SJ ellok litt Oa Ob
Innehåll
Historik
Inför elektrifieringen av Malmbanan beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland från Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1914 och 1915 levererades 26 lokhalvor littera Oa; fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via vevstakar, en blindaxel och koppelstänger. Denna lösning valdes eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Löpaxeln var utförd som en radialaxel. Korgen var byggd i trä och plåtklädd. Oa hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Loken som vid var leverans grå med svarta dekorlinjer, ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar Kiruna-Narvik. När Oe-loken levererats överfördes Oa till den nyelektrifierade sträckan mellan Gällivare och Luleå, där de var tjänstgjorde till mitten av 1950-talet. Två lok skrotades efter bränder, nr 19/20 1935 och 21/22 1940. Övriga lok avregistrerades 1954-1960.
Ytterligare malmtågslok beställdes 1915, denna gång med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Fyra dubbellok beställdes, som fick littera Ob. Loken levererades 1917. Även dessa lok var stormotorlok med drift via vevstakar. Till det yttre skilde de sig från Oa-loken endast genom att några ventilationsgaller var annorlunda placerade, däremot fick det annorlunda reglersystem. Loken var vid leverans grå med svarta dekorlinjer, och ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Även Ob hade strömavtagare typ PKB, som ersattes med MK2 på 1940-talet. Ob-loken användes i samma tjänstgöring som Oa-loken. Nr 34/35 skadades i brand 1935, övriga Ob avregistrerades 1957-59.
Huvuddimensioner
| |
Oa |
Ob |
| Löb (m) |
18,6 |
18,6 |
| Axelavstånd (m) |
14,6 |
14,6 |
| Tjänstevikt (ton) |
136,8 |
125,8 |
| Axeltryck (ton) |
17,3 |
16,7 |
| Effekt (kW) |
1200 |
1200 |
| Sth (km/h) |
60 |
60 |
| Broms |
tryckluft |
tryckluft |
| 1C+C1 |
1C+C1 |
Bilder
|
|
| SJ Oa 23-24 vid leverans. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08511 |
|
|
| SJ Ob 38-39 med malmtåg ca 1950, fortfarande med strömavtagare typ PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDN00745. |
Litt Oa/Ob i modell
Skala H0
- 1982 släppte UGJ lokkorgar till littera Oa, gjutna i plast.
- 2001 släppte SMJ färdiga Oa med både grå och brun målning, baserade på UGJ:s korgar.
Wiki-sidor om lok
Tryckta referenser - förebild
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.
René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i Skarvjärnet nr 4/1966/67 (Historik).
"SJ elektrolok litt. Oab." i Skarvjärnet nr 3/1970 (Ritning).
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars T. Stenson: "SJ littera Oa - malmtågslok ur skrotlådan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016 (Oa-lok på med UGJ:s korgar och Märklinunderreden).
Lars Sjölund: "Bygge: SJ Oa i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Korgar från UGJ och scratchbyggt underrede).
Webreferenser
Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen
Modellrallaren: Bygge av Oa med UGJ:s lokkorgar (2004, från Wayback Machine).