Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt R"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Wiki-sidor om lok: GDG) |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
||
| (23 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan], behövde littera [[SJ ånglok litt M|'''Ma''']] påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera '''R'''. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna. | + | När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan], behövde littera [[SJ ånglok litt M|'''Ma''']] påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera '''R'''. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935, där de fick littera '''R3'''. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna. |
| − | ==Huvuddimensioner | + | ==Huvuddimensioner== |
| − | Löb: 19,85 m<br /> | + | [[Löb]]: 19,85 m<br /> |
Hjulbas (lok och tender): 14,80 m<br /> | Hjulbas (lok och tender): 14,80 m<br /> | ||
Tjänstevikt: 84,8+45,2 ton<br /> | Tjänstevikt: 84,8+45,2 ton<br /> | ||
Axeltryck: 17,0 ton <br/> | Axeltryck: 17,0 ton <br/> | ||
Dragkraft: 18,8 Mp<br /> | Dragkraft: 18,8 Mp<br /> | ||
| − | Sth: 50 km/h<br /> | + | [[Sth]]: 50 km/h<br /> |
Broms: Tryckluft New York, senare Kunze-Knorr<br /> | Broms: Tryckluft New York, senare Kunze-Knorr<br /> | ||
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: E-4<br /> | [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: E-4<br /> | ||
Kolförråd: 4.0 ton<br /> | Kolförråd: 4.0 ton<br /> | ||
| − | Vattenförråd: 20,0 m3<br /> | + | Vattenförråd: 20,0 m3<br /> |
| + | ==Bilder== | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| Rad 31: | Rad 32: | ||
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
| − | * | + | *2017 lanserade [[Lokmodeller]] en [[Byggsatser i etsad metall|etsplåt]] till ett R-lok med tender, avsedda för ett underrede från [[Roco]] BR57 eller [[Trix]] BR94. |
==Wiki-sidor om lok== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
| Rad 38: | Rad 39: | ||
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/> | [[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/> | ||
| − | ==Tryckta referenser== | + | ==Tryckta referenser - förebild== |
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | ||
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946. | GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946. | ||
| + | |||
| + | "SJ litt R. Sveriges största ånglok." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1967 (Beskrivning och ritning). | ||
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - modell== | ||
| + | Leif Dahl: "R-loksdrift in i 2000-talet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 ([[scratchbygge|Scratchbyggt]] R-lok i H0, med tender från [[Hobby-Teknik]]). | ||
| + | |||
| + | Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera N och R." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbyggd]] R). | ||
| + | |||
| + | "R-lok från Lokmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 (Notis). | ||
==Webreferenser== | ==Webreferenser== | ||
| Rad 50: | Rad 60: | ||
[http://lokmodeller.se/ Lokmodeller.se] (Modell i H0). | [http://lokmodeller.se/ Lokmodeller.se] (Modell i H0). | ||
</div> | </div> | ||
| + | [[Kategori: Ånglok]] | ||
| + | [[Kategori: SJ]] | ||
| + | [[Kategori: GDG]] | ||
| + | [[Kategori: Motala Verkstad]] | ||
| + | [[Kategori: Nohab]] | ||
| + | [[Kategori: Ritningar]] | ||
| + | [[Kategori: Epok Ic]] | ||
| + | [[Kategori: Epok Id]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIa]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIb]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIc]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIIa]] | ||
| + | [[Kategori: Epok IIIb]] | ||
| + | [[Kategori: Skala H0]] | ||
| + | [[Kategori: Lokmodeller]] | ||
| + | [[Kategori: Roco]] | ||
| + | [[Kategori: Trix]] | ||
Nuvarande version från 8 juni 2023 kl. 21.08
Innehåll
Historik
När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik på Malmbanan, behövde littera Ma påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9, som fick littera R. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Loken sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935, där de fick littera R3. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna.
Huvuddimensioner
Löb: 19,85 m
Hjulbas (lok och tender): 14,80 m
Tjänstevikt: 84,8+45,2 ton
Axeltryck: 17,0 ton
Dragkraft: 18,8 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: Tryckluft New York, senare Kunze-Knorr
Axelföljd: E-4
Kolförråd: 4.0 ton
Vattenförråd: 20,0 m3
Bilder
|
|
| SJ R 976, leveransfoto. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07807 |
|
|
| GDJ R3 70, tidigare SJ R 975. Källa Digitalt museum JvmKBIA05615 |
Litt R i modell
Skala H0
- 2017 lanserade Lokmodeller en etsplåt till ett R-lok med tender, avsedda för ett underrede från Roco BR57 eller Trix BR94.
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
Tryckta referenser - förebild
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.
"SJ litt R. Sveriges största ånglok." i Skarvjärnet nr 2/1967 (Beskrivning och ritning).
Tryckta referenser - modell
Leif Dahl: "R-loksdrift in i 2000-talet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2004 (Scratchbyggt R-lok i H0, med tender från Hobby-Teknik).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera N och R." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016 (Scratchbyggd R).
"R-lok från Lokmodeller." i Allt om Hobby nr 6/2017 (Notis).
Webreferenser
Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen
Lokmodeller.se (Modell i H0).
