SJ personvagnar av 1960-talsmodell
Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter littera.
Innehåll
Inledning
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.
Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sett med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare.
Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h från 1985 och framåt.
De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ helt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom B1c var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1969 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid något tillfälle monterades fasta slutsignaler.
Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnarna märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans. Senare ersattes denna av den s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en mörkblå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den mörkblå randen med en röd rand under bröstlisten.
När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt litterasystem där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.
Andra wiki-sidor om vagnar
Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
Tyska privatbanevagnar
Ao2
Beskrivning
Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 förstaklass sittvagnar inom 60-talsserien, littera Ao2. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena änden. Resten av vagnen var delad i två öppna salonger. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar.
Ao2 ersatte äldre Ao14b och Ao15b i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera A2.
Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera A2E, ändrat till littera A2K 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten med littera A2KA.
Ett antal A2 byggdes om 1983 till A2F med telefon och uppfräschad inredning för CityExpress-trafiken. Senare byggs de också om för 160 km/h.
Femton vagnar anpassades för Dala-trafiken i början på 1980-talet och märktes med "Dala-pendeln" samt gavs littera A2G. Litterat togs bort 1986.
När asbestsaneringarna satte igång gavs sanerade vagnar littera A2G efter 1986. När alla återstående A2-vagnar sanerats 1990 togs underlitterat bort.
Sexton vagnar märktes om till andra klass fr.o.m. 1993, utan att byggas om, och fick littera B12.
Fyra vagnar uttogs för trafik Göteborg-Strömstad och vidare med färja till Norge 1999. Vagnarna målades i rederiets färger, vita upptill och mörkblå nedtill, samt försågs med texten "ColorTrain" på sidorna. Vagnarna fick littera A23.
SJ använde sina sista A2-vagnar i reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes till IBAB för chartertrafik under namnet Grand Nordic och målades mörkblå. De såldes vidare 2008 till Scandinavian Rail för trafik Oslo-Stockholm, som dock upphörde redan under 2008. Vagnarna såldes vidare till Skandinaviska Jernbanor och användes i trafik Stockholm-Göteborg under namnet "Blå Tåget" från 2011. Denna trafik upphörde 2019. Tågab köpte en tidigare museivagn 2018.
Huvuddimensioner Ao2
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 48
Sittplatser andra klass: 0
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
| SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867 |
|
|
| Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991. |
|
|
| SJ A2G 5148 ombyggd med vulster och fasta slutsignaler men ursprunglig brun färgsättning och märkt med frimärket samt InterCity-pilar, i Mora 1989. Foto Christian Tellerup. |
|
|
| SJ A2 5057 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup. |
|
|
| SJ A2K 5043 i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup. |
Modeller Ao2
Skala H0
- 2008 släppte NMJ en Ao2 i ursprungsskick i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.001.
- 2009 släppte NMJ en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.002.
- 2009 släppte NMJ en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.301.
- 2010 släppte NMJ en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.101.
- 2011 släppte NMJ en A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.201.
- 2011 släppte NMJ en A2G i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.202.
- 2011 släppte NMJ en B12 i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.203.
- 2018 släppte NMJ en A2 i ljusblått med röd rand, katalognummer 201.501.
- 2019 släppte NMJ en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.401.
Referenser Ao2
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).
ABo2
Beskrivning
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera ABo2. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar.
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB2. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.
ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.
Huvuddimensioner ABo2
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 12
Sittplatser andra klass: 48
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
|
|
| SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539 |
|
|
| Premiärtur 1960 med GD m.fl.. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549. |
|
|
| AB2 4860 i Norrköping 1989 med vulstbälgar och frimärket. Foto Markus Tellerup. |
Modeller ABo2
Skala H0
- 2008 släppte NMJ en ABo2 med märkning före 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.001.
- 2009 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
- 2010 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.
Referenser ABo2
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).
ABo3
Beskrivning
Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera ABo3. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. Inredningen var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera ABo7. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera ABo3k fr.o.m. 1964.
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB3 respektive AB3K.
Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.
Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera S11 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gickförst eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio".
År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera AS4KT.
Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera B13, B13B och B13BK. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.
Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.
SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.
Huvuddimensioner ABo3/ABo3k
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 20
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
|
|
| SJ AB3 4793 före modernisering i Gävle 1987. Foto Markus Tellerup. |
|
|
| Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386. |
|
|
| SJ AB3K 4870 i Lund 2002. Foto Frederik Tellerup. |
|
|
| Tågab AB3 4878/55 74 3873 878-7 i Kristinehamn 2012. Foto Frederik Tellerup. |
|
|
| Snälltåget AB3K 4870/55 74 3873 879-9 i Hässleholm 2015. Foto Frederik Tellerup. |
Modeller ABo3
Skala H0
- 2008 släppte NMJ en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
- 2009 släppte NMJ en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
- 2009 släppte NMJ en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
- 2010 släppte NMJ en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
- 2018 släppte NMJ en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
- 2018 släppte NMJ en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
- 2018 släppte NMJ en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
- 2018 släppte NMJ en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
- 2019 släppte NMJ en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.
Referenser ABo3
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).
Bo1
Beskrivning
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera Bo1. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera Bo1k 1964. Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ. Littera ändrades till B1 och B1K 1970.
När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera B1E, ändrat till B1K 1978.
Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning.
År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.
När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).
Huvuddimensioner Bo1/Bo1k
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 62
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
|
|
| SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540 |
|
|
| Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541. |
|
|
| B1G 4821 i brun färgsättning med InterCity-pilar i Mora 1989. Ombyggd med vulster och fasta slutsignaler. Foto Christian Tellerup. |
|
|
| SJ B1KT 5114 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup. |
|
|
| Snälltåget B1K 5099 i Malmö 2014. Foto Markus Tellerup. |
Modeller Bo1
Skala H0
- 1968 släppte Märklin en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
- 1983 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
- 1984 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
- 1985 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
- 1992 släppte Märklin en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
- 2008 släppte NMJ en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
- 2008 släppte NMJ en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
- 2008 släppte NMJ två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
- 2009 släppte NMJ en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 2014.301 och 204.302.
- 2010 släppte NMJ två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
- 2011 släppte NMJ en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
- 2018 släppte NMJ en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
- 2019 släppte NMJ en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.
Tryckta referenser Bo1
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo1 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
