Treräls

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Treräls (3R) avser sättet som körströmmen levereras till dragfordon och andra fordon på spåret (i kontrast med tvåräls, förkortad 2R).

Beskrivning

Treräls innebär den ena polen levereras via skenorna och den andra polen via en ledare i mitten av spåret, i form av punktkontakter eller en tredje räl. Ett fordon för treräls tar upp ström från mittledaren med en särskild strömskida och från skenorna via hjulen.

Treräls är främst associerat med fabrikatet Märklin i skala H0, även om det förekommer i andra skalor och fabrikat också. Märklins trerälssystem är en proprietärt system med egen spårstandard. På trerälssidan i H0 dominerar därmed Märklin, men många andra H0-producenter har också produkter för treräls.

På den analoga tiden använde Märklin växelström (AC). I och med digitalstyrningens genombrott kom beteckningarna AC (och DC) att bli mindre aktuella. Därför talar man idag ibland om tvåräls kontra treräls för att beskriva hur strömmen tas upp av fordonen. Sedan 1990-talet förses storseriemodeller av dragfordon för treräls i H0 i regel med dekoder, så de kan köras både analogt och digitalt.

Förutom Märklin i H0 har treräls en stark ställning i skala 0 i USA.

Ett fordon för treräls som placeras på en bana för tvåräls kommer att orsaka kortslutning. En vagn för tvåräls som ställs på en treräls-bana fungerar som vanligt. Ett lok för tvåräls som ställs på en treräls-bana kommer inte att fungera.

Fördelen med treräls är framför allt att man slipper problem med att undvika kortslutningar vid korsande räler, som t.ex. i växlar och vändslingor. Nackdelen är främst mittledaren som inte motsvarar något hos förebildens spår, och också att treräls är ett proprietärt system utan tillverkaroberoende standarder.

Historik

När elektriska modelljärnvägar började införas på 1920-talet bestod det tidigare utbudet av urverksdrivna fordon helt i metall. Det enklaste sättet att inkorporera eldrift var att lägga till en tredje räl i spårets mitt, vilket medgav att flera komponenter från urverkstågen kunde återanvändas. Dessa system var i regel drivna med växelström. Modelljärnvägar som lanserats före 1940-talet var oftast treräls växelström, såsom Trix Express och Märklin H0. Hornby Dublo i skala 00 använde dock treräls likström. Trix Express gick över till likström för sitt trerälssystem fr.o.m. 1953.

Under 1940-talet uppstod en trend mot tvårälsdrift för ökad realism, som spreds från USA. Hornby inledde övergången till tvåräls 1959 och Trix 1964, även om Trix Express hängde kvar till 2003. Treräls finns dock kvar på marknaden hos Märklin H0 och flera amerikanska producenter i skala 0.

Andra wiki-sidor

Nybörjarguiden

Växelström
Märklin
H0
0
Tvåräls

Planera en modelljärnväg

Tryckta referenser

Jan Jangö: "Punktkontakter." i Allt om Hobby nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om tvårälsspår till treräls, H0).

Bo Krusell: "Automatisk pendeltrafik för Märklin." i Allt om Hobby nr 2/1983 (Pendelautomatik för AC).

Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i järnvägar! nr 6/1986 (Mittledare med stift, H0).

Roger Isacsson: "Problemet släpsko..." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Installera släpskor i besvärliga lägen).

Ulf Johnson: "Ombyggnad av NMJ:s Y1 till treräls." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022.

Lars Kempe: "Märklindagarna i Göppingen." i Allt om Hobby nr 5/2023 (bl.a. diskreta mittledare från Weichen-Walter).

Webreferenser

The Spruce Crafts: 2 Rail vs. 3 Rail O Gauge Model Trains

Wikipedia: Trix Express