SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
På denna sida redovisas de vagnar av 1940-talsmodell, som utustades med nya korgar under 1960- och 1970-talet.
Inledning
SJ:s första svetsade personvagnar drabbades av omfattande problem med rost, i mycket större utsträckning än tidigare nitade vagnskonstruktioner. Detta innebar att vagnarna i stor utsträckning var svårt anfrätta efter 25 års drift. Vagnarna byggdes med nya korgar under en period av cirka femtom år från 1960-talets mitt. Att man valde att livtidsförlänga befintliga vagnar kan bero på att budgeten för fordonusunderhåll disponerades av SJ:s ledning själva, medan investeringar i ny rullande materiel skulle godkännas av riksdagen. Det var alltså lättare att få igenom ombyggnader är nybyggda vagnar. De flesta vagnar som byggdes om var BCo11b, Co8b/d, Co8cs eller Co9b. Enstaka Bo5b, BCo7b och Co8f byggdes också om. Vilka vagnar som valdes ut för ombyggnad berodde inte bara på i vilket skick de befanns sig, utan också vilka typer som som ansågs mest föråldrade.
Ett antal f.d. trävagnar försågs också med en nybyggd svetsad korg, då åtta Bo8a byggdes om till BFo16. Dessa redovsas också på denna sida.
Andra wiki-sidor om vagnar
Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
A3
Beskrivning
Mellan 1970 och 1975 byggdes femton vagnar om för första klass, littera A3. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i första klass med sammanlagt 44 sittplatser. Vagnarna var utustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan för vissa vagnar. Korgarna saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Samtliga vagnar var utrustade med Minden-Deutz-boggier.
A3-vagnarna användes på de flesta linjer i syd- och mellansverige där det funnits behov av hela första klass vagnar, t.ex. Karlstad-Göteborg.
Fem av vagnarna byggdes om till B3 1973. Därefter byggdes vagnar om mellan A3 och B3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren.
Tre vagnar byggdes om till kombinerade första- och andra klass vagnar AB13 1983. Dessa återställdes till A3 1985. Dessa vagnar användes främst itrafiken Malmö-Karlskrona.
Vagnarna slopades 1991-1994. En vagn som hyrts ut till IBAB 1993 togs över 1998 och målades därefter i IBAB:s färgschema.
Huvuddimensioner A3
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser andra klass: 44
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell Norge.
Modeller A3
Skala H0
- 2000 släppte UGJ en A3 som byggsats i plast.
Skala N
- Fleischmann har producerat en A3 som färdigmodell, katalognummer 8171.
|
|
| Fleischmanns modell i N-skala. |
Tryckta referenser A3
Hans Helmstein & Svante Runberger: "A3 1-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 129-130 (Beskrivning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Webreferenser A3
Järnväg.net: A3 (Bilder).
B7
Beskrivning
Mellan 1968 och 1977 byggdes 105 vagnar om för andra klass, littera B7. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i andra klass med sammanlagt 68 sittplatser. Vagnarna var utustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan för vissa vagnar. Korgarna fanns i två versioner. Version 1 saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Version 2 hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av kogrsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Samtliga vagnar var utrustade med Minden-Deutz-boggier. Littera B7 antogs som förberedelse för det kommande litterasystemet, men 1970 fick vagnarna i stället littera B3. Två vagnar utfördes med kiosk och personalutrymme med sammanlagt 54 sittplatser, littera B3S. När Danmark gick över till elvärme i tågen utrustades fjorton vagnar för denna trafik med littera B3E, från 1978 B3K.
B3-vagnarna har använts över hela nätet, ofta som insatsvagnar vid högtrafik.
Vagnar har byggts om mellan B3 och A3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren.
En vagn byggdes om till kombinerad första- och andra klass vagnar AB13 1983. Dessa återställdes till A3 1985.
Med början 1984 byggdes tjugo vagnar om till sitt- och serveringsvagnar littera RB4.
Tre vagnar byggdes om för gå i Uppsalapendeln med UIC manöverkabel 1989 och fick littera B3AU.
Vagnarna slopades 1989-2001 och skrotades eller såldes. IBAB har hyrt flera vagnar, var av några senare har köpts in. Vagnarna användes under några i de s.k. vildmarkstågen, men står numera avställda.
Huvuddimensioner B7
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
|
|
| IBAB B3 i Östersund 1995. Källa Digitalt museum JvmKDAF00763 |
Modeller B7/B3
Skala H0
- 2000 släppte UGJ en B3 som byggsats i plast. Denna har funnits i utförande för såväl SJ som IBAB.
Skala N
- Fleischmann har producerat en B3 som färdigmodell, katalognummer 8172.
|
|
| Fleischmanns modell i N-skala. |
- Nmodell släppte etsplåtar 2006 för att konvertera en Fleischmannvagn till en B3 version 2.
Tryckta referenser B7/B3
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B3S 2-klass sittvagnar med kiosk." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 131 (Beskrivning).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B7/B3 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 132-134 (Beskrivning), s 242 (Ritning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Webreferenser B7/B3
Järnväg.net: B3 (Bilder och beskrivning).
B10c
Beskrivning
Fem ombyggda cafévagnar levererades 1965 och 1966, som gavs littera B10c. Vagnarna hade en serveringsavdelning med 24 sittplatser och åtta ståplatser, pentry med mikrovågsugn och självservering, samt en avdelning med 22 andraklass sittplatser. Korgen var inte lika kraftigt ombyggd som på övriga modifierade vagnar, utan korgsidorna fick behålla bröstlisten och de tre sickorna på nederdelen. Däremot fick vagnarna nya fönster med sju stora gummiinfattade fönster med träram på ena sidan och och tio likadana fönster på andra sidan. Vagnarna hade Minden-Deutz-boggier. Efter litterareformen 1970 fick vagnarna nytt littera RB2.
Vagnrna har använts på många håll i södra och mellersta Sverige.
Alla vagnar slopades 1989.
Huvuddimensioner B10c
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 22
Sittplaster serveringsavdelning: 24
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
|
|
| Utbildningstavla för Trafikrestaurangers personal, som visar B10c. Källa Digitalt museum Jvm23631-3. |
Modeller B10c
Någon modell av B10c är inte känd.
Referenser B10c
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B10c kafé- och 2- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 135-136 (Beskrivning).
Järnväg.net: RB2 (Bild).
BC2
Beskrivning
Mellan 1971 och 1985 byggdes sammanlagt 76 vagnar om till liggvagnar i andra klass. Vagnarna byggdes om i fyra distinkta serier. Serie ett byggdes om 1971 till 1972 med utgångspunkt i tjugo BCo7b som fick littera BC2. Serie två byggdes om 1974-1975 och omfattade tjugo Co8b/d som fick littera BC2T. Serier tre byggdes om 1977-1978 och omfattade 21 vagnar Co14 som fick nytt littera BC2T eller BC2KT. Den fjärde serien byggdes om 1984-1985 av femton vagnar av olika typer och fick littera BC2KT. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sammanlagt 48 liggplatser, två toaletter och tvättrum närmast varje vestibul. Samtliga vagnar hade boggier av Minden-Deutz-typ. Vagnar med underlittera T hade vakuumtoalett, vagnar med underlittera K hade dansk elvärme.
Korgarna var högre än standard, och hade åtta stora fönster på varje sida, samt två toalettfönster. Korgarna byggdes i två versioner. Version ett saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Version två hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av kogrsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Vagnar i serie ett hade korg av version ett, övriga vagnar hade korg av version två.
Vagnarna har använts för att för att hantera den stora efterfrågeökning på billiga långväga resor som Interrailkortet innebar. Dessutom fanns en stor inhemskt efterfrågan på resor till vintersportorter. Vagnarna har gått i långväga sådan resor i Sverige och Norge, samt också till Köpenhamn.
Vagnarna genomgick ett moderniseringsprogram som innebar sth 160 km/h, skivbromsar, inbyggda slutsignaler och vakuumtoaletter för vagnar som inte tidigare haft detta. Vid denna moderninering fick vagnarna också SJ nya färgschema i mellanblått med en grafitgrå rand över fönstren.
Från 2001 sattes ett antal vagnar också in i trafik på Berlin, varvid de försågs med UIC-kabel och underlittera D.
Mellan 2000 och 2003 hyrde Tågkompaniet ett antal vagnar för trafik på Malmbanan. Veolia köpte nio vagnar 2006. SJ har sålt ytterligare vagnar 2012-2013 till Veolia/Snälltåget, Inlandsbanan/Visit Vemdalen, Tågab och Blå Tåget. SJ har också skrotat flera av sina vagnar, men ett antal går fortfarande i trafik (2020).
Huvuddimensioner BC2/BC2K
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Liggplatser 48
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)/+el (DK)
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn
|
|
| Veolia BC2 i Åre 2008. Foto Skistar, Wikimedia Commons |
Modeller BC2
Någon modell av BC2 är inte känd.
Referenser BC2
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BC2 liggvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 137-139 (Beskrivning), s 243 (Ritning).
Järnväg.net: BC2 (Bilder occh beskrivning)
BFo16
Beskrivning
Mellan 1959 och 1961 byggde SJ om åtta Bo8a till kombinerade sitt- och resgodsvagnar littera BFo16. Ombyggnaden innebar att den gamla träkorgen skrotades och en helt ny svetsad korg byggdes på det gamla underredet. I ett fall byggdes dessutom ett nytt underrede eftersom det gamla var i för dåligt skick. Vagnarna hade fyra kupéer med sammanlagt 32 sittplatser och en resgodasavdelning på 17 m2, en toalett och en tjänstekupé. Korgen hade en bröstlist under fönstren, tät sickning i fönsterhöjd och fem sickor under bröstlisten, samt smala vestibuler i likhet med 1940-talsvagnarna. Det fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje vagnssida. Vagnarna försågs med boggier m/42. vid omlittreringen 1970 fick vagnarna littera BF3.
Vagnarna har använts som ersättare till BFo4 och BFo14 i trafiken över hela nätet. Vagnarna har också gått i trafik till Köpenhamn sommartid, trots att de saknade dansk värmeledning.
Under 1960-talet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier och sth höjdes till 130 km/h.
De sista vagnarna skrotades 1992.
Huvuddimensioner BFo16
Löb: 21,80 m
Hjulbas: 15,50+2,40 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 17 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge och till Köpenhamn sommartid.
|
|
| SJ BFo16 i Hagalund 1959. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09611 |
|
|
| Kupé i BFo16. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09612 |
Modeller BFo16
Någon modell av TGOJ Bo1 är inte känd.
Tryckta referenser BFo16
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo16 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 140-142 (Beskrivning), s 244-245 (Ritning).
Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
Webreferenser BFo16
Järnväg.net: BF3 (Bilder och beskrivning).
RB4
Beskrivning
Arlöv byggde 42 kombinerade sitt- och resgodsvagnar som levererades 1957-1959, littera BFo4. Vagnarna var inredda med fyra kupéer med åtta sittplatser vardera och en resgodsavdelning på 22 m2 samt en tjänstekupé. Korgen var symmetrisk och hade vestibuler i bägge ändarna samt en skjutdörr till resgodsavdelningen. De först levererade vagnarna hade fönsterramar av trä, medan senare byggda vagnar hade half-drop-fönster med en tunn metallram. Samtliga vagnar levererades med boggier m/39. Efter ändringen av litterasystemet 1970 fick vagnarna littera BF1. SJ har senare skaffat vagnar med både sittplatser och resgodsutrymme, littera B4, dock med betydligt mindre resgodsyta.
Vagnarna sattes in i med en vagn var i de flesta snälltåg mellan 1950-talets slut och början på 1990-talet. I Londonpilen Stockholm-Göteborg gick två vagnar, kopplade resgodsände mot resgodsände, där den ena vagnen följde med växlingen till Majnabbehamnen för anslutning till Englandsbåtarna.
I början på 1960-talet byttes boggierna ut mot Minden-Deutz-boggier.
I slutet på 1970-talet noterades ett ökat slitage på hjulen. För att avhjälpa detta byggdes ett antal vagnar om med smörjanordning, dessa vagnar fick littera BF1G.
Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället. Vissa vagnar med fönsterramar av trä fick vidare dessa utbytta mot metallramar vid revisioner.
Vagnarna slopades mellan 1988 och 1993 och skrotades.
Huvuddimensioner RB4
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,90 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 22 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
|
|
| SJ BFo4 4692 år 1958, en senare vagn med half-drop-fönster. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08833 |
|
|
| Premiärvisning för SJ ledning 1957, interiör från andra klass kupé. Vagn i första serien med träramade fönster. Källa Digitalt museum JvmKBDB06015 |
Modeller RB4
Skala H0
- 1957 släppte Fleischmann en BFo4, katalognummer 1415.
- 1960 släppte Märklin en BFo4 i plåt, katalognummer 4031. En ny utgåva kom 1965.
Tryckta referenser RB4
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo4 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 68-70 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).
Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).
Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Webreferenser RB4
Järnväg.net: BF1 (Bilder).
Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BFo4/BF1 (Märklins modeller).
Referenser
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Femtiotalsvagnarna." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 9-12 (Beskriver hur hela serien var tänkt att utföras).
