Skillnad mellan versioner av "Svenska vägskydd"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Webreferenser - förebild: Länklås) |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Webreferenser - förebild) |
||
Rad 79: | Rad 79: | ||
[https://www.ekeving.se/vs/index.html Ekeving.se: Vägskydd] | [https://www.ekeving.se/vs/index.html Ekeving.se: Vägskydd] | ||
− | |||
− | |||
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240533 Järnvägshistoriskt forum: Okänt bomdriv vid Ljungby] (Det s.k. Bredarydsdrivet, en alternativ lösning för "plankbommar"). | [https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240533 Järnvägshistoriskt forum: Okänt bomdriv vid Ljungby] (Det s.k. Bredarydsdrivet, en alternativ lösning för "plankbommar"). |
Versionen från 17 oktober 2021 kl. 21.32
Innehåll
En svensk järnvägsövergång i modell
Miniminivå
Det finns alltjämt kvar många helt oskyddade järnvägsövergångar, på dessa finns det endast skyltar mot vägen och banan. Precis vid övergången sitter ett kryssmärke mot vägen, på varje sida om banan. 1924 standardiserades det äldre "varning för tåg", som gradvis kom att ersättas av dagens rödgula märke mellan femtiotalet och 1967.
"Varning för tåg" mellan 1924 och 1960-talet. Skyltarna på bilden har både ljus- och ljudsignal.
Mot banan finns det lystringsmärken (numera kallade ljudsignaltavlor), som talar om för föraren att en järnvägsövergång närmar sig och att ljudsignalen "tåg kommer" ska avges.
Fig 40a visar det lystringsmärke som används när en järnvägsövergång närmar sig. |
Kryssmärken mot vägen och lystringsmärken/ljudsignaltavlor mot banan är alltså miniminivå vid en järnvägsövergång. Idag torde denna nivå endast vara aktuell när en skogsväg korsar en mindre järnväg.
Ökad säkerhet
Redan på 1920-talet infördes ljud- och ljussignaler samt fällbommar för att minska kollisionsriskerna. Tidigare fanns också handmanövrerade grindar som stängdes över vägen. Från början kunde ljudsignaler, ljussignaler och fällbommar installeras tillsammans eller separat i olika kombinationer. Idag torde inte fällbommar utan ljud- och ljussignaler förekomma, däremot förekommer alltjämt ljud- och ljussignaler utan fällbommar.
Äldre bom med vridlykta och ringklocka.
I samband med äldre bomanläggningar förekom vridlyktor som visade rött fast sken i den stängda riktningen och vitt fast sken i den öppna riktningen. Många kryssmärken försågs också med blinkljus för vägtrafiken som blinkade rött för "stopp" och vitt för "kör".
I samband med införandet av det nya vägskyddssystemet på 1950- och 1960-talet infördes också V-signalen, som signal mot banan, där fast rött sken betyder "stopp" för tåg och fast vitt sken betyder att vägtrafiken är spärrad. Då infördes också V-försignalen med tre gula lampor, där blinkande sken innebär att nästa V-signal visar stopp och fast sken innebär att nästa V-signal visar "vägen spärrad". V-signal (och i vissa fall V-försignal) infördes vid alla vägkorsningar med säkerhetsanordning mellan 1957 och 1959. Övriga delar av det nya vägskyddssystemet infördes stegvis fram till 1967.
För en äldre vägskyddsanläggning (före 1958) krävs alltså någon kombination av ljussignaler, ljudsignaler och fällbommar, samt kryssmärken mot vägen. Det förekom att dessa anläggningar också skyddades av huvudsignaler.
För en modern vägskyddsanläggning krävs antigen ljud- och ljussignaler eller ljud- och ljussignaler kombinerat med fällbommar, samt kryssmärken. I bägge fallen behövs V-signaler för tågtrafiken. V-försignaler tillkommer vid behov (när sikten till V-signalen understiger 300 m).
"Modern" bomanläggning installerad i Rågsved 1959. Lägg märke till gamla kryssmärken, och att det endast visas ett ljus mot biltrafiken. Källa Digitalt museum JvmKBDB09170. |
Utbudet av svenska vägskydd
Skala H0
- Entec har kryssmärken av äldre och nyare typ, etsade V-signaler och V-försignaler, ljussignaler mot väg, lystringsmärken, orienteringsmärken, fällbommar av äldre och yngre typ. Entecs signaler innehåller endast etsdelar.
- MGP har aviserat V-signaler, V-försignaler och vägtrafiksignaler.
- VVA har kryssmärken på plåten "SJ+godis" (nr 2001).
Skala N
- MGP har aviserat V-signaler, V-försignaler och vägtrafiksignaler.
Styrlogik
- MGP har dekodrar för V-signaler, V-försignaler, vägtrafiksignaler, servodekoder för bommar och en ljudekoder (LocoNet).
- SigStyr har dekodrar för svenska vägskydd (DCC & LocoNet)
Andra wiki-sidor om signaler och säkerhetstjänst
Signaler
Svenska signaler i modell
Säkerhetstjänst för MJ
Ljudsignaler från tåg
Svensk modelljärnväg
Tryckta referenser - förebild
Jörgen Bergfors: "Skylta rätt!" i Smalspårigt nr 82/2003 (Om äldre vägskydd, skyltar "Varning för tåg" och "Järnväg").
Göran Tholin: "AGA 100 år." i Smalspårigt nr 86/2004 (Om gasbelysta signaler).
Lars Olov Karlsson: "Plankorsningar." i Allt om Hobby nr 4/2018.
Tryckta referenser - modell
Göran Eriksson: "MJ-tips. Bättre bommar." i Allt om Hobby nr 5/1974 (Elektromekanisk bomdriv).
Christer Engström: "Handbyggd järnvägsövergång i H0." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Scratchbygge av fungerande järnvägsövergång med ljud, ljus och bommar).
Anders Ericson: "Fungerande vägbommar från Faller." i Allt om Hobby nr 7/2014 (Provbygge).
Per-Åke Jansson: "Mikrodatorer på modelljärnväg. Arduinostyrda bommar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Vägskydd i N-skala med dubbelbommar).
Per-Åke Jansson: "Bygg vägskydd i N." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Vägskydd med fungerande bommar).
"Modern plankorsning I H0." i Allt om Hobby nr 3/2020, s. 15 (Vägövergång med gummimattor från Posch Model, för rälhöjd code 83 eller större).
Webreferenser - förebild
Ekeving.se: Vägbomsanläggning av ny konstruktion. ("Moderna" bommar och skyltar mm. som infördes fr.o.m. 1951).
Järnvägshistoriskt forum: Okänt bomdriv vid Ljungby (Det s.k. Bredarydsdrivet, en alternativ lösning för "plankbommar").
Webreferenser - modell
Entec (Bommar, skyltar och signaler).