Ramverk

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Inledning

Om man vill gå längre än barndomens julaftonsbana utlagd på golvet, behövs någon form av underbyggnad eller ramverk för en modelljärnväg.

Den enklaste formen är att köpa en spånplatta och klämma in anläggningen på denna. Det är dock ingen speciellt långsiktig lösning av flera skäl. För det första är en stor anläggning som måste ligga som en "ö" mitt i rummet inte särskilt utrymmeseffektiv. För att nå allting på en sådan skiva måste man kunna gå runt om, eftersom man inte kan sträcka sig tvärs över. Utnyttjar man i stället samma utrymme till en bana som går längs väggarna på rummet, så får man betydligt mer modelljärnväg på samma plats. För det andra är sällan landskapet runt en riktig järnväg platt som en spånplatta, även mitt på västgötaslätten finns det diken längs banan och en och annan viadukt passeras.

Därmed har vi identifierat två viktiga krav att överväga vid anläggningsdesign:

Nåbarhet. Visserligen är moderna modelljärnvägar rätt driftsäkra, men man behöver alltjämt kunna nå spåren överallt på en modelljärnväg, både för att rengöra spåren och för att kunna lyfta bort eventuella urspårade tåg.
Öppet ramverk. För att kunna efterlikna ett riktigt landskap behövs ett öppet ramverk, där markytan tillåts avvika från banans nollplan. Allt annat ser extremt platt ut.

Man måste också bestämma hur banunderbyggnaden skall utformas.

Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Fördelarna med att bygga en fast anläggning är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt landskap. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en flyttbar anläggning är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som växeldrivar, elkablar och signaldrivar tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga moduler.

Ramverk för fasta anläggningar

L-girder

L-girder är en amerikansk idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 15 mm för den vertikala delen och 50 x 15 mm för den horisontella delen. Två sådana balkar monteras längs med anläggningen med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Stolpar görs av virke ca. 50 x 50 mm. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 15 mm) tvärs över L-balkarna. På dessa tvärslåar monteras sedan pelare av liknande dimension upp till banunderlaget, som oftast görs av 10-12 mm plywood, som är figursågad för att följa bansträckningen. Dessa pelare kan göras upp till 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder.

En fördel med L-girder är att det är förhållandevis enkelt att snickra, man behöver bara kapa virke och skruva ihop det.

Ramverk med L-Girder, CAD-ritning. Bild Trackplanning.com

Ramverk med L-Girder, med två L-balkar och två tvärslåar, men ännu utan stolpar och banunderlag. Foto Model Railroader

Hyllbana

Bygger man en modelljärnväg längs väggen, kan man utnyttja någon av de många hyllsystem som tillhandahålls av möbeltillverkare. Det gå att utgå både från väggfasta hyllkonsoler och fristående hyllor. Genom att göra så spar man ganska mycket snickrande. Dock skall hyllsystemet förstås betalas, och det är svårt att bygga ett riktigt spektakulärt landskap på det sättet.

Även till hyllbana kan L-girder användas, se bild.

Ett altenativ är att bygga även en hyllbana med L-girder. Bild Sumida Crossing

Ramverk för flyttbara anläggningar

För en flyttbar bana blir plötsligt vikten ett krav som inte kan förbises. En bana i sektioner som är byggda i 12 mm plywood eller MDF med gipsat landskap blir visserligen stabil, men väldigt tung. Det lönar sig att leta efter lättare material som 4 mm plywood och att bygga landskap av markisolering.

Ett sätt att få en stark konstruktion i tunn plywood är att bygga balkar i sandwichkonstruktion, där två yttre lager av plywood med ett mellanlager av trälister ger en lätt men styv balk.

Sektioner

Sektioner brukar man tala om när banan är delad i ett antal delar som bara ska kunna sättas ihop på ett sätt. Syftet kan vara att lättare kunna ta med sig banan vid flytt, att lättare kunna serva anläggningen eller att ta med sig sin bana eller en del av den till modelljärnvägsutställningar och andra begivenheter.

Bygger man sektioner måste dessa skarvas på något sätt. Har man en skarvmetod med hög precision så behöver man ingen justermån, om man bygger spåret tvärs över skarven när sektionerna är ihopmonterade och sedan kapar rälerna får man en utmärkt skarv. Spår så nära kanten bör lödas i något för att inte skadas vid transport, en metod är att dra träskruv i gaveln rakt under rälerna och löda rälerna i skruvskallen.

Det finns flera sätt att få hög precision i sina skarvar, ett sätt är att använda gångjärn. Tag vanliga lite större gångjärn och dela dem genom att slå ut sprinten. Sätt tillbaks sprinten, tvinga ihop sektionerna i rätt läge och skruva fast gångjärnets delar på respektive sida av skarven. Det behövs två gångjärn per skarv. När man sedan tar ur sprintarna kan sektionerna separeras och sättas ihop likadant varje gång.

Alla elektriska kopplingar måste också skarvas mellan sektionerna. Här har man stor nytta av en digital lösning, elsystemet kan reduceras till några sladdar per skarv. (Minst 2 för den digitala spårsignalen, eventuellt strömförsörjning i AC och DC. Eventuellt behövs också kontrollbussen för digitalsystemet.) En analog anläggning med 4-5 spår kan kräva 20-30 sladdar i gränssnittet mellan sektioner (för spårsektioner och eventuella eldrivna växlar).

Sektioner bör inte vara hur stora som helst. Skall de kunna bäras av en person är 60 x 100 cm nära maximal storlek, skall de kunna bäras av två personer kan man klara upp till 70 x 150 cm. Bygger man större sektioner får man problem vid passage av dörrar osv.

Moduler

Moduler brukar man tala om när banan indelad i delar som går att sätta ihop i flexibla konfigurationer och som kan byggas ihop till stora modulbanor tillsammans med andra. Detta kräver förstås att modulerna följer en överenskommen standard, det finns flera sådana standarder för olika skalor och spårvidder.

Skarvar och elkopplingar måste förstås lösas även för modulbygge, men då är det bara att följa sin modulstandard.

Verktyg för ramverksbygge

Snickarpenna
Större vinkelhake
Stålskala, så lång som möjligt
Vattenpass
Måttband
Fogsvans
Geringssåg
Ryggsåg (eventuellt)
Motordriven sticksåg
(Liten) sänksåg
Slipmaskin
Tvingar
Borrmaskin
Skruvmejslar
Skruvdragare
Sandpapper
Träskruv
Lim, t.ex. vitlim eller alifatiskt lim

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

Planering
Industrier i modell
Moduler
Rangerspel
Banunderbyggnad
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser

Hans Larsson: "Regelverk. MRW bygger BJ i H0." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grunderna för ramverket).

Jörgen Bergfors: "Lådorama." i Smalspårigt nr 43/1990 (Ett koncept för att bygga bärbara sektioner med lätt vikt i 4 mm plywood).
Jörgen Bergfors: "Lådorama. Del 2 Snickra." i Smalspårigt nr 44/1990.
Jörgen Bergfors: "Lådorama. Del 3 Snickra vidare." i Smalspårigt nr 45/1990.
Jörgen Bergfors: "Lådorama. Del 4 Måla med akryl." i Smalspårigt nr 47/1991 (Målning av bakgrunder med akrylfärger).
Jörgen Bergfors: "Lådorama i hörnet." i Smalspårigt nr 51/1992 (Bygge av hörnsektion).

Lars Hagström: "Med stomme av metall." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Ramverk av metallprofiler).

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i Allt om Hobby nr 8/1997 (Tågbord med öppet ramverk).

Daniel Jonsson: "Demonterbar modelljärnväg. Hur man bygger en modulär klubbana. Del 1." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011.
Daniel Jonsson: "Demonterbar modelljärnväg. Hur man bygger en modulär klubbana - del 2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 7/2011.

Olof Wickström: "Synare: Laserskuret tittskåp från Tim Horn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 30/2017 (Sektioner som tittskåp).

Per Gustafsson: "Delbart tågbord." i Modelljärnvägsmagasinet nr 47/2021

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Henrik Åkesson: "Bygg banan av cellplast." i Modelljärnvägsmagasinet nr 51/2022 (I stället för ramverk).