Skillnad mellan versioner av "SJ ellok litt U"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Länkar: Rubrik)
m (Skala N)
Rad 150: Rad 150:
  
 
===Skala [[N]]===
 
===Skala [[N]]===
2005 kom Nmodell med [[Byggsatser i etsad metall|etsbyggsats]] till en litt. Ub, avsedd för Arnolds drivning till E3/3.
+
2005 kom [[Nmodell]] med [[Byggsatser i etsad metall|etsbyggsats]] till en litt. Ub, avsedd för [[Arnold]]s drivning till E3/3.
  
 
==Wikisidor om lok==
 
==Wikisidor om lok==

Versionen från 11 januari 2019 kl. 22.58

Historik

Ua

1926 levererades SJ's första elektriska växellok, litt. U. Den första serien omfattade tre lok, konfigurerade som enkelhyttslok med hytten i ena änden. U-loken hade en karaktäristisk drivning där en diagonal vevaxel utgick från blindaxeln till yttersta drivaxeln, detta eftersom hjulen var så små att det inte gick att montera blindaxeln på samma höjd som drivaxlarna. U-loken hade strömavtagare typ PKB vid leverans. Littera ändrades 1928 till Ua, även om skyltarna inte ändrades. Loken placerades omedelbart på Svartön i Luleå för växling på malmbangården. I princip blev de kvar där under hela sin aktiva tid på SJ, med något enstaka undantag. Loken avregistrerades 1964-70.

Ub

När flera växellok skulle beställas valde SJ att gå över till en centralt placerad hytt, dessa lok fick nytt littera Ub. Ub fick också förbättrade växlarfotsteg, samt en tågvärmeanläggning, som dock togs bort så småningom. Ub hade PKB-strömavtagare med dubbla strömskenor vid leverans. 90 st. Ub-lok levererades till SJ mellan 1930 och 1950. Lok levererade fr.o.m. 1939 fick skenor för att kunna öppna huvarna uppifrån för lättare åtkomst vid service. Så småningom fick många Ub också starkare motorer, allteftersom dessa blev lediga från D-lok. Strömavtagarna byttes fr.o.m. 1940-talet ut mot MK2. Ub köptes också av bl.a. LKAB (14 st), NSB och TGOJ (5 st). 1987 började SJ Ub-lok byggas om för radiostyrning och multipelkoppling, och gavs nytt littera Ue. Dessa fick också de starkaste motorerna. 60 Ub byggdes om till Ue på detta sätt. Ej ombyggda Ub slopades i början på 1990-talet. Ue började tas ur trafik på 1990-talet, de sista skrotades 2006.

TGOJ Ub

TGOJ tog emot två Ub redan 1950, innan elektrifieringen var klar. De två första loken var bruna vid leverans och användes mest av SJ. Även dessa lok fick senare grön målning. 1954 levererades ytterligare tre Ub till TGOJ, som hade TGOJ's gröna målning från leverans. TGOJ Ub var i stort identiska med SJ sena Ub, men levererades med strömavtagare typ LLXJE 135. Samtliga Ub fick TGOJ's orange/vita målning runt 1970. Fyra av loken överfördes till SJ 1988-90 och byggdes om till Ue, medan det femte avställdes 1991.

Uc

1933 byggde SJ ett lok litt. Uc för kunna växla utan utanför elektrifierade områden. Det försågs med en tender med batterier, och kunde köras med såväl växelström och likström. Loket var till det yttre likt en Ub, förutom att hjulbasen hade förlängts 200 mm för att kompensera för ändrad viktbalans på loket. Tendern slopades 1956, och loket avregistrerades 1991.

Ud

I början av 1950-talet hade SJ behov av ytterligare växellok, i huvudsak för att ersätta äldre lok litt. Oc och Od på malmbanan. De nya loken gavs litt. Ud, sammanlagt levererades 25 lok 1955-56. De skulle också kunna användas för lokalgodståg, och behövde därför ha en högre sth. De skulle inte den diagonala vevaxeln tillåta utan omfattande vibrationer. Koppelstången fästes istället i en vevstake vid blindhjulet, som också var kopplad till en extra blindaxel vid lokets ena ände. Förarhytten fick också en annan utformning av fönstren med rundade hörn och gummilister. Ud var multipelkörbara och hade strömavtagare typ LLXJE 135. Även Ud uppgraderades efterhand med starkare motorer. 1990-91 byggdes 16 Ud-lok om på liknande sätt som Ub, med radiostyrning, och gavs nytt littera Uf. Ej ombyggda Ud började slopas 1993. De sista Uf-loken har använts av Trafficare och Euromaint i Hagalund, där de slopades 2013.

Huvuddimensioner U


Ua
Ub
Uc
Ud
Ue
Uf
Löb (m)
9,60
9,60
9,60
9,60
9,60
9,60
Axelavstånd (m)
4,10
4,10
4,30
4,10
4,10
4,10
Tjänstevikt (ton)
46,5
47,4
49,2
50,4
47,4
50,4
Axeltryck (ton)
15,5
15,8
16,4
16,8
15,8
16,8
Effekt (kW)
515
515/620/700
515/620/700
620/700
700
700
Sth (km/h)
45
45
45
60
45
60
Broms
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

C
C
C-2/C
C
C
C

SJ_Ua_88.jpg

SJ Ua 88. Källa Samlingsportalen Jvm.KBED00295

SJ_Ub_166.jpg

SJ Ub 166, en tidig Ub, växlar personvagnar i Hagalund. Strömavtagare PKB med dubbla slitskenor. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04920

SJ_Ub_709.jpg

SJ Ub 709 i Kil 1979, en sen Ub med skenor för luckor över huvarna, som här har fått strömavtagare MK2. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08833

SJ_Ud_860.jpg

SJ Ud 860 1955, här syns den förändrade koppelstången tydligt. Notera också strömavtagare LLXJE 135. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB05797

Litt U i modell

Skala H0

  • 1977 släppte Perl en byggsats i etsad mässing som kunde byggas som både tidig och sen Ub, samt som Ud. Loket hade ett chassi från Merker+Fischer, katalognummer Ub.587. Skyltar medföljde för såväl SJ som TGOJ och LKAB-lok.
  • 1988 släppte Perl en etsad byggsats av en sen Ub, avsedd för ett Rocochassi. Denna fanns som katalognummer 035 (SJ) och 072 (TGOJ).

Perl Ub

Perl Ub (035), konverterad till tidigt utförande och försedd med ny strömavtagare från Entec med dubbla slitskenor. Foto Ola Ahlström
  • 1988 släppte Modellproduktion en byggsats i resinplast av en tidig Ub, avsedd för ett Rocochassi.
  • 1988 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt till en Ua.
  • 1992 släppte Perl en etsad byggsats av en Ue, avsedd för ett Rocochassi, katalognummer 071.
  • 1993 släppte Modellproduktion en byggsats i resinplast av en Ua, avsedd för ett Rocochassi. Modellproduktion har också en byggsats i etsad mässing av tendern till litt. Uc.

Modellproduktion Ua

Modellproduktions Ua på Roco-chassi. Foto Ola Ahlström
  • 1998 släppte Jeco en modell i vitmetall av en sen Ub/Ue, avsedd för ett Rocochassi, som utgavs både som byggsats och färdigmodell. Ue fanns med både orange/blå och blå/grå målning. 2001 kom också TGOJ-versioner i både grön och orange målning. Samtliga gavs ut för både AC och DC.
  • 2001 släppte VVA en byggsats i etsad mässing av en Ua, utan drivning.
  • 2006 kom Märklin ut med en färdigmodell av en Ub, 2007 kom Trix också ut med en version för 2R. 2013 kom också en Ue ut, katalognummer 36338. 2018 släpptes en ny serie Trix Ub för 2R.

Trix Ub

Trix Ub 717 katalognummer 22349. Foto Ola Ahlström

Skala N

2005 kom Nmodell med etsbyggsats till en litt. Ub, avsedd för Arnolds drivning till E3/3.

Wikisidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta källor, förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Stenvalls 2016.

"SJ elektrolok litt. Ua." i Skarvjärnet nr 3-4/1968. (Beskrivning och ritning).

"SJ elektrolok litt. Ub." i Skarvjärnet nr 21. (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "Försvunna loktyper 1971. Ua." i Tåg nr 1/1972.

Frank Edgar: "SJ växlingslok litt. U. Del 1: Ua, Ub, Uc och Ud." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013. (Beskrivning av loken inklusive ritningar).

Frank Edgar: "SJ växlingslok litt. U. Del 2: Ue och Uf." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013. (Beskrivning av loken inklusive ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tryckta källor, modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Christer Engströrm: "Varde glödlampsljus i Märklins Ub." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Snyggare belysning).

Anders Latterman: "Trixa tll Märklins Ub på en kväll!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 1/2009. (Ombyggnad av Märklins Ub till 2R).

Redaktionen: "SJ littera Ue i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Recension av Märklins Ue).

Anders Lattermann & Stefan Nilsson: "Littera U i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013. (Genomgång av tillgängliga modeller).

Webkällor, förebild

Järnväg.net: Ua/Ub/Uc/Ud

Järnväg.net: Ue/Uf

Svenska lok: Ua, Ub, Uc, Ud, Ue, Uf

Webkällor, modell

Modellrallaren: Provkörning av Trix Ub-lok (Recension).

MMJK: Trix Ub (Ombyggnadstips).

Perlmodell: El. växellok SJ litt Ub

Perlmodell: El. växellok SJ litt Ue

Perlmodell: El. växellok TGOJ litt Ub

Svensk N-skalehistoria