i H0 som byggsats." i Allt om Hobby nr 8/1998, s. 80 (Träbyggsats i H0 och 0 från Midwest).
Rutger Friberg: "Walthers går till sjöss." i Allt om Hobby nr 8/2000, s. 73 (Fyr 933-3603 och svängbro).
Lars Olov Karlsson: "Lok om järnvägar. Brobyggsats." i Allt om Hobby nr 2/2003, s. 48 (Fackverksbro som plastbyggsats från Central Valley).
Rutger Friberg: "MJ-nytt. Balkbro för H0 från Roco." i Allt om Hobby nr 5/2005 (Fackverksbro).
Rutger Friberg: "MJ-nytt. Nyheter från 60-åriga Faller." i Allt om Hobby nr 6/2006 (Bågbro i H0, katalognummer 120496).
"Laserskuret och digital avverkning." i Allt om Hobby nr 4/2010, s. 10 (Laserskurna järnvägsbroar från Noch i H0, katalognummer 67060 och 67064).
"Laserskurna broar från Noch." i Allt om Hobby nr 5/2012, s. 11.
Per-Åke Jansson: "Laserskuret från Noch. Bro i skala N." i Modelljärnvägsmagasinet nr 11/2012 (Recension).
Jocke Sannagård: "Brosystem från Noch." i Allt om Hobby nr 2/2013 (Recension).
"Nytt sortiment av stålbroar." i Allt om Hobby nr 7/2015, s. 11 (Stålbroar i byggsats från Walthers, H0).
"Broar från Hack." i Allt om Hobby nr 5/2016, s. 7 (Amerikanska träbroar).
"Broar från Walthers." i Allt om Hobby nr 6-7/2016, s. 7 (Notis om fler broar, H0).
"Vägbro från Hack Modellbrücke." i Allt om Hobby nr 5/2017, s. 14 (Större hängbro i H0).
Daniel Wietlisbach: "Upphöjelse! Bättre frirum för Fallers gångbro." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Kitbash av Faller 171279).
Daniel Wietlisbach: "Stadstunnel med gatubro. Romantik i betong och gjutjärn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 45/2021.
Tryckta referenser - modell scratchbygge
"...och bro för banan." i Teknik för alla nr 13/1958 (Fackverksbro i trä, H0).
Jon Fast: "Byggtips: Bygg en enkel järnvägsbro." i Allt om Hobby nr 3/1988 (Kort balkbro).
Lars Juhlin: "Julle bygger Järlebron." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Brobyggnad i mässing).
Lars Hagström: "En bro från Bånghammar-Klotens Järnväg." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Balkbro i mässingsbygge).
Håvard Houen: "En vägbro i H0." i Smalspårigt nr 117/2011 (Scratchbyggd bro i trä).
Tobias Ljung: "Tre broar - Trä, sten och stål." i Smalspårigt nr 153/2020 (Tre broar i skala 0).
Per Anders Lindroos & Ralph Darljung: "Trollhättebroarna i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 45/2021 (Moduler med 3D-printade broar).
Christina Eneroth: "En täckt träbro." i Modelljärnvägsmagasinet nr 62/2025 (Brobygge i skala Z av laserskuren kartong).
Christina Eneroth: "Ørezundsbron." i Modelljärnvägsmagasinet nr 64/2025 (Brobygge i skala Z av laserskuren plywood).