Grafisk tidtabell: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (29 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
==Inledning== | ==Inledning== | ||
En '''grafisk tidtabell''' visar tågens rörelser som streck och deras tidpunkter för ankomst till de olika stationerna på en bana eller en [[bansträcka]]. | En '''grafisk tidtabell''' visar tågens rörelser som streck och deras tidpunkter för ankomst till de olika stationerna på en bana eller en [[bansträcka]]. På äldre tidtabeller skiljer mellan [[Trafikkoncept epok IIIb#Indelning av godståg|godståg]], [[Trafikkoncept epok IIIb#Persontåg|persontåg]] och [[Trafikkoncept epok IIIb#Blandade tåg|blandade tåg]] genom olika tjocklek på strecken. Tågnummer brukar anges längs med respektive streck. Tiden visas normalt vågrätt, medan sträckan visas lodrätt. | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
|} | |} | ||
Hos | ==Tågnummer== | ||
Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse|tåg]] och operatörer. På modellen kan man förenkla detta drastiskt; äldre tidtabeller från ensilda järnvägar har i regel kortare nummer, se exemplet från BJ ovan. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet. | |||
==Tidtabellsplanering== | ==Tidtabellsplanering== | ||
Grafiska tidtabeller används främst tidtabellsplanering | Grafiska tidtabeller används främst för tidtabellsplanering. | ||
Tidtabellen måste | Tidtabellen måste gå att genomföra med den tillgängliga [[banan]], det gäller både [[linjen]], [[möte]]smöjligheter och tillgång till [[tågspår]]. På en [[blocksträcka]] får det endast finnas ett tåg i taget. Tillgänglig plats i [[tågmagasin]]en måste räcka för uppställda [[tågsätt]] och ge plats för ankommande tåg. Maximala tåglängden för en viss [[bansträcka]] bestäms normalt av kortaste [[tågspår]]ets [[hinderfri]]a längd. | ||
Körtiden på [[banan]] bestäms av [[ | Körtiden på [[banan]] bestäms av (de faktiska) avstånden på [[linjen]], tid för uppehåll och tidsinställningen på eventuell [[snabbklocka]]. Ju fortare snabbklockan går, desto längre uppehållstider behövs för | ||
[[växling]] (eftersom tiden för växling är ungefär samma oavsett snabbklockans hastighet]. | [[växling]] (eftersom tiden för växling är ungefär samma oavsett snabbklockans hastighet). | ||
Både på förebilden och i modell måste den [[rullande material]]en komma tillbaka till utgångsläget så småningom, inom ett eller några dygn. Annars kommer all rullande materiel med tiden att befinna sig i ena änden av [[bansträcka]]n. Kör man t.ex. systemtåg åt ett håll måste man normalt köra tomtåg åt andra hållet. Det enklaste sättet att se till att man får tillbaka den [[rullande materiel]]en till utgångsläget är att använda [[tågpar]]. Annars måste man se till att [[dragfordon]] och [[vagnsätt]] kommer tillbaka till utgångsläget på annat sätt. | |||
==Andra wiki-artiklar om trafik mm.== | ==Andra wiki-artiklar om trafik mm.== | ||
| Rad 31: | Rad 34: | ||
[[Intermodal trafik]] | [[Intermodal trafik]] | ||
==Tryckta referenser== | ==Webreferenser== | ||
[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/graftdt.html Ekeving.se: Grafiska tidtabeller] (Gunnar Ekevings sidor med grafiska tidtabeller). | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gnummer Wikipedia: Tågnummer]. | |||
==Tryckta referenser - förebild== | |||
Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier). | Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier). | ||
Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller). | Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller). | ||
Leif Elgh: " | Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell). | ||
==Tryckta referenser - modell== | |||
Willibald: "Tåghörnan." i ''[[Teknik för Alla]]'' nr 8/1954 (Konstruktion av grafiska tidtabeller). | |||
Leif Elgh: " | Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.). | ||
Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på [[hembana]]). | |||
[ | |||
[[Kategori: Tidtabeller]] | [[Kategori: Tidtabeller]] | ||
[[Kategori: Trafik]] | [[Kategori: Trafik]] | ||
[[Kategori: Järnvägsväsende]] | [[Kategori: Järnvägsväsende]] | ||
Nuvarande version från 4 april 2026 kl. 19.31
Inledning
En grafisk tidtabell visar tågens rörelser som streck och deras tidpunkter för ankomst till de olika stationerna på en bana eller en bansträcka. På äldre tidtabeller skiljer mellan godståg, persontåg och blandade tåg genom olika tjocklek på strecken. Tågnummer brukar anges längs med respektive streck. Tiden visas normalt vågrätt, medan sträckan visas lodrätt.
|
|
| Grafisk tidtabell från några bibanor till BJ 1933. |
Tågnummer
Hos förebilden tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags tåg och operatörer. På modellen kan man förenkla detta drastiskt; äldre tidtabeller från ensilda järnvägar har i regel kortare nummer, se exemplet från BJ ovan. Tåg åt olika håll på samma bansträcka har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.
Tidtabellsplanering
Grafiska tidtabeller används främst för tidtabellsplanering.
Tidtabellen måste gå att genomföra med den tillgängliga banan, det gäller både linjen, mötesmöjligheter och tillgång till tågspår. På en blocksträcka får det endast finnas ett tåg i taget. Tillgänglig plats i tågmagasinen måste räcka för uppställda tågsätt och ge plats för ankommande tåg. Maximala tåglängden för en viss bansträcka bestäms normalt av kortaste tågspårets hinderfria längd.
Körtiden på banan bestäms av (de faktiska) avstånden på linjen, tid för uppehåll och tidsinställningen på eventuell snabbklocka. Ju fortare snabbklockan går, desto längre uppehållstider behövs för växling (eftersom tiden för växling är ungefär samma oavsett snabbklockans hastighet).
Både på förebilden och i modell måste den rullande materialen komma tillbaka till utgångsläget så småningom, inom ett eller några dygn. Annars kommer all rullande materiel med tiden att befinna sig i ena änden av bansträckan. Kör man t.ex. systemtåg åt ett håll måste man normalt köra tomtåg åt andra hållet. Det enklaste sättet att se till att man får tillbaka den rullande materielen till utgångsläget är att använda tågpar. Annars måste man se till att dragfordon och vagnsätt kommer tillbaka till utgångsläget på annat sätt.
Andra wiki-artiklar om trafik mm.
Introduktion till MJ-trafik
Metoder för kontroll av modelljärnvägar
Säkerhetstjänst för MJ
Tidtabell
Tjänstetidtabell
Tågordning
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik
Webreferenser
Ekeving.se: Grafiska tidtabeller (Gunnar Ekevings sidor med grafiska tidtabeller).
Tryckta referenser - förebild
Administrativa avdelningen: Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer (SJC 6: 32). Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier).
Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i Allt om Hobby nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller).
Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i järnvägar! nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).
Tryckta referenser - modell
Willibald: "Tåghörnan." i Teknik för Alla nr 8/1954 (Konstruktion av grafiska tidtabeller).
Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i Allt om Hobby nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).
Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i Allt om Hobby nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på hembana).