Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(→‎Exempel: Persbergs gruvor: Rensat)
(→‎Exempel: Aitikgruvan: Rensat)
Rad 130: Rad 130:
  
 
==Exempel: Aitikgruvan==
 
==Exempel: Aitikgruvan==
−
Aitikgruvan utanför Gällivare är en gruva för framför allt kopparmalm, som är med som exempel på en modern gruva, som inte producerar järnmalm.
 
−
 
−
Aitikgruvan är ett dagbrott som producerar [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sulfidmineral sulfidmalm]. Gruvan invigdes 1968, och har haft en ökande produktion sedan dess. 2010 nåddes en produktion på 36 000 000 ton malm om året. Malmen utvinns på Rönnskärsverken i Skellefthamn, 2009 fick Aitik en egen spåranslutning, samtidigt som Boliden AB skaffade det sig egna [[Boliden godsvagn litt Taimn|malmvagnar]] för transporterna. Huruvida järnväg används för andra transporter är inte känt.
 
−
 
−
Malmen anrikas vid gruvan, och den anrikade malmen är ca 1% av den brutna malmen, så 36 000 000 ton malm om året blir 360 000 ton slig, vilket innebär ett dagligt tåg om 14-15 vagnar.
 
−
 
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
|+Malmtrafiken efter 2009.
 
|+Malmtrafiken efter 2009.

Versionen från 23 oktober 2018 kl. 16.31

Inledning

Riddarhyttan Bäckegruvan

Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373

Billesholm Albertschaktet

Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485

Norberg Mossgruvan

Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036

Kantorp anrikningsverket

Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724

Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige

Exempel: Dannemora gruvor

Malmtrafiken under normalspårstiden efter 1970-talet.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Styckemalm och slig E 420
Dynamit G 2
Drivmedel Z 1

420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen.

Dannemora laven

Nya laven och anrikningsverket i Dannemora på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAH00266

Dannemora malmlastning

Malmlastning i Dannemora i smalspårsvagnar 1960. Vagnarna saknade gavel för att för tippas över gaveln i Hargshamn. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA01299

Exempel: Persbergs gruvor

Malmtrafiken 1945-1956.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Styckemalm I, Ias, O, Os 16
Slig I, Ias, O, Os 30
Dynamit G 1
Drivmedel Q12 1

Persbergs gruvor

Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920

Persberg malmlastning

Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden.

Persberg vagnar vid utlastningen

Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan.

Persberg Centralschaktet

Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089

Persberg station

Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138

Exempel: Aitikgruvan

Malmtrafiken efter 2009.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Slig Taimn 98

Aitik

Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons.

Gruvor i modell

Det finns en del modeller av gruvanläggningar av olika slag från de stora husbyggsatstillverkarna. De flesta av dessa övertygar inte riktigt som svenska, i H0 kommer nog Busch gruvlave (k-nr 1476) och malmficka (k-nr 1478) närmast. Dessa kan representera en mindre bergslagsgruva från decennierna runt sekelskiftet 1900. Grandt Lines krossverk i H0 (k-nr 2906) kan också passera, tyvärr har Grandt Line lagts ner.

För att minska både utrymmesbehovet och tidsåtgången kan man begränsa gruvan till själva malmlastningsdelen. Då kan det räcka med malmfickor eller malmhögar som lastas med kran eller lastmaskin.

Om utfraktningsbanorna ska byggas fungerande finns möjligheter med Busch feldbahnsystem i H0i och från flera tillverkare i H0e, och Hapo i 0e (många gruvbanor hade spårvidd på 750 mm).

Vagnar för malm

På 1890-talet började bergslagsbanorna bygga särskilda treaxliga malmvagnar för ökad bärighet, och så småningom byggdes mera specialiserade malmvagnar för olika former av automatlossning (t.ex. SJ M2, Uad och Ia eller Bolidens Taimn). Dessa hade olika konstruktion beroende på hur lossningsanläggningarna såg ut. Även om Mas-vagnarna huvudsakligen använts på malmbanan har de också gått mellan Grängesberg och Domnarvet.

  • VVA producerar etsade byggsatser av bergslagsbanornas malmvagnar i trä av 20- och 30-tonstyp i H0.
  • Lokstalle1 producerar SWB's korta treaxliga malmvagn i stål i H0.
  • TGOJ's moderna vagnar i stål har producerats av Perl och Jens Dahlström i H0.
  • Rimbo Grande har producerat smalspåriga malmvagnar från DHJ i H0n3 och en treaxlig malmvagn från BJ i H0.

För mindre kvantiteter malm användes dessutom standardvagnar littera I, N och O. Tysktillverkade godsvagnar av typ Halle, Breslau-Essen och Nürnberg har också använts för malmtrafik.

Övriga wiki-artiklar om industrier

Industrier i modell

Referenser

"Malmtillgångar och malmbrytning." i Sveriges industriförbund: Sveriges industri. Stockholm: författaren 1948.

Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).

Jörgen Bergfors: "Hjulvinds pumphus. Dannemora gruvor." i Smalspårigt nr 61/1996. (Ritning).

Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).

Claes Mattisson: "En malmficka i Bergslagen." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Linbaneutlastning, bygge, beskrivning och ritning).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Hisstornet i Blötberget." i Smalspårigt nr 84/2003. (Ritning på hiss för tippvagnar).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Laven vid Falks schakt." i Smalspårigt nr 85/2003. (Ritning på mindre gruvlave i trä).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält. Skrädhuset vid Falks schakt." i Smalspårigt nr 86/2003. (Ritning på skrädhus i trä).

Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. (Beskrivning, ritningar och bygge).

Jan Kruse: Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält. Mjölby: Atremi 2012.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).

Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (historisk)

Wikipedia: Gruvdrift i Sverige (pågående)

Wikipedia: Dannemora gruvor

Wikipedia: Aitikgruvan

LKAB: Våra underjordsgruvor

LKAB: Förädla

Boliden: Aitik

Ny Teknik: Historisk sprängning i Pajala (Sprängning i Tapuligruvan).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Svensk_industri_för_MJ:_järn_och_stål&oldid=8283"