HNJ ånglok litt Mb: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ 1907 ett nytt godstågslok som gavs littera N3...')
 
 
(80 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ 1907 ett nytt godstågslok som gavs littera N3. Sammanlagt levererades 15 lok till 1917. Loken hade fyra kopplade axlar, överhettning, öppen hytt, invändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. De tre första loken hade en tvåaxlig tender, men de följande loken fick treaxliga tendrar och dessutom utvändiga motvevar. Så småningom byggdes alla loken om med s.k. OFWJ-hytt av halvsluten typ, och tryckluftbroms. Vid BJ:s förstatligande 1948 fick loken littera E4.
För att hantera den ökande godstrafiken på [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] utvecklade Nohab en kraftfull godstågsmaskin som ändå hade ett förhållandevis lågt axeltryck. Loken gavs inledningsvis littera '''Mb'''. Tre lok levererades 1931 och ytterligare tre 1936, under tiden hade litterat ändrats till '''G12''' 1932. Loken var trecylindriga och hade överhettare, Walschaerts slidstyrning, "halvsluten" hytt av s.k. OFWJ-typ, ledskenegnistsläckare och främre löpboggi samt treaxlig tender. Loken visade sig passa väl även till tyngre persontåg.


[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde 2 lok av N3-typ som levererades 1914 och 1920 som nr 18 och 19. GBJ gav loken littera E. 1930 fick loken turboelektrisk belysning och 1933 vakuumbroms för att kunna användas i persontåg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde också ett lok 1920, som även det tilldelades littera E. I samband med GBJ elektrifiering 1937 såldes GBJ:s lok till BAJ. Loken kom kom till SJ 1940.  
SJ övertog loken 1945 och gav dem nytt littera '''E9'''. SJ 1759 byggdes om med sluten hytt. Lokens huvudsakliga användning kom att bli på hemmabanan och Borås-Alvesta, det sista loket avställdes 1959.  


[http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] köpte två lok av N3-typ 1919 och 1921 och gav dem littera N, nr 24 och 26. ÖSJ togs över [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristianstad–Hässleholms_Järnvägar CHJ] 1935, N-loken följde med när CHJ förstatligades 1944.
<span id="E10"></span>
När SJ behövde nya ånglok efter andra världskriget valde man att utgå från HNJ:s konstruktion, men försåg loken med sluten hytt, rökskärmar typ Wagner, rullager och en vaggtender av samma typ som [[SJ ånglok litt G#Svenskbyggda lok|'''G5''']]-loken. Tio lok levererades 1947 och gavs littera '''E10'''. På 1950-talet fick loken oljeeldning. Loken sattes in på Inlandsbanan Östersund-Mora, Bollnäs-Orsa och Dala-linjerna, och avställdes 1973. Loken ställdes därefter upp som beredskaplok och slopades 1992.


[http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] köpte två lok av N3-typ 1914 och 1918 som fick nr 27 och 28. Loken följde med när HHJ förstatligades 1940.
==Huvuddimensioner==
 
Hos SJ tilldelades loken 1942 littera E4. Lok som saknade det fick tryckluftbroms. Inledningsvis användes loken i Skåne respektive i Boråsområdet. Under 1950-talet kom återstående E4 att koncentreras till Åmål, där loken främst tjänstgjorde på Åmål-Årjäng och Mellerud-Arvika. Det sista loket avställdes 1964.
 
[http://www.historiskt.nu/normalsp/wbj/wbj_inneh.html VBJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bhj/bhj_inneh.html BHJ] skaffade 1914-1918 sammanlagt tre lok som var en förminskad upplaga av N3. De tre loken kom till SJ 1940 och fick littera E3 1942. På SJ byggdes loken så småningom om med slutna hytter, och tjänstgjorde bland annat i Jönköping. Loken avställdes på 1950-talet.
 
==Huvuddimensioner N3==
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
| <br />
| <br />
| E3<br />
| G12/E9<br />
| E4<br />
| E10<br />
|-
|-
| Löb (m)<br />
| [[Löb]] (m)<br />
| 16,09<br />
| 18,00<br />
| 16,57 <br />
| 18,08 <br />
|-
|-
| Axelavstånd (m)<br />
| Axelavstånd (m)<br />
| 11,55<br />
| 14,60<br />
| 11,73<br />
| 14,50<br />
|-
|-
| Tjänstevikt (ton)<br />
| Tjänstevikt (ton)<br />
| 43,8+32,4<br />
| 73,5+38,0<br />
| 50,0+32,7<br />
| 74,2+42,0<br />
|-
| Axeltryck (ton)<br />
| 12,8<br />
| 12,7<br />
|-
|-
| Dragkraft (Mp)<br />
| Dragkraft (Mp)<br />
| 8,5<br />
| 12,1<br />
| 9,9<br />
| 12,1<br />
|-
|-
| Sth (km/h)<br />
| [[Sth]] (km/h)<br />
| 60<br />
| 70<br />
| 50<br />
| 70<br />
|-
|-
| Broms<br />
| Broms<br />
| tryckluft från 1940<br />
| tryckluft<br />
| tryckluft från 20-talet<br />
| tryckluft<br />
|-
|-
|
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
| D-3<br />
| 2'D-3<br />
| D-3<br />
| 2'D-3<br />
|-
|-
| Kolförråd (ton)<br />
| Kolförråd (ton)<br />
| 5,2<br />
| 5,0<br />
| 5,6<br />
| 7,0<br />
|-
|-
| Vattenförråd (m3)<br />
| Vattenförråd (m3)<br />
| 14,0<br />
| 15,0<br />
| 12,0<br />
| 16,5<br />
|}
|}


==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ N3 77.jpg|BJ N3 77]]
[[Image:HNJ G12 45.jpg|HNJ G12 45]]
|-
| class="imageCaption" | BJ N3 77 i Åmål i nära leveransskick. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAFC00037
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ N3 58.jpg|BJ N3 58]]
|-
|-
| class="imageCaption" | BJ N3 58 i Falun 1937, ombyggd med tryckluftbroms och "OFWJ-hytt", men fortfarande med tvåaxlig tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08223
| class="imageCaption" | HNJ G12 45 i Halmstad 1945. Notera att detta lok inte har ledskenegnistsläckare. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ06383
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ N3 91.jpg|BJ N3 91]]
[[Image:SJ E9 1757.jpg|SJ E9 1757]]
|-
|-
| class="imageCaption" | BJ N3 91 i Bergsnäs 1947 i ombyggt skick. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05053
| class="imageCaption" | SJ E9 1757, f.d. HNJ 42, i Nässjö 1951. Här syns ledskenegnistsläckaren vid skorstenens pannfäste tydligt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11484
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ E4 1599.jpg|SJ E4 1599]]
[[Image:SJ E10 1739.jpg|SJ E10 1739]]
|-
|-
| class="imageCaption" |SJ E4 1599 i Alvesta 1944 utrustad för vedeldning, f.d. GBJ 18 och BAJ 18. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03655
| class="imageCaption" | SJ E10 1739, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00382
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ E3 1540.jpg|SJ E3 1540]]
[[Image:SJ E10 1740.jpg|SJ E10 1740]]
|-
|-
| class="imageCaption" |SJ E3 1540 i Nässjö 1953, f.d. VBHJ 14. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11480
| class="imageCaption" |SJ E10 1740 år 1970 direkt efter revision. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAH00067
|}
|}


==Litt N3 i modell==
==Litt G12/E9/E10 i modell==
===Skala [[H0]]===
===Skala [[H0]]===
2011-12 släppte HNJ Verkstad en BJ litt N3 som [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad nysilver]]. <br />
*1996 släppte [[Jeco]] en E10 som [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] och [[färdigmodell]], tillverkad av [[DJH]]. Katalognummer J07.
http://www.wnj.se/evenemang/bankalas_2016/2.JPG
*[[HNJ Verkstad]]
*:- SJ litt E10 återutgivning av Jeco J07 (2013).
*:- Katalognummer 801 [[konverteringssats]] för E9 med sluten hytt (2013).
 
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br />  
[[Svenska lok]]<br/>
[[HNJ]]
 
==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=270714 Järnvägshistoriskt forum: E10 loken] (Om förekomsten av glansplåt på E10:ans ångpanna).
 
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E9&typenr= Svenska lok: E9]
 
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E10&typenr= Svenska lok: E10]
 
[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-e10-43420083 Hokey.nu: Ånglok litt E10 Från JECO] (Byggbilder).
 
==Tryckta referenser - förebild==
Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.
 
Leif Dahl: "SJ-ånglok E-E12." i ''[[Tåg]]'' nr 6/1968.
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 
"SJ littera E9, E10." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Ritningar).
 
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ ånglok." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 2-9 (Slutliga öden för beredskaplok litt [[SJ ånglok litt B|B]], [[SJ ånglok litt E|E]], [[SJ ånglok litt E2|E2]] och E10).
 
==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
[[LOK]]: "E10-loket i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 10.
 
[[Lars Olov Karlsson]]: "E10-loket i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 40 (Även som [[färdigmodell]]).
 
Anders Johansson: "SJ ånglok E10." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Recension av [[Jeco]]s E10).
 
Lennart Håkansson: "SJ ånglok E9." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 ([[Konvertering]] av [[Jeco]]s E10 till E9 1759 med sluten hytt).


HNJ-verkstads byggsats av en BJ N3 byggd av Hans Nilsson
Mats Dahlström: "Projekt E10." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 100/2007 (Bygge av [[Jeco]]s E10).


==Länkar==
Bengt Nylén: "Bygge av SJ littera E9 1759." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Bygge med [[HNJ Verkstad]]s [[konverteringssats]]).
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]


==Referenser==
[[Kategori: Trecylindriga lok]]
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br />  Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.<br />Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg.'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994. <br /> Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.<br />  Bengt Nylén: "E4 byggsats från HNJ." i ''Smalspårigt'' nr 127/2013 (Bygge av HNJ Verkstads byggsats). <br /> [http://www.mrw1.se/anglok/littn3.htm Lista över BJ N3-lok] <br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E3&typenr= Svenska lok E3] <br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E4&typenr= Svenska lok E4] <br />
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Nohab]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

Nuvarande version från 7 december 2025 kl. 17.52

Historik

För att hantera den ökande godstrafiken på HNJ utvecklade Nohab en kraftfull godstågsmaskin som ändå hade ett förhållandevis lågt axeltryck. Loken gavs inledningsvis littera Mb. Tre lok levererades 1931 och ytterligare tre 1936, under tiden hade litterat ändrats till G12 1932. Loken var trecylindriga och hade överhettare, Walschaerts slidstyrning, "halvsluten" hytt av s.k. OFWJ-typ, ledskenegnistsläckare och främre löpboggi samt treaxlig tender. Loken visade sig passa väl även till tyngre persontåg.

SJ övertog loken 1945 och gav dem nytt littera E9. SJ 1759 byggdes om med sluten hytt. Lokens huvudsakliga användning kom att bli på hemmabanan och Borås-Alvesta, det sista loket avställdes 1959.

När SJ behövde nya ånglok efter andra världskriget valde man att utgå från HNJ:s konstruktion, men försåg loken med sluten hytt, rökskärmar typ Wagner, rullager och en vaggtender av samma typ som G5-loken. Tio lok levererades 1947 och gavs littera E10. På 1950-talet fick loken oljeeldning. Loken sattes in på Inlandsbanan Östersund-Mora, Bollnäs-Orsa och Dala-linjerna, och avställdes 1973. Loken ställdes därefter upp som beredskaplok och slopades 1992.

Huvuddimensioner


G12/E9
E10
Löb (m)
18,00
18,08
Axelavstånd (m)
14,60
14,50
Tjänstevikt (ton)
73,5+38,0
74,2+42,0
Axeltryck (ton)
12,8
12,7
Dragkraft (Mp)
12,1
12,1
Sth (km/h)
70
70
Broms
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

2'D-3
2'D-3
Kolförråd (ton)
5,0
7,0
Vattenförråd (m3)
15,0
16,5

Bilder

HNJ G12 45

HNJ G12 45 i Halmstad 1945. Notera att detta lok inte har ledskenegnistsläckare. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ06383

SJ E9 1757

SJ E9 1757, f.d. HNJ 42, i Nässjö 1951. Här syns ledskenegnistsläckaren vid skorstenens pannfäste tydligt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11484

SJ E10 1739

SJ E10 1739, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00382

SJ E10 1740

SJ E10 1740 år 1970 direkt efter revision. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAH00067

Litt G12/E9/E10 i modell

Skala H0

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
HNJ

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: E10 loken (Om förekomsten av glansplåt på E10:ans ångpanna).

Svenska lok: E9

Svenska lok: E10

Hokey.nu: Ånglok litt E10 Från JECO (Byggbilder).

Tryckta referenser - förebild

Lars Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Leif Dahl: "SJ-ånglok E-E12." i Tåg nr 6/1968.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

"SJ littera E9, E10." i Allt om Hobby nr 6/1979 (Ritningar).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ ånglok." i Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 2-9 (Slutliga öden för beredskaplok litt B, E, E2 och E10).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

LOK: "E10-loket i H0." i Allt om Hobby nr 4/1996, s. 10.

Lars Olov Karlsson: "E10-loket i H0." i Allt om Hobby nr 7/1996, s. 40 (Även som färdigmodell).

Anders Johansson: "SJ ånglok E10." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Recension av Jecos E10).

Lennart Håkansson: "SJ ånglok E9." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Konvertering av Jecos E10 till E9 1759 med sluten hytt).

Mats Dahlström: "Projekt E10." i Smalspårigt nr 100/2007 (Bygge av Jecos E10).

Bengt Nylén: "Bygge av SJ littera E9 1759." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018 (Bygge med HNJ Verkstads konverteringssats).