Ramverk

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Inledning[redigera]

Om man vill gå längre än barndomens julaftonsbana utlagd på golvet, behövs någon form av ramverk eller underbyggnad för en modelljärnväg.

Den enklaste formen är att köpa en spånplatta och klämma in anläggningen på denna. Det är dock ingen speciellt långsiktig lösning av flera skäl. För det första är en stor anläggning som måste ligga som en "ö" mitt i rummet inte särskilt utrymmeseffektiv. För att nå allting på en sådan skiva måste man kunna gå runt om, eftersom man inte kan sträcka sig tvärs över. Utnyttjar man i stället samma utrymme till en bana som går längs väggarna på rummet, så får man betydligt mer modelljärnväg på samma plats. För det andra är sällan landskapet runt en riktig järnväg platt som en spånplatta, även mitt på västgötaslätten finns det diken längs banan och en och annan viadukt passeras.

Därmed har vi identifierat två viktiga krav att överväga vid anläggningsdesign:

  • Nåbarhet. Visserligen är moderna modelljärnvägar rätt driftsäkra, men man behöver alltjämt kunna nå spåren överallt på en modelljärnväg, både för att rengöra spåren och för att kunna lyfta bort eventuella urspårade tåg.
  • Öppet ramverk. För att kunna efterlikna ett riktigt landskap behövs ett öppet ramverk, där markytan tillåts avvika från banans nollplan. Allt annat ser extremt platt ut.

Man måste också bestämma hur banunderbyggnaden skall utformas.

Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Föredelarna med att bygga en fast anläggning är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt landskap. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en flyttbar anläggning är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som växeldrivar, elkablar och signaldrivar tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga moduler.

Lösningar för fasta anläggningar[redigera]

  • Hyllbana. Bygger man en modelljärnväg längs väggen, kan man utnyttja någon av de många hyllsystem som tillhandahålls av möbeltillverkare. Det gå att utgå både från väggfasta hyllkonsoler och fristående hyllor. Genom att göra så spar man ganska mycket snickrande. Dock skall hyllsystemet förstås betalas, och det är svårt att bygga ett riktigt spektakulärt landskap på det sättet.
  • L-girder. L-girder är en amerikansk idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 15 mm för den vertikala delen och 50 x 15 mm för den horisontella delen. Två sådana balkar monteras längs med banan med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 15 mm) tvärs över L-balkarna. På dessa tvärslåar monteras sedan pelare av liknande dimension upp till banunderlaget, som oftast görs av 10-12 mm plywood, som är figursågad för att följa bansträckningen. Dessa pelare kan göras 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder.

Bench4x8.gif

Ramverk med L-Girder

Lösningar för flyttbara anläggningar[redigera]

För en flyttbar bana blir plötsligt vikten ett krav som inte kan förbises. En bana i sektioner som är byggda i 12 mm plywood eller MDF med gipsat landskap blir visserligen stabil, men väldigt tung. Det lönar sig att leta efter lättare material som 4 mm plywood och att bygga landskap av markisolering.

Ett sätt att få en stark konstruktion i tunn plywood är att bygga balkar i sandwichkonstruktion, där två yttre lager av plywood med ett mellanlager av trälister ger en lätt men styv balk.

Sektioner[redigera]

Sektioner brukar man tala om när banan är delad i ett antal delar som bara ska kunna sättas ihop på ett sätt. Syftet kan vara att lättare kunna ta med sig banan vid flytt, att lättare kunna serva anläggningen eller att ta med sig sin bana eller en del av den till modelljärnvägsutställningar och andra begivenheter.

Bygger man sektioner måste dessa skarvas på något sätt. Har man en skarvmetod med hög precision så behöver man ingen justermån, om man bygger spåret tvärs över skarven när sektionerna är ihopmonterade och sedan kapar rälerna får man en utmärkt skarv. Spår så nära kanten bör lödas i något för att inte skadas vid transport, en metod är att dra träskruv i gaveln rakt under rälerna och löda rälerna i skruvskallen.

Det finns flera sätt att få hög precision i sina skarvar, ett sätt är att använda gångjärn. Tag vanliga lite större gångjärn och dela dem genom att slå ut sprinten. Sätt tillbaks sprinten, tvinga ihop sektionerna i rätt läge och skruva fast gångjärnets delar på respektive sida av skarven. Det behövs två gångjärn per skarv. När man sedan tar ur sprintarna kan sektionerna separeras och sättas ihop likadant varje gång.

Alla elektriska kopplingar måste också skarvas mellan sektionerna. Här har man stor nytta av en digital lösning, elsystemet kan reduceras till några sladdar per skarv. (Minst 2 för den digitala spårsignalen, eventuellt strömförsörjning i AC och DC. Eventuellt behövs också kontrollbussen för digitalsystemet.) En analog anläggning med 4-5 spår kan kräva 20-30 sladdar i gränssnittet mellan sektioner (för spårsektioner och eventuella eldrivna växlar).

Sektioner bör inte vara hur stora som helst. Skall de kunna bäras av en person är 60 x 100 cm nära maximal storlek, skall de kunna bäras av två personer kan man klara upp till 70 x 150 cm. Bygger man större sektioner får man problem vid passage av dörrar osv.

Moduler[redigera]

Moduler brukar man tala om när banan indelad i delar som går att sätta ihop i flexibla konfigarationer och som kan byggas ihop till stora modulbanor tillsammans med andra. Detta kräver förstås att modulerna följer en överenskommen standard, det finns flera sådana standarder för olika skalor och spårvidder. Moduler kan vara ett bra insteg i modelljärnvägshobbyn, man behöver inte bygga en hel anläggning själv, man får naturligt kontakt med likasinnade och får tillfälle att lära sig nya saker, samt möjlighet att driva trafik på en stor bana som man aldrig skulle kunna bygga upp hemma.

Skarvar och elkopplingar måste förstås lösas även för modulbygge, men då är det bara att följa sin modulstandard.

Andra wikiartiklar om anläggningsbygge[redigera]

Planering
Industrier i modell
Moduler
Rangerspel
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Landskap

Referenser[redigera]

Urban Jansson: "En enkel bro." i Modelljärnvägsmagasinet nr 7/2011. (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

Weblänkar[redigera]

Model Railroader: Layout Construction
Sumida Crossing: L-girder Construction
Track Planning: Wood, L-girders (Bilder på L-girder)