Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Exempel: Persbergs gruvor: Rensat) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Exempel: Aitikgruvan: Rensat) |
||
Rad 130: | Rad 130: | ||
==Exempel: Aitikgruvan== | ==Exempel: Aitikgruvan== | ||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
|+Malmtrafiken efter 2009. | |+Malmtrafiken efter 2009. |
Versionen från 23 oktober 2018 kl. 16.31
Innehåll
Inledning
Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373 |
Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485 |
Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036 |
Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724 |
Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige
Exempel: Dannemora gruvor
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Styckemalm och slig | E | 420 | |
Dynamit | G | 2 | |
Drivmedel | Z | 1 |
420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen.
Nya laven och anrikningsverket i Dannemora på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAH00266 |
Malmlastning i Dannemora i smalspårsvagnar 1960. Vagnarna saknade gavel för att för tippas över gaveln i Hargshamn. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA01299 |
Exempel: Persbergs gruvor
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Styckemalm | I, Ias, O, Os | 16 | |
Slig | I, Ias, O, Os | 30 | |
Dynamit | G | 1 | |
Drivmedel | Q12 | 1 |
Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920 |
Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden. |
Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan. |
Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089 |
Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138 |
Exempel: Aitikgruvan
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Slig | Taimn | 98 |
Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons. |
Gruvor i modell
Det finns en del modeller av gruvanläggningar av olika slag från de stora husbyggsatstillverkarna. De flesta av dessa övertygar inte riktigt som svenska, i H0 kommer nog Busch gruvlave (k-nr 1476) och malmficka (k-nr 1478) närmast. Dessa kan representera en mindre bergslagsgruva från decennierna runt sekelskiftet 1900. Grandt Lines krossverk i H0 (k-nr 2906) kan också passera, tyvärr har Grandt Line lagts ner.
För att minska både utrymmesbehovet och tidsåtgången kan man begränsa gruvan till själva malmlastningsdelen. Då kan det räcka med malmfickor eller malmhögar som lastas med kran eller lastmaskin.
Om utfraktningsbanorna ska byggas fungerande finns möjligheter med Busch feldbahnsystem i H0i och från flera tillverkare i H0e, och Hapo i 0e (många gruvbanor hade spårvidd på 750 mm).
Vagnar för malm
På 1890-talet började bergslagsbanorna bygga särskilda treaxliga malmvagnar för ökad bärighet, och så småningom byggdes mera specialiserade malmvagnar för olika former av automatlossning (t.ex. SJ M2, Uad och Ia eller Bolidens Taimn). Dessa hade olika konstruktion beroende på hur lossningsanläggningarna såg ut. Även om Mas-vagnarna huvudsakligen använts på malmbanan har de också gått mellan Grängesberg och Domnarvet.
- VVA producerar etsade byggsatser av bergslagsbanornas malmvagnar i trä av 20- och 30-tonstyp i H0.
- Lokstalle1 producerar SWB's korta treaxliga malmvagn i stål i H0.
- TGOJ's moderna vagnar i stål har producerats av Perl och Jens Dahlström i H0.
- Rimbo Grande har producerat smalspåriga malmvagnar från DHJ i H0n3 och en treaxlig malmvagn från BJ i H0.
För mindre kvantiteter malm användes dessutom standardvagnar littera I, N och O. Tysktillverkade godsvagnar av typ Halle, Breslau-Essen och Nürnberg har också använts för malmtrafik.
Övriga wiki-artiklar om industrier
Referenser
"Malmtillgångar och malmbrytning." i Sveriges industriförbund: Sveriges industri. Stockholm: författaren 1948.
Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).
Jörgen Bergfors: "Hjulvinds pumphus. Dannemora gruvor." i Smalspårigt nr 61/1996. (Ritning).
Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
Claes Mattisson: "En malmficka i Bergslagen." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Linbaneutlastning, bygge, beskrivning och ritning).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Hisstornet i Blötberget." i Smalspårigt nr 84/2003. (Ritning på hiss för tippvagnar).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Laven vid Falks schakt." i Smalspårigt nr 85/2003. (Ritning på mindre gruvlave i trä).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Skrädhuset vid Falks schakt." i Smalspårigt nr 86/2003. (Ritning på skrädhus i trä).
Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. (Beskrivning, ritningar och bygge).
Jan Kruse: Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält. Mjölby: Atremi 2012.
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).
Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (historisk)
Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (pågående)
Ny Teknik: Historisk sprängning i Pajala (Sprängning i Tapuligruvan).