Skillnad mellan versioner av "EJ personvagnar av 1930-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(→‎Inledning)
Rad 2: Rad 2:
 
Vissa enskilda järnvägar köpte nitade stålvagnar av liknande konstruktion som [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]]. De EJ-vagnar som inte var identiska med SJ:s modeller redovisas på denna sida.
 
Vissa enskilda järnvägar köpte nitade stålvagnar av liknande konstruktion som [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]]. De EJ-vagnar som inte var identiska med SJ:s modeller redovisas på denna sida.
 
==Inledning==
 
==Inledning==
−
När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som användes för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för vissa post- och resgodsvagnar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. SJ var dock inte helt nöjda med denna boggie, varför nya boggietyper konstruerades, först boggie m/35 och sedan boggie m/39. En del senare byggda 1930-talvagnar fick dessa boggier. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. [[Lastprofil]]en var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en resgodsvagn, '''[[#Fo2b|Fo2b]]''', specialbyggdes för internationell trafik.
+
Även en del ensiklda järnvägar valde att bygga nitade stålvagnar med utgångspunkt i den design som SJ hade valt med sin vagnar av [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|1930-talsmodell]]. Standardiseringen var dock mindre än för SJ:s vagnar. Alla vagnar som redovisas på denna sida kom att tas över av SJ under 1940-talet.
−
 
 
−
Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills [[sth]] för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande. Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger.
 
  
 
<span id="Sth"></span>
 
<span id="Sth"></span>
−
När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre [[sth]] än så från början. När [[SJ ellok litt D|Dk]]-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutas att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom '''[[#F5|F5]]'''), och att alla fyraxliga vagnar (och [[#F5|F5]]) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med [[sth]] 120 km/h och [[SJ ellok litt F|F]]-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av [[sth]], vissa vagnar fick [[sth]] 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till [[sth]] 90 km/h.
+
När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. BJ hade dock köpt ånglok med [[sth]] 100 km/h, så deras snälltågsvagnar hade högre sth. För övriga järnvägar fanns det inget motiv för att ge vagnarna högre [[sth]] än 90/km/h. När [[SJ ellok litt D|Dk]]-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutas att tvåaxliga vagnar på SJ fick gå högst 90 km/h (utom '''[[#F5|F5]]'''), och att alla fyraxliga vagnar (och [[#F5|F5]]) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med [[sth]] 120 km/h och [[SJ ellok litt F|F]]-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av [[sth]], vissa vagnar fick [[sth]] 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till [[sth]] 90 km/h.
−
 
 
−
Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.
 
  
−
När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla [[SJ personvagnar#1956 till 1970|personvagnslittera]] ut, på sittvagnar ändrades '''B''' till '''A''' och '''C''' till '''B'''. Dessutom infördes nya huvudlittera '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för de nya vagnarna i [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsserien]].
+
Samtliga återstående vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.
  
−
På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två '''[[#ABo3|ABo3]]''' restaurangvagnar och två '''[[#Co8|Co8]]''' sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas '''[[#Co4b|Co4b]]''', trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.
+
Vagnarna redovisas med urspungligt littera på respektive EJ, så långt detta är känt.
  
 
==GBJ Do2==
 
==GBJ Do2==

Versionen från 27 juni 2020 kl. 13.21

Vissa enskilda järnvägar köpte nitade stålvagnar av liknande konstruktion som SJ personvagnar av 1930-talsmodell. De EJ-vagnar som inte var identiska med SJ:s modeller redovisas på denna sida.

Inledning

Även en del ensiklda järnvägar valde att bygga nitade stålvagnar med utgångspunkt i den design som SJ hade valt med sin vagnar av 1930-talsmodell. Standardiseringen var dock mindre än för SJ:s vagnar. Alla vagnar som redovisas på denna sida kom att tas över av SJ under 1940-talet.

När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. BJ hade dock köpt ånglok med sth 100 km/h, så deras snälltågsvagnar hade högre sth. För övriga järnvägar fanns det inget motiv för att ge vagnarna högre sth än 90/km/h. När Dk-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutas att tvåaxliga vagnar på SJ fick gå högst 90 km/h (utom F5), och att alla fyraxliga vagnar (och F5) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med sth 120 km/h och F-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av sth, vissa vagnar fick sth 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till sth 90 km/h.

Samtliga återstående vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.

Vagnarna redovisas med urspungligt littera på respektive EJ, så långt detta är känt.

GBJ Do2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

GBJ tog emot två postvagnar 1939, littera Do2, som ägdes av Postverket. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar, en i varje vagnsände. Det fanns också en korridor för passage av postavdelningen. Korgen hade öppna plattformar, samt lägre tak och lanternin. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast med ett fönster över. Vagnarna var försedda med boggie m/07 vid leverans. SJ tog över GBJ 1940, littera hos SJ blev inledningsvis EDo1.

Vagnarna liknade SWB's postvagnar littera Do2.

På GBJ användes vagnarna i posttågen Göteborg-Alvesta. Vagnarna stannade på sin hembana under SJ-tiden fram till 1948.

Littera ändrades till EDo22 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Bägge vagnarna byggdes om 1954 (tillsammans med en av SWB-vagnarna) så att plattformarna byggdes in med väggar utan vestibuler, och korridoren togs bort. Bälgar installerades. Postkupéns yta blev 36 m2. Nytt littera blev Do36. Dessa gick i trafik parkopplade med en DFo33a.

Vagnarna avställdes 1966 och slopades slopades 1971.

Huvuddimensioner GBJ Do2

Löb: 13,90 m
Hjulbas: 8,20+2,40 m
Yta postkupé: 21 m2
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum, tryckluft
Uppvärmning: el, ånga.
Internationell trafik: -.

GBJ Do2.jpg

GBJ Do2 133 vid leveransen 1939. Källa Digitalt museum JvmKAGA00165

Modeller GBJ Do2

Någon modell av Do2 är inte känd.

Tryckta referenser GBJ Do2

Bertil Thulin: Borås-Herrljunga Järnväg 1863-1988 (SJK 45). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1988, s 112-113 (Beskrivning och ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data Do36).

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004.

GDG ABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9b B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar)

SJ Bo4b nitad.jpg

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Skala H0

  • SWB
    - 2000 släpptes en Bo4b, katalognummer 142-1801.
    - 2000 släpptes en Bo4b-LÅ, katalognummer 142-1501.
    - 2000 släpptes en Ao14b, katalognummer 142-1301.
    - 2000 släpptes en ABo15, katalognummer 142-1901.
    - 2000 släpptes en Bo9d, katalognummer 142-1601.
    - 2000 släpptes en AB10, katalognummer 142-1701.
    - 2000 släpptes en B9, katalognummer 142-1401.
  • Vagnverkstaden
    - 2020 släpptes en Bo4b med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-B
    - 2020 släpptes en "Ao4b" (Ao14b) med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-BA
    - 2020 släpptes en AB10/B9 med vulster som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-VN

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

GDG ABCo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9b B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar)

SJ Bo4b nitad.jpg

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Skala H0

  • SWB
    - 2000 släpptes en Bo4b, katalognummer 142-1801.
    - 2000 släpptes en Bo4b-LÅ, katalognummer 142-1501.
    - 2000 släpptes en Ao14b, katalognummer 142-1301.
    - 2000 släpptes en ABo15, katalognummer 142-1901.
    - 2000 släpptes en Bo9d, katalognummer 142-1601.
    - 2000 släpptes en AB10, katalognummer 142-1701.
    - 2000 släpptes en B9, katalognummer 142-1401.
  • Vagnverkstaden
    - 2020 släpptes en Bo4b med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-B
    - 2020 släpptes en "Ao4b" (Ao14b) med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-BA
    - 2020 släpptes en AB10/B9 med vulster som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-VN

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

GDG BCo

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9b B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar)

SJ Bo4b nitad.jpg

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Skala H0

  • SWB
    - 2000 släpptes en Bo4b, katalognummer 142-1801.
    - 2000 släpptes en Bo4b-LÅ, katalognummer 142-1501.
    - 2000 släpptes en Ao14b, katalognummer 142-1301.
    - 2000 släpptes en ABo15, katalognummer 142-1901.
    - 2000 släpptes en Bo9d, katalognummer 142-1601.
    - 2000 släpptes en AB10, katalognummer 142-1701.
    - 2000 släpptes en B9, katalognummer 142-1401.
  • Vagnverkstaden
    - 2020 släpptes en Bo4b med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-B
    - 2020 släpptes en "Ao4b" (Ao14b) med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-BA
    - 2020 släpptes en AB10/B9 med vulster som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-VN

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

SWB BCo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SWB tog emot tvås andra & tredje klass sittvagnar littera BCo61936. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9b B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner SWB BCo6

Löb: 21,80 m
Hjulbas: 15,50+3,60 m
Sittplatser andra klass: 18
Sittplatser tredje klass: 39
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum, tryckluft
Uppvärmning: el, ånga
Internationell trafik: -

SWB BCo6.jpg

SWB BCo6 vid leveransen 1936. Källa Digitalt museum JvmKAGA00433

Modeller Bo4b

Skala H0

  • SWB
    - 2000 släpptes en Bo4b, katalognummer 142-1801.
    - 2000 släpptes en Bo4b-LÅ, katalognummer 142-1501.
    - 2000 släpptes en Ao14b, katalognummer 142-1301.
    - 2000 släpptes en ABo15, katalognummer 142-1901.
    - 2000 släpptes en Bo9d, katalognummer 142-1601.
    - 2000 släpptes en AB10, katalognummer 142-1701.
    - 2000 släpptes en B9, katalognummer 142-1401.
  • Vagnverkstaden
    - 2020 släpptes en Bo4b med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-B
    - 2020 släpptes en "Ao4b" (Ao14b) med bälg som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-BA
    - 2020 släpptes en AB10/B9 med vulster som byggsats med gjuten plastkorg, katalognummer 176-VN

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

SWB Co4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tolv sittvagnar 1940 som fick littera Co4c. Vagnarna var inredda med två öppna avdelningar med sittning 3+1 med totalt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var av standardtyp med elva fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Vagnarna fick boggie m/35 vid leverans. Vagnarna saknade takventiler. Vagnar med liknande inredning byggdes av SJ först med 1960-generationen (Bo1), även om SWB byggde fyra stycken på 1940-talet (Co4c).

Vagnarna sattes in i dagsnälltåg Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö med en eller två vagnar per tågsätt.

Sex vagnar byggdes om med ny inredning med vilfåtöljer 1955 och fick nytt littera Co4e. Vagnarna fick 64 platser placerade 2+2. Dessa vagnar sattes in i nattåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Luleå och erbjöds som "vilfåtöljvagnar" mot extra avgift. Detta försök upphörde 1959/60.

Vid klassreformen 1956 blev littera Co4c Bo14c och Co4e Bo10. Bo10 blev Bo10a 1959 för att skilja den från Bo10b.

Littera efter 1970 blev B8 för Bo14c och B10 för Bo10a. B8 ändrades till B12 1979. Mot slutet fick vagnarna Minden-Deutz-boggier.

Förutom en vagn slopades vagnarna under 1980-talets andra hälft.

Huvuddimensioner Co4c

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 88
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: -

Ängelholm 40-tal.jpg

SJ Co4c 3310 på Ängelholms station under 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01699

Bo10 interiör.jpg

Interiör av vilfåtöljvagn Bo10 1957. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12224

Modeller Co4c

Någon modell av denna vagn är inte känd.

Tryckta referenser Co4c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4c 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 82-85 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co4c

Järnväg.net: B10 (Bilder och beskrivning).

SWB Do

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tre postvagnar för internationell posttrafik 1933, littera Do5. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar inklusive vestibuler, en i varje vagnsände. I sorteringsavdelningen fanns också en personaltoalett samt tre förvaringsutrymmen under golvet. Korgen hade lägre tak och lanternin, samt var smalare än standard. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast och ett oregelbundet placerat fönster. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

SJ hade tidigare haft en renodlad postvagn, littera Do2 som var avsedd för trafiken Stockholm-Berlin. Några fler renodlade postvagnar har inte nybyggts, även om vissa tillkommit med ombyggnader och övertagna vagnar från privatbanor.

På 1930-talet sattes vagnarna in i trafik Oslo-Göteborg-Trelleborg. När Tysklandsförbindelsen avbröts av andra världskriget gick vagnarna istället i trafik Stockholm-Göteborg, oftast i nattsnälltåget 3/4. På sextiotalet gick vagnarna i trafiken Oslo-Göteborg-Köpenhamn.

Littera ändrades till Do40 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Senast 1959 fick vagnarna även trafikera Danmark. Mot slutet fick vagnarna boggier m/39.

Do40 slopades 1969.

Huvuddimensioner Do5

Löb: 16,30 m
Hjulbas: 10,00+2,40 m
Yta postkupé: 40 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor.
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

SJ Do5.jpg

SJ Do5 2939 år 1933. Källa Digitalt museum JvmKAFM00108

Modeller Do5

Skala H0

Tryckta referenser Do5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Do5 postvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 108-110 (Beskrivning), s 185-186 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Webreferenser Do5

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=EJ_personvagnar_av_1930-talsmodell&oldid=18034"