Skillnad mellan versioner av "NKlJ ellok nr 31-45"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(→‎Historik)
m (→‎Tryckta referenser - modell)
 
(84 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
−
Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj.html NKlJ] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera sin bana. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat för malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Som dragkraft beställdes 15 lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21. Dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken var vidare multipelkörbara två och två. Vid leverans var loken gråmålade, men målades senare om i en brun färg liknandes SJ:s. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
+
Under första världskriget hade [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) [[NKlJ]] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grå eller grågrön nyans, senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.  
  
−
==Huvuddimensioner M==
+
Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
−
Löb: 16,80 m<br />  Hjulbas: 12,00 m<br />  Tjänstevikt: 102,0 ton<br /> Effekt: 2640 kW<br />  Sth: 80 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: Co'Co'<br />  
+
 
 +
==Huvuddimensioner==
 +
[[Löb]]: 9,32 m<br />  Hjulbas: 6,6 m<br />  Tjänstevikt: 40,55 ton<br /> Axeltryck: 8,5 ton <br/> Effekt: 330 kW<br />  [[Sth]]: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' <br />
 +
 
 +
==Bilder==
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:NKlJ 34.jpg|NKlJ 34]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | NKlJ 34 i Hagfors 1920. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00039
 +
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:SJ M 604.jpg|SJ M 604]]
+
[[Image:NKlJ 38.jpg|NKlJ 38]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | SJ M 604 1945. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04902
+
| class="imageCaption" | NKlJ 38 år 1963. Loket har fått igensatt gaveldörr, nya strömavtagare och nya ventilatorer, men de gamla ventilatorerna är kvar. Foto: Rune Carlsson, Samlingsportalen Jvm.KDAJ03581
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:SJ Mg 611.jpg|SJ Mg 611]]
+
[[Image:NKlJ 33.jpg|NKlJ 33]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | SJ Mg 611 i Mjölby 1978. Notera strömavtagare typ BBCK. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08785
+
| class="imageCaption" | NKlJ 33 på 1960-talet. Här har även gavelfönstren fått gummiinfattning och de gamla ventilatorerna svetsats igen. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAG00199
 
|}
 
|}
  
−
==Litt M i modell==
+
==AEG-loken i modell==
−
===Skala [[H0]]===
+
===Skala 1:87===
−
*1972 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt. Mg, katalognummer E14.
+
*[[RS-Modell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]] (1997)
 +
*:- NKlJ 31-45 leveransskick.
 +
*:- NKlJ 31-45 moderniserat utförande.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:René Sjöstrand NKlJ AEG-plåt leveransyutförande.JPG|René Sjöstrand NKlJ AEG-plåt leveransutförande]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | René Sjöstrand AEG-plåt leveransutförande. Foto: Ola Ahlström
 +
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Hobbyteknik Mg H0.JPG|Hobbyteknik Mg]]
+
[[Image:René Sjöstrans NKlJ AEG plåt moderniserad.JPG|René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Hobbyteknik Mg-plåt från 1972. Foto: Ola Ahlström
+
| class="imageCaption" | René Sjöstrand AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström
 
|}
 
|}
−
*1986 producerade Brimalm Engineering ett underrede för litt Mg.
+
*2012 släppte Thomas Jonsson ett underrede till AEG-loken.
−
*1987 kom Jan-Erik Nilsson ut med en etsplåt till litt. Mg
 
−
*1995 kom Hobbyteknik med en komplett byggsats för ett Mg, katalognummer B6.
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Nya Kopperbergs Mg.JPG|Hobbyteknik/Nya Kopparberg]]
+
[[Image:Thomas Jonsson NKlJ AEG-lokdriv.JPG|Thomas Jonsson NKlJ AEG-lokdriv]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Hobbyteknik Mg-byggsats med tilläggsdelar från Nya Kopparberg/Jens Dahlström. Foto: Ola Ahlström
+
| class="imageCaption" | Thomas Jonsson AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
 +
|}
 +
*2012 släppte Dekaler & Etsat/Byggsvenskt en byggsats till AEG-loken.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG plåt.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-plåt]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | [[Byggsvenskt]] AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström
 
|}
 
|}
−
*2006 släppte Brimalm Engineering ett Mg-lok i småseriemodell, som erbjöds i såväl leveransskick som ombyggt skick.
 
−
*Byggsvenskt/Dekaler & etsat har en Mg i byggsats komplett med drivning.
 
−
 
−
===Skala [[N]]===
 
−
1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt Mg i N-skala
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:Hobbyteknik Mg.jpg|Hobbyteknik Mg]]
+
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Mg i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström
+
| class="imageCaption" | [[Byggsvenskt]] AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
 
|}
 
|}
  
−
==Länkar==
+
==Wiki-sidor om lok==
−
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />  
+
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />[[NKlJ]]
−
==Referenser==
+
 
−
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.
+
==Tryckta referenser - förebild==
 +
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning).
  
−
Sören Svensson: "SJ ellok litt M, senare Mg." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 2/1984. (Beskrivning och ritning).
+
René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).
  
−
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
+
René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i ''[[Tåg]]'' nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).
  
 +
Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Ritning).
 +
 +
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
 +
 +
Lars-Olov Karlsson & Lennart Nilsson: ''Ellok vid Sveriges järnvägar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2014.
 +
 +
==Tryckta referenser - modell==
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
−
[http://www.jarnvag.net/lokguide/mg Järnväg.net Mg]
+
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983. ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] i [[H0n3]] på ett konverterat ångloksunderrede från [[MDC]], ritning). <br/>
−
 
+
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 20/1983. <br/>
−
[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Mg&typenr= Svenska lok Mg]
+
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983.
  
−
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistorik]
+
[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Avisering av [[RS-Modell]] etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG).
  
−
[http://www.modellrallaren.se/?p=1369 Modellrallaren: Bygge av SJ litt Mg i H0] (Bygge med Hobby-Tekniks byggsats, 2003).
+
Jack Sangwill: "AEG."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Byggen med [[Byggsvenskt]]s byggsats).
  
−
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19103.0 Mg-tråd] </div>
+
==Webreferenser==
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=223161 Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok] (Lokindividernas öden).
 +
</div>
 +
[[Kategori: Ellok]]
 +
[[Kategori: Ritningar]]
 +
[[Kategori: NKlJ]]
 +
[[Kategori: 891 mm]]
 +
[[Kategori: Epok Id]]
 +
[[Kategori: Epok IIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIb]]
 +
[[Kategori: Epok IIc]]
 +
[[Kategori: Epok IIIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIIb]]
 +
[[Kategori: Epok IVa]]
 +
[[Kategori: Skala H0n3]]
 +
[[Kategori: Byggsvenskt]]
 +
[[Kategori: RS-Modell]]

Nuvarande version från 8 mars 2024 kl. 23.51

Historik

Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) NKlJ problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grå eller grågrön nyans, senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.

Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.

Huvuddimensioner

Löb: 9,32 m
Hjulbas: 6,6 m
Tjänstevikt: 40,55 ton
Axeltryck: 8,5 ton
Effekt: 330 kW
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C1'

Bilder

NKlJ 34

NKlJ 34 i Hagfors 1920. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00039

NKlJ 38

NKlJ 38 år 1963. Loket har fått igensatt gaveldörr, nya strömavtagare och nya ventilatorer, men de gamla ventilatorerna är kvar. Foto: Rune Carlsson, Samlingsportalen Jvm.KDAJ03581

NKlJ 33

NKlJ 33 på 1960-talet. Här har även gavelfönstren fått gummiinfattning och de gamla ventilatorerna svetsats igen. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAG00199

AEG-loken i modell

Skala 1:87

René Sjöstrand NKlJ AEG-plåt leveransutförande

René Sjöstrand AEG-plåt leveransutförande. Foto: Ola Ahlström

René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad

René Sjöstrand AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström
  • 2012 släppte Thomas Jonsson ett underrede till AEG-loken.

Thomas Jonsson NKlJ AEG-lokdriv

Thomas Jonsson AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
  • 2012 släppte Dekaler & Etsat/Byggsvenskt en byggsats till AEG-loken.

Byggsvenskt NKlJ AEG-plåt

Byggsvenskt AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström

Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv

Byggsvenskt AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
NKlJ

Tryckta referenser - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i Skarvjärnet nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i Tåg nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).

Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i Allt om Hobby nr 7/1971 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Lars-Olov Karlsson & Lennart Nilsson: Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2014.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i Smalspårigt nr 19/1983. (Scratchbygge i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC, ritning).
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i Smalspårigt nr 20/1983.
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i Smalspårigt nr 21/1983.

Lars Olov Karlsson: "Dekaler och plåtar." i Allt om Hobby nr 5/1997, s. 39 (Avisering av RS-Modell etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG).

Jack Sangwill: "AEG." i Smalspårigt nr 161/2022 (Byggen med Byggsvenskts byggsats).

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok (Lokindividernas öden).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=NKlJ_ellok_nr_31-45&oldid=47773"