Skillnad mellan versioner av "GBJ ellok litt B"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser) |
Janfre (Diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
||
| (56 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | Till elektrifieringen av GBJ beställdes nio ellok med tvåaxliga boggier för att kunna hantera den backiga och kurviga banan. Loken levererades 1936, och 1939 levererades ett tionde lok efter de inledande erfarenheterna av trafikbehoven. Korgarna på loken var utförda i stort sett som SJ:s [[SJ ellok litt D|D-lok]], men de var ca en meter kortare. Förarhytterna var också inredda som D-loket, och hade | + | Till elektrifieringen av [http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställdes nio ellok med tvåaxliga boggier för att kunna hantera den backiga och kurviga banan, med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Nohab. Loken levererades 1936, och 1939 levererades ett tionde lok efter de inledande erfarenheterna av trafikbehoven (denna gång med mekaniska delar från Motala Verkstad). Korgarna på loken var utförda i stort sett som SJ:s [[SJ ellok litt D|'''D'''-lok]], men de var ca en meter kortare. Förarhytterna var också inredda som D-loket, och hade dörrar, grindar och övergångsbryggor för övergång till tåg. Strömavtagarna var av typ PKB. Motorerna drev hjulen med hålaxel, och boggierna centrerades med en fjäderanordning. Vid leverans var loken utrustade med både vakuum- och tryckluftbroms. Åtta av loken användes till persontåg och två till godståg, den enda skillnaden var utväxlingen. Persontågsloken fick littera '''Bs''' och godstågsloken littera '''Bg'''. Vid trafiken upptäcktes vissa problem med boggierna, där de kunde komma i självsvängning vid högre hastigheter. |
| − | GBJ förstatligades 1940, och loken fick behålla sina littera men fick nya nummer hos SJ. På SJ gick loken i huvudsaken kvar på sin gamla hembana, men sattes också in på Varberg-Borås-Herrljunga (där problemen med boggierna accentuerades). Loken avregistrerades 1961-64. | + | GBJ förstatligades 1940, och loken fick behålla sina littera men fick nya nummer hos SJ. På 1950-talet ersattes strömavtagarna med MK2 men med PKB-stativen kvar. På SJ gick loken i huvudsaken kvar på sin gamla hembana, men sattes också in på Varberg-Borås-Herrljunga (där problemen med boggierna accentuerades), och Göteborg-Strömstad. Loken avregistrerades 1961-64. |
==Huvuddimensioner Bs/Bg== | ==Huvuddimensioner Bs/Bg== | ||
| − | Löb: 11,90 m<br /> Hjulbas: 2,80+5,20 m<br /> Tjänstevikt: 68,0 ton<br /> Axeltryck: 17,0 ton <br/> Effekt: | + | [[Löb]]: 11,90 m<br /> Hjulbas: 2,80+5,20 m<br /> Tjänstevikt: 68,0 ton<br /> Axeltryck: 17,0 ton <br/> Effekt: 1176 kW<br /> [[Sth]]: 100/65 km/h<br /> Broms: vakuum och tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: Bo'Bo'<br /> |
| + | |||
| + | ==Bilder== | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | [[Image: | + | [[Image:GBJ Bs 4.jpg|GBJ BS 4]] |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | | + | | class="imageCaption" | GBJ Bs 4 i Borås 1936 med slangar för både vakuum- och tryckluftbroms. Foto Tore Westerman, Samlingsportalen Jvm.KBIA05833 |
|} | |} | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | [[Image: | + | [[Image:GBJ Bs 4 Gbg.jpg|GBJ Bs 4 Gbg]] |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | | + | | class="imageCaption" | GBJ Bs 4 i Göteborg 1937. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03671 |
|} | |} | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | [[Image: | + | [[Image:SJ Bs 574.jpg|SJ Bs 574]] |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | | + | | class="imageCaption" | SJ Bs 574 i Almedal 1955, f.d. GBJ Bs 10. Här är vakuumbromsen avlägsnad och strömavtagarna bytta mot MK2. Foto Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA01011 |
|} | |} | ||
| − | ==Litt | + | ==Litt Bs/Bg i modell== |
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
| − | * | + | * 1987 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt till en Bg/Bs. |
| − | * | + | * 2011 släppte [[HNJ Verkstad]] en Bs i [[Byggsatser i vitmetall|vitmetall]] med underrede från Tumba lokstation |
| − | + | {| class="captionBox" | |
| − | * Byggsvenskt/Dekaler & Etsat har en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad | + | | class="captionedImage" | |
| + | [[Image:HNJ verkstad Bs.JPG|HNJ Verkstad Bs]] | ||
| + | |- | ||
| + | | class="imageCaption" | HNJ Verkstad Bs. Foto Ola Ahlström | ||
| + | |} | ||
| + | * Byggsvenskt/[[Dekaler & Etsat]] har en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad nysilver]] med färdigmonterad drivning. | ||
| + | {| class="captionBox" | ||
| + | | class="captionedImage" | | ||
| + | [[Image:Byggsvenskt Bs.JPG|Byggsvenskt Bs]] | ||
| + | |- | ||
| + | | class="imageCaption" | Byggsvenskt etsade Bs. Foto Ola Ahlström | ||
| + | |} | ||
| − | == | + | ==Wiki-sidor om lok== |
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br /> | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br /> | ||
| − | == | + | ==Tryckta referenser - förebild== |
| − | Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg | + | Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 (Beskrivning och ritning). |
| + | |||
| + | [[Dahlberg, Bengt|Bengt Dahlberg]]: "GBJ/SJ ellok litt Bs och Bg." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 4/1985 (Beskrivning och ritning). | ||
| + | |||
| + | Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak). | ||
| − | Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998. | + | Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning). |
| − | + | Lars T. Stenson: "HPD-bygge i H0 av SJ Bs 567." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bygge och ritning). | |
| + | ==Tryckta referenser - modell== | ||
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. | Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. | ||
| + | |||
| + | Erik Forss: "Att bygga Bg/Bs-loket i modell." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Bygge med [[Hobbyteknik]] [[SJ ellok litt D|D-loksplåt]] och underrede från [[Kleinbahn]]). | ||
| + | |||
| + | Lars T. Stenson: "HPD-bygge i H0 av SJ Bs 567." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bygge och ritning). | ||
| + | |||
| + | ==Webreferenser== | ||
| + | [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Bg&typenr= Svenska lok: SJ Bg] | ||
| + | |||
| + | [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Bs&typenr= Svenska lok: SJ Bs] | ||
| + | |||
| + | [http://www.hokey.nu/lok/ellok-litt-bs-43341261 Hokey.nu: Byggsvenskts Bg/Bs] (Byggbilder) | ||
</div> | </div> | ||
| + | [[Kategori: Ellok]] | ||
| + | [[Kategori: Ritningar]] | ||
| + | [[Kategori: GBJ]] | ||
| + | [[Kategori: Nohab]] | ||
| + | [[Kategori: Motala Verkstad]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIb]] | ||
| + | [[Kategori: Skala H0]] | ||
| + | [[Kategori: Byggsvenskt]] | ||
| + | [[Kategori: HNJ Verkstad]] | ||
| + | [[Kategori: Klein]] | ||
Nuvarande version från 17 juli 2023 kl. 18.00
Innehåll
Historik
Till elektrifieringen av GBJ beställdes nio ellok med tvåaxliga boggier för att kunna hantera den backiga och kurviga banan, med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Nohab. Loken levererades 1936, och 1939 levererades ett tionde lok efter de inledande erfarenheterna av trafikbehoven (denna gång med mekaniska delar från Motala Verkstad). Korgarna på loken var utförda i stort sett som SJ:s D-lok, men de var ca en meter kortare. Förarhytterna var också inredda som D-loket, och hade dörrar, grindar och övergångsbryggor för övergång till tåg. Strömavtagarna var av typ PKB. Motorerna drev hjulen med hålaxel, och boggierna centrerades med en fjäderanordning. Vid leverans var loken utrustade med både vakuum- och tryckluftbroms. Åtta av loken användes till persontåg och två till godståg, den enda skillnaden var utväxlingen. Persontågsloken fick littera Bs och godstågsloken littera Bg. Vid trafiken upptäcktes vissa problem med boggierna, där de kunde komma i självsvängning vid högre hastigheter.
GBJ förstatligades 1940, och loken fick behålla sina littera men fick nya nummer hos SJ. På 1950-talet ersattes strömavtagarna med MK2 men med PKB-stativen kvar. På SJ gick loken i huvudsaken kvar på sin gamla hembana, men sattes också in på Varberg-Borås-Herrljunga (där problemen med boggierna accentuerades), och Göteborg-Strömstad. Loken avregistrerades 1961-64.
Huvuddimensioner Bs/Bg
Löb: 11,90 m
Hjulbas: 2,80+5,20 m
Tjänstevikt: 68,0 ton
Axeltryck: 17,0 ton
Effekt: 1176 kW
Sth: 100/65 km/h
Broms: vakuum och tryckluft
Axelföljd: Bo'Bo'
Bilder
|
|
| GBJ Bs 4 i Borås 1936 med slangar för både vakuum- och tryckluftbroms. Foto Tore Westerman, Samlingsportalen Jvm.KBIA05833 |
|
|
| GBJ Bs 4 i Göteborg 1937. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03671 |
|
|
| SJ Bs 574 i Almedal 1955, f.d. GBJ Bs 10. Här är vakuumbromsen avlägsnad och strömavtagarna bytta mot MK2. Foto Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA01011 |
Litt Bs/Bg i modell
Skala H0
- 1987 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt till en Bg/Bs.
- 2011 släppte HNJ Verkstad en Bs i vitmetall med underrede från Tumba lokstation
|
|
| HNJ Verkstad Bs. Foto Ola Ahlström |
- Byggsvenskt/Dekaler & Etsat har en byggsats i etsad nysilver med färdigmonterad drivning.
|
|
| Byggsvenskt etsade Bs. Foto Ola Ahlström |
Wiki-sidor om lok
Tryckta referenser - förebild
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 (Beskrivning och ritning).
Bengt Dahlberg: "GBJ/SJ ellok litt Bs och Bg." i järnvägar! nr 4/1985 (Beskrivning och ritning).
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning).
Lars T. Stenson: "HPD-bygge i H0 av SJ Bs 567." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017 (Bygge och ritning).
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Erik Forss: "Att bygga Bg/Bs-loket i modell." i järnvägar! nr 3/1986 (Bygge med Hobbyteknik D-loksplåt och underrede från Kleinbahn).
Lars T. Stenson: "HPD-bygge i H0 av SJ Bs 567." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017 (Bygge och ritning).
Webreferenser
Hokey.nu: Byggsvenskts Bg/Bs (Byggbilder)
