Skillnad mellan versioner av "Stationshus"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Tryckta referenser - förebild)
(Andra wiki-sidor om byggnader)
Rad 86: Rad 86:
 
[[Artiklar om modellbyggnation]]<br/>
 
[[Artiklar om modellbyggnation]]<br/>
 
[[Byggnadsritningar]]<br/>
 
[[Byggnadsritningar]]<br/>
[[Godsmagasin]]
+
[[Godsmagasin]]<br/>
 +
[[Svensk modelljärnväg]]
  
 
==Tryckta referenser - förebild==
 
==Tryckta referenser - förebild==

Versionen från 6 april 2021 kl. 21.22

Det traditionella stationshuset vid en svensk station hade flera funktioner. Först och främst var det kontor för trafiktjänsten på stationen, där tågklareraren arbetade (tågexpedition). Det fanns också biljettexpedition och väntsal för allmänheten, expedition för resgods, ilgods och expressgods, samt vanligtvis bostad för stationsmästaren. Alla dessa funktioner fanns inte nödvändigtvis i stationshuset på alla stationer.

Dessa funktioner för stationshuset var desamma till mitten på nittonhundratalet. För mindre stationer på landet började därefter de olika funktionerna försvinna. När fjärrblockering började införas på fr.o.m. 1950-talet försvann behovet av tågklarerare och tågexpedition. Hanteringen av resgods, ilgods och expressgods drogs efterhand in på många stationer, tills de helt försvann 2000. Till slut stängde många väntsalar, och i flera fall har stationshusen sedermera sålts eller rivits.

I denna artikel behandlas endast stationshus vid stationer, hållplatsstugor och liknande får behandlas senare.

Svenska stationshus

Adolf Edelsvärd var chefsarkitekt för SJ under de första 40 åren, 1855-95. Han ville skapa en arkitektur som var representativ och inspirerande. Med stationshusen i den större städerna fick han i stort sätt som han ville, de fick en varierad arkitektur med olika uttryck enligt tidens smak och anpassade till olika platser. För stationshusen vid mindre stationer på landsbygden tvangs dock SJ av kostnadsskäl ganska snart till en omfattande standardisering, där man utvecklade ett antal typhus genom åren.

  • Den första standardmodellen som SJ byggde i större antal var Hällnäsmodellen, som uppfördes på stambanorna i Norrland på 43 stationer från 1876. Huset var ett enklare rektangulärt hus, som ofta blev ombyggda under senare perioder.
  • För mindre stationer infördes Byskemodellen, som hade ett mera osymmetriskt utförande och gavs en design i fornnordisk stil. Byskemodellen uppfördes på nio stationer i Norrland.
  • På 1920-talet utvecklades "det utvecklingsbara stationshuset", som var konstruerat för att kunna byggas ut i flera steg när behov uppstod. De minsta modellerna passade till mindre hållplatser, medan de större kunde användas vid medelstora stationer. De större varianterna var också sammanbyggda med ett godsmagasin. Utvecklingsbara stationshus användes i stor utsträckning på Inlandsbanan och andra sent byggda linjer i Norrland, samt längre söderut när äldre stationshus ersattes.

De enskilda järnvägarna kom också i stor utsträckning att standardisera sina stationshus, ofta eftersträvades en distinkt stil för att stärka den egna banans varumärke. Ibland representerar dock stationshusens stil mera de arkitekter som ritat dem, de banor som t.ex. Claes Adelsköld byggde under den tidiga banbyggnadsepoken fick i flera fall ett gemensamt arkitektoniskt uttryck.

Standardiseringen till trots fick inte alla mindre stationer standardhus. En del stationer hade en lokal sponsor som hade egna idéer, andra stationer ansågs vara för betydelsefulla för att få standardhus. Ytterligare andra stationer fick unika stationshus vid ombyggnader.

Mariefred 1964

Stationshuset i Mariefred 1964. Foto: Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ00267

Diö 1968

Stationshuset i Diö 1968. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAD01538

Klenshyttan 1940

Stationshuset i Klenshyttan på 1940-talet, en BJ-station av klass 3. Byggnaden framför stationen är ställverket. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBEB01678

Hennan 1950

Stationshuset i Hennan 1950, ett stationshus av Hällnästyp i relativt ursprungligt skick. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBDB01083

Sorsele 1930

Stationshuset i Sorsele 1930, ett utvecklingsbart stationshus. Här har ännu inte panelen utanpå timringen satts upp. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAE00207

Svenska stationshus i modell

Skala H0

Många äldre modeller var betydligt mindre än den uppgivna skalan, och en del tidigare modeller liknar inte alls förebilden de sägs föreställa.

  • Wentzels producerade Valla station som byggsats i tryckt kartong på 1950-talet.
  • 1958 gav den tyska firman Creglingen ut Diö station som färdigmodell.
  • 1958 tillverkade en tysk firma (antagligen också Creglingen) en modell av Falsterbo stationshus som färdigmodell.
  • Creglingen har också haft Ljunghusens stationshus som färdigmodell.
  • Hobbytjänst i Stockholm hade en modell av Krokoms station som byggsats i tryckt och präglad kartong på 1960-talet.
  • 1976 släppte Heljan Mariefreds stadion som plastbyggsats.
  • 1981 släppte Pola en modell av Diö station som plastbyggsats, katalognummer 656.
  • 1981 släppte svenska Euromod en byggsats i trä och kartong av Åsheda station, katalognummer 3020.
  • 1982 släppte Heljan Åmåls station som plastbyggsats, en BJ-station av klass 1 i tegel.
  • 1983 släppte Heljan en plastbyggsats av Tormestorps station, senare flyttad till Klippan.
  • 1993 släppte Rimbo Grande ett standardstationshus från LNJ som byggsats i etsad mässing, som har funnits vid Almunge, Faringe, Knutby och Finsta. Katalognummer 5003.
  • NMJ/Artitec har haft en modell Nyåker stationshus i resinplast, ett exempel på Hällnäs-typen.
  • Ristat & Skuret har haft en modell av Ramnäs station som laserskuren byggsats.
  • 2008 släppte Modellproduktion en byggsats i etsad nysilver av BJ stationshus klass 2 och klass 3 i trä. Klass 2-hus fanns i Hörken, Ställdalen, Bredsjö, Hällefors och Nol. Klass 3-hus fanns i Ornäs, Ulvshyttan, Rämshyttan, Gräsberg, Klenshyttan, Geijersdal, Lindfors och Agnesberg.
  • TMJ-konsult har haft en modell av Hennans stationshus, ytterligare ett exempel på Hällnäs-typen.
  • Annas Hobby & Diversehandel har haft en modell av Nossebro stationshus som laserskuren byggsats.
  • 2010 släppte MobaArt en laserskuren byggsats av Hennans stationshus.
  • 2011 släppte MobaArt en laserskuren byggsats av Bärby stationshus.
  • 2011 släppte Jeco en modell av Almunge station som färdigmodell, i ett modernare utförande än Rimbo Grandes.
  • 2013 släppte tyska Joswood en modell av stationshuset i Linnefors som laserskuren byggsats i trä.
  • 2014 släppte Jeco Faringe station som färdigmodell.
  • 2015 släppte Annas Hobby & Diversehandel en modell av VGJ stationer klass IV som laserskuren byggsats.
  • Jeco har också Målerås stationshus som färdigmodell.
  • 2019 släppte KMJK Berga station som laserskuren byggsats.
  • 2020 aviserade Faller en nyutgåva av Diö station.
  • 2021 släppte KMJK Jenny station som laserskuren byggsats.

Andra wiki-sidor om stationshus

Publicerade ritningar på stationshus
Diö station

Andra wiki-sidor om byggnader

Byggnader till modelljärnvägen
Artiklar om modellbyggnation
Byggnadsritningar
Godsmagasin
Svensk modelljärnväg

Tryckta referenser - förebild

Gunilla Linde Bjur & Krister Engström. Stationshus. Järnvägsarkitektur i Sverige. Stockholm: Balkong förlag 2010.

Jan Jangö: "Stationshus från 1894." i Allt om Hobby nr 7/1971 (Ritning på Mariefreds station).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i Allt om Hobby nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i Allt om Hobby nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Rutger Friberg: "Från Väjle till Gävle." i Allt om Hobby nr 4/2010 (Flytten av Hennans stationshus till Gävle).

Tryckta referenser - modell, utbud

"Modelljärnvägar i Nürnberg." i Allt om Hobby nr 3/1976 (Notis om Mariefred från Heljan).

Lars-Olof Karlsson: "Allt om Hobby synar." i Allt om Hobby nr 8/1976 (Recension Heljans Mariefred-byggsats).

Lars Ryderberg: "Euromods svenska träbyggsatser." i järnvägar! nr 4/1981, s 20 (Recension av tre byggnader från Euromod: stationshuset i Åsheda, ställverk och godsmagasin).

Göran Eriksson: "Allt om hobby synar: Småländska stugor från Pola." i Allt om Hobby nr 5/1981 (Recension av byggsatsen till Diö station).

Lars T. Stensson: "Allt om hobby synar: Åmål. En svensk stationsbyggnad." i Allt om Hobby nr 3/1983 (Recension av Heljans plastbyggsats).

Lars-Olof Karlsson: "Tormestorp/Klippan i H0." i Allt om Hobby nr 6/1983 (Presentation av ny modell).

Lars-Olof Karlsson: "Åsheda i modell och verklighet." i Allt om Hobby nr 8/1983 (Presentation och recension av Euromods byggsats).

Johan Stenson: "Total station makeover." i Smalspårigt nr 96/2006 (Konvertering av Faller 110099 "Waldbrunn" till svensk station, H0).

Rutger Friberg: "Åmål station I H0." i Allt om Hobby nr 8/2008, s. 25 (Notis om Modellproduktions modell arv BJ stationshus klass 2 och 3 - som dock aldrig har stått i Åmål).

Rutger Friberg: "Hennans stationshus i H0." i Allt om Hobby nr 4/2010 (Recension av MobaArts modell).

"Perrongtak från KMJK." i Allt om Hobby nr 5/2011, s. 9 (Perrongtak av Törebodatyp).

Rutger Friberg: "Bärby station och godsmagasin i H0." i Allt om Hobby nr 5/2011 (Presentation av byggsatser från MobaArt).

Johan Stenson: "Hennan i H0. En titt på MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 5/2010 (Recension).
Johan Stenson: "Mera Hennan. Anpassning av MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011.

Redaktionen: "Tema: Stationshuset." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011 (Genomgång av marknaden).

Redaktionen: "'Almunge' i H0 från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011 (Recension).

Rutger Friberg: "Bärby station i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011 (Recension av MobaArts byggsats).

"Laserskuren modell av Linnefors station." i Allt om Hobby nr 6/2013, s. 8 (Notis om byggsats från Joswood).

"Faringe station i 1:87." i Allt om Hobby nr 6/2014, s. 9 (Notis om färdigmodell från Jeco).

"Faringe station från Jeco." i Allt om Hobby nr 7/2014, s. 10 (Snabbtitt).

Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing." i Smalspårigt nr 127/2014 (Byggreportage Rimbo Grande LNJ-stationshus).
Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing. Del 2." i Smalspårigt nr 128/2014 (Byggreportage Rimbo Grande LNJ-stationshus. Målning).

"Annas Hobby & Diversehandel." i Allt om Hobby nr 3/2015, s. 10 (Notis om nya byggsatser, bl.a. VGJ stationshus klass IV, TNJ stationshus klass III, VGJ uthus och Nossebro järnvägshotell).

Anders Ericson: "Trevlig station från Joswood." i Allt om Hobby nr 4/2015 (Recension av byggsats av Linnefors stationshus).

Jocke Sannagård: "Perrongtak i byggsats." i Allt om Hobby nr 7/2015 (Recension av perrongtak från KMJK).

Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure som 3D-printad modell i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 2: Inredning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 3: Klart." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017.

"Nya byggnader." i Allt om Hobby nr 6/2019, s. 18 (Berga station).

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg: Faller." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020, s 8 (Diö i ny utgåva).

Tryckta referenser - modell, scratchbygge

Krister Brandt: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 1." i Allt om Hobby nr 3/1984 (Vretens stationshus).
Krister Brandt: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 2." i Allt om Hobby nr 4/1984.
Krister Brandt: "Byggtips: Miljöhobby. Husbygge från grunden. Del 3." i Allt om Hobby nr 5/1984.

Krister Brandt: "Ritning för mj: Håkantorps station." i Allt om Hobby nr 2/1987 (Presentation, byggtips och ritningar. Fyra fasader i skala N samt spårsida och en gavel i H0)

CeGe Olsson: "Bygg ett stationshus för smalspårsbanan. Stafsjöbruk." i Allt om Hobby nr 3/1994 (Bygge och ritning).

Örjan Svane: "Stationshuset i Nättraby hamn som modell." i Smalspårigt nr 57/1994 (Bygge av stationshuset).

Dan Berglund: "Ett stationshus från DVVJ." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Koppom, bygge och ritning).

Krister Brandt: "Vreten - 20 år senare." i Allt om Hobby nr 8/2004 (Återbesök till bygget av Vreten).

Stefan Nilsson: "Ett faktori kommer till." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009 (Bygge i balsa av ett av landets äldsta stationshus, ritning).

Sture Bylén: "Bygget av Morshyttans station." i Allt om Hobby nr 4/2013 (Scratchbygge i styren, H0).

Mårten Mårtensson: "Kärgruvans stationshus." i Allt om Hobby nr 4/2013 (Scratchbygge i kartong, H0).

Anders Stéen: "Brösarps station i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016 (Bygge med styrenplast från Slaters).

Anders Stéen: "Klågerup eller Staffanstorp i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Bygge i styrenplast och cellpannå, H0).

Håkan Grundstedt: "En Bohusbanestation i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Bygge i styrenplast i H0).

Arne Björling: "Ulricehamns station i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020 (Modellbygge i styren).

Webreferenser - förebild

Svenskt MJ-forum: Apropå just ingenting - Vitvattnet station (Beskrivning av och bilder på Vitvattnets station).

Wikipedia: Hällnäsmodellen

Webreferenser - modell

KMJK: Berga Stationshus (Modell i H0).

Modellrallaren: Hennans station som byggsats i H0 (Recension av Moba-Arts modell).

Mötesspåret: Falsterbo stationshus (Creglingens modell).

Stinsen: Husbyggsatser a la 50-tal (Om Wentzels husbyggsatser).

Svenskt MJ-forum: Rimbo Grande stationshus (Bygge av LNJ-stationen från Rimbo Grande).

Svenskt MJ-forum: Stationshus? (Inventering av modeller).