Skillnad mellan versioner av "Analog"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Referenser) |
Pjoo (Diskussion | bidrag) (→Referenser) |
||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen). | Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen). | ||
| − | Rutger Friberg: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar). | + | [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar). |
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Analogt]] | [[Kategori: Analogt]] | ||
[[Kategori: El och elektronik]] | [[Kategori: El och elektronik]] | ||
[[Kategori: Utformning]] | [[Kategori: Utformning]] | ||
Versionen från 20 juni 2021 kl. 18.33
Beteckningen analog tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot digitala system fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.
Analog styrning går ut på att med hjälp av en körkontroll påverka tågets hastighet och riktning, i det enklaste fallet genom att reglera spänningen som matas ut på spåret. Körkontrollen är ofta en så kallad transformator (kortform: trafo), som omvandlar vägguttagets 230 V växelström till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara både likström (DC) och växelström (AC), det senare vanligt hos fabrikatet Märklin till deras modeller i H0. Märklins modeller i skala Z och 1 drivs med likström. En äldre trafo är sannolikt gjord för 220 V inspänning, vilket gör att den maximala utspänningen kan bli för hög - detta får man vara observant på.
Växelströmslok kan köras med likström men likströmslok kan däremot inte köras med växelström. Det är ovanligt att köraggregat ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag.
Det finns allt ifrån enkla körkontroller, till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar pulsad likström för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.
Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga lok på en analog bana. För att kunna ha flera lok stående på rälsen samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller strömställande växlar aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.
Utifrån genomtänkt planering av spårblock och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras ganska avancerat trots att den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se nedan). Det har också funnits flertågssystem baserade på analog teknik.
Andra wiki-sidor om analog tågkontroll m.m.
Tillbaka till nybörjarguiden
Referenser
Andrew Duckworth: Electronics and Wiring for Model Railways. Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).
Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i Teknik för alla nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).
Jan Jangö: "Flertågssystem från Salota." i Allt om Hobby nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).
Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i järnvägar! nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen).
Rutger Friberg: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i Allt om Hobby nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar).
