Väderbitning

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Modellbyggare brukar använda "väderbitning" eller "vädring" när man talar om att återge den nedsmutsning och det slitage som allting får när det används. Begreppen är antagligen översättningslån från engelskans "weathering".

Denna artikel syftar till att ge en överblick över förutsättningarna och möjligheterna, men är ingen direkt instruktion i väderbitning. Det finns referenser till instruktioner längst ner, såväl webreferenser som tryckta.

Inledning

Väderbitning är inget man måste göra, utan något man väljer att göra för att återge en tänkt verklighet runt sina modeller, och kanske ge dem mera liv. Vissa modeller kan sjunka i värde om de utsätts för väderbitning.

Om man vill prova att väderbita, kan det vara klokt att börja med någon modell som inte är dyrare än att det inte gör så mycket om man misslyckas. En godsvagn kan vara en bra kandidat.

När man börjar väderbita några av sina modeller, kommer man snart att upptäcka att andra modeller i landskapet ser onaturligt rena och 'modelliga' ut. En viss konsistens kan alltså behövas, sen varierar förstås graden nedsmutsning även i verkligheten.

Det finns många tekniker för väderbitning, men innan man tar fram färgburkarna behöver man observera verkligheten. Hur ser egentligen ett lok i bruksskick ut? Det viktigaste är förstås att identifiera på vilket sätt föremålet avviker från nyskick, men det kan också vara bra att skaffa sig en idé om hur slitaget har uppstått, för att kunna variera sig lite. Helst vill man ha foton i färg, eller själv ge sig ut verkligheten med kamera och skissblock. Svartvita bilder kan också ge viss vägledning, särskilt om man har tillgång till färgbilder på liknande objekt.

Nedan följer en serie färgbilder från Digitalt museum, med objekt i olika grad av nedsmutsning och slitage. Om man klickar på bilderna kan man se dem i större storlek.

Ellok

SJ D 725.jpg

SJ Dk 725 i Norrköping 1965. Foto Hans Eriksson, Digitalt museum JvmKEAH00033

Ett D-lok med härstamning från GDG i vardagsskick. Loket är förhållandevis rent, men man ser damm i en båge på korgsidorna, buffertbalkarna är fläckiga, särskilt runt nitarna, banröjarna har tydliga tecken på rost och hjulen är ganska smutsiga.

SJ Rc2 1082.jpg

SJ Rc2 1082 I Åkers Styckebruk 1992. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ00504

Ett Rc-lok som vid första påseende ser ganska rent ut. Tittar man en stund lägger man dock märke till att plogen är ganska smutsig, buffertstämplarna är rostfläckiga, det syns lite roststänk på fotsteget över buffertbalken, den grå färgen på korgsidans nederdel är ganska nedsmutsad, den mörkgrå fältet på korgens överkant börjar blekas och det syns rostfläckar på luftintagen på takkanten. Men takets framkant blänker fortfarande.

Diesellok

IBAB TMX 1014.jpg

IBAB TMX 1014 I Maitum 2008. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ01025

IBAB:s 'gammeldansk' är ganska synligt smutsig på denna bild, med ränder som runnit lodrätt på korgen och ett extra lager av damm på korgens nederkant, smuts som fastnat i alla plåtskarvar, ett synligt lager av damm ovanpå nosen och en mycket smutsig plog. Notera dock att lacken fortfarande blänker genom smutsen lite här och där. Vi kan inte riktigt se hur underredet ser ut.

Påskallavik 1963.jpg

Loket "Dragos" i Påskallavik 1963. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ00135

"Dragos" är inte alldeles rent på denna bild, men smutsen och rosten har samlat ihop sig runt nitskallarna, i skarvar och lucköppningar, och på gångborden. Koppelstången och motvikterna är huvudsakligen rostfärgade. Korgens gröna färg verkar också blekts här och där. Vagnarna är däremot bruna av tjära, rost och damm i en utsträckning som gör det svårt att veta vilken färg de målats med.

Enskede 1976.jpg

SJ Z43 i Enskede 1976. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ00224

Z43an är inte särskilt smutsig på denna bild, men man ser inga blanka ytor och det syns smuts på gångborden och runt buffertbalkarna, samt lite smuts runt tanklocket och i hörnen på korgen. Den gröna färgen har förmodligen blekts lite.

SJ Tp 3500

SJ Tp 3500. Källa Digitalt museum JvmKEAH00025

Tp-loket ser rent ut vid en första anblick. Ramverket, koppelstängerna, och hjulen är rätt smutsiga, det finns rostfläckar på plogarna. Korgen är blank på sidorna men plåten är bucklig och det finns smuts vid gälarna. Runt skorsten är det rejält sotigt, och man kan ana att översidan på korgen är rätt dammig.

Ånglok

SJ N 1448.jpg

SJ N 1448 i Norrköping 1965. Källa Digitalt museum JvmKDAJ08274

Ett av Norrköpings växellok i bruksskick. Pannan är täckt med sot, liksom även hyttgaveln. Hytt- och tanksidorna är lite renare, och plåten blänker t.o.m. lite i tankhörnet. Man anar lite mörkröda rosttoner här och där på korgen. Underredet är färgat med damm, rost och olja, och buffertbalkarna är rätt smutsiga.

SJ E2 1457.jpg

SJ E2 1457 i Gävle 1967. Källa Digitalt museum JvmKDAJ08288

E2an ovan är lite renare. Pannan, hyttsidorna och tenderns sidor är ganska rena och blänker lite under dammet. Pannans översida, skorstenen, domerna och hyttgaveln är betydligt dammigare. Det syns oljestänk från maskineriet på pannans undersida, och hjulen är färjade av olja och rost. Buffertbalken är ganska ren.

BLJ 5.jpg

BLJ 5 I Långshyttan 1964. Foto Stig Lundin, Digitalt museum JvmKDAJ06978

Personalen på BLJ putsade fortfarande sina ånglok på 1960-talet, märkena av putstrasan syns på hytten och tendern. Loket är linjerat i rött, även om linjerna förmodligen är bortnötta här och där. Ångpannan är nog blånerad med svartmålade pannband. Pannans översida har fått ta emot lite sot, och lite damm har nog hunnit lägga sig på loket efter morgonens putsning. För en gångs skull ser man något av hyttaket.

Godsvagnar

Nykvarn.jpg

Nykvarn. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ00283

Ingen har väl någonsin tvättat godsvagnar, men då och då är det dags för revision och ommålning. Finkorna på bilden är ganska dammiga, med mer damm närmare marken. På underredet syns inte så mycket av originalfärgen. O-vagnen till vänster är nog mera färgad av rost och smuts än av SJ röd 92.

Vagnbjörn 1972.jpg

Södertälje 1972. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ01084

Gbs-vagnen på väg av eller på en vagnbjörn har först blivit ordentligt smutsig för att senare bättringsmålas här och där. Även de bättringsmålade ytorna har hunnit samlat på sig en del damm.

Byggnader

Örby 1989.jpg

Örby 1989. Foto Bo Gyllenberg, Digitalt museum JvmKEAJ00212

Även byggnader visar spår av tidens tand. Detta är Brännkyrka Express och vedaffär i Örby utanför Stockholm. Kontoret har nog målats om för inte allt för länge sedan, men virket under färgen vid gavelns fot ser rätt murket ute och den beiga färgen på fönsterluckor och vindskivor har börjat flagna. Lagerbyggnaden bakom kontoret har inte målats på ett tag och taket på denna är mest rostfärgat.

Silkesdamm.jpg

Silkesdamm. Foto Erik Sundström, Digitalt museum JvmKEAG00176

Silkesdamms station på HFJ ser rätt välhållen ut, men man kan se att den röda färgen flagar här och där, det ligger ett knappt synligt lager av damm på huset en bit upp på fasaden och vindskivorna börjar flaga. Det syns en del sot på skorstenen också, och stationskylten är rätt urblekt.

Färgåtergivning på modeller

Hur en färg uppfattas beror inte bara vilken färg ett visst föremål har. Ljuset spelar förstås en stor roll. Samma färg uppfattas olika en mulen dag och i fullt solljus. Avståndet har också en tydlig påverkan, på längre avstånd uppfattas samma färgton som blekare. Avståndseffekten innebär att färgen på en modell i mindre skala bör vara något blekt även på en modell av en nymålat fordon. Ju mindre skalan är, ju större skalenligt avstånd motsvarar ett visst betraktelseavstånd. I regel är naturligt dagsljus dessutom oerhört mycket starkare än inomhusbelysning. Det innebär att om modellen ska betraktas inomhus, kan färgen behöva blekas ytterligare. Erfarenheten visar att effekten är viktigast på mörka färger, som kan upplevas störande mörka på en modell om de inte kompenseras på detta sätt.

För att kompensera för avståndseffekten bör alltså en matchad originalfärg blandas med blekningsfärg. Blekningsfärgen bör närmast vara naturvit, med inslag av blått och grått. Ju mindre skala, ju större inblandning av blekningsfärg. Ska modellen dessutom användas inomhus behöver effekten förstärkas ytterligare.

Som framgår av bilderna ovan är järnvägsfordon inte helmatta, som de ofta framställs som i modell. Avståndseffekten som diskuteras ovan innebär dock också att blankheten inte uppfattas i samma utsträckning på föremål på längre avstånd, så i små skalor kan en blank yta uppfattas som onaturlig. En sidenmatt yta kan då vara bättre att starta med, för ge möjlighet att ändå få fram skillnader i lyster.

Teknik och material

I de flesta fall är det lämpligt att börja med en modell i "nymålat" skick enligt ovan när man börjar väderbita. Ska man göra en modell i mycket slitet skick, med t.ex. omfattande rost eller blekt färg, är det dock inte alltid nödvändigt att börja med modellen i nymålat skick. Andra ytor som kräver särskilda metoder är åldrat eller fernissat trä - det senare vanligt på svenska ellok och personvagnar före 1930-talet.

Väderbitning kan göras med oljebaserade eller vattenbaserade färger. Pulver av torrpasteller kan också användas.

  • Oljebaserade färger kallas också lackfärger eller emaljfärger, de späds med lacknafta eller balsamterpentin och i regel används lacknafta för rengöring. Oljefärger är hälsovådliga vid inandning, vid sprutmålning inomhus bör skyddsmask och evakueringsfläkt användas. Vid väderbitning kan oljebaserat lösningsmedel användas för att lösa upp tidigare lager av färg, för att skapa rinneffekter och liknande. Dessa tekniker måste användas först om man väderbiter med oljefärg, annars kan tidigare lager förstöras. En fördel är dock att det går att ta bort väderbitning som blivit för kraftig inom några timmar.
  • Akrylfärger för hobbybruk är i regel vattenlösliga tills de torkat. Vatten används också för rengöring. Akrylfärger är mindre hälsovådliga än oljefärger, men man bör undvika att andas in sprutångor även från akrylfärger. Akrylfärger torkar förhållandevis snabbt, så för vissa moment måste de användas snabbt vid väderbitning. När färgen väl torkat krävs färgborttagning för att bli av med den.
  • Vädringspulver består av riven pastellkrita och appliceras i regel torrt med pensel. Vädringspulver fäster bäst på matta ytor och i skrymslen och vrår.

Skillnaderna i kemisk sammansättning kan påverka i vilken ordning momenten utförs vid målning och väderbitning, en modell lackad med akrylfärger kan t.ex. väderbitas med oljefärg. Ska vädringspulver utnyttjas måste det göras sist.

Grundteknikerna vid väderbitning med färg är annars ungefär desamma oavsett färgtyp.

Lavering

Lavering (eller wash) innebär att arbeta med utspädd färg som lägger sig i veck och linjer på modellen. Standardvarianten är att späda ut färgen mycket mer än man skulle gjort om man målade med den, den får absolut inte bli täckande! En lavering är normalt sätt mörkare än färgen på föremålet man väderbiter.

Arbetar man med oljefärjer finns en alternativ metod, där man första sprutar modellen med en "smutsfärg", för att därefter flöda på med lösningsmedel och därigenom få fram en lavering. Denna teknik kan t.ex. användas för att få fram vertikala "rinnränder" från vatten som runnit längs en smutsig yta. Denna teknik kan också användas för att återskapa putsmärken och liknande. En oljefärgsbaserad lavering måste i regel vara den första tekniken med oljefärger på modellen, den har en tendens att lösa upp tidigare lager om dessa också är oljebaserade.

Torrborstning

Torrborstning innebär att man med en pensel som i princip är nästan torr, med bara lite färgrester i, stryker över modellen. Färgen lägger sig på utstickande detaljer och mönster, d.v.s. precis de ytor där lavering inte hamnar. Torrborstning används till att accentuera högdagrar, i regel används en ljusare färg. Intensiv torrborstning på en matt yta kan också användas till att bleka färg som upplevs för mörk.

Stöppling

Stöppling innebär att man med en kort pensel eller en svamp med lätta stötande rörelser "trycker" fast färg. Stöppling används i regel när man vill skapa grovt smutsade ytor eller rost. Effkten kan förstärkas ytterligare genom att blanda talk i färgen. Liknande tekniker kan även användas med vädringspulver.

Dammning

Dammning innebär att lägga på en tunn hinna av färg motsvarande ett tunnt dammlager. Detta är svårt utan sprutmålning, men vädringspulver kan användas för liknande effekter.

Andra wiki-sidor

Sprutmålning

Böcker om väderbitning

Martyn Welch: The Art of Weathering. Didcot: Wild Swan 1993 (Mycket snygga resultat, men rätt arbetskrävande tekniker. Väderbiter med oljefärg).

Tim Shackleton: Aspects of Modelling. Weathering Locomotives. Hersham: Ian Allan 2011 (Liknande grunder som Welch, men lite enklare tekniker. Flera bra trick).
Tim Shackleton: Aspects of Modelling. Weathering Rolling Stock. Hersham: Ian Allan 2013.

Tryckta referenser - allmänt

Hjulo: "Att 'väderbita' lok och vagnar." i Allt om Hobby nr 8/1969.

Pjotr: "'Vädra' ditt modelljärnvägslandskap." i Allt om Hobby nr 7/1987.

Anders Linde: "Väderbitning - en fråga om mod." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989.

Jörgen Bergfors: "Läsgodsexpedition: The Art of Weathering." i Smalspårigt nr 56/1994 (Bokrecension).

Göran Tholin: "Ett utmanande målningsjobb." i Krister Brandt (red.) Modeltåg -99. ... och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Väderbitning av Brawas Köf).

Anders Östlund: "Målning & vädring av modeller." i Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Rengöring, sprutmålning och väderbitning).

Anders Linde: "Ånglok i tjänst - sot, olja och rost. Ett försök att väderbita med realism." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2003 (Väderbitning av ånglok).

Christer Engström: "Väderbitning och smutsiga jobb." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Väderbitning enligt Michael Graff).

Mats Björkelund: "Smutsiga modelltåg - med spruta och pastell." i Allt om Hobby nr 3/2008 (Om väderbitning).

Robin Högberg: "Vattenlöslig smuts på sprayburk." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Recension av av spray från Model Mates).

Andreas Grewin: "Vädra tågvagnar i N-skala." i Allt om Hobby nr 4/2012.

Christer Engström: "Vädringskurs i Östra Tommarp." i Smalspårigt nr 120/2012 (Kurs med Michael Graff).

Andreas Grewin: "Vädring av 2-4-4 Forney ånglok i skala 0n30." i Allt om Hobby nr 1/2013.

Michael Graff: "Väderbitning av modeller." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015.

Johan Jacobsson: "Graffiti i H0." i Allt om Hobby nr 2/2017.

Anders Isaksson: "Övergiven butik." i Allt om Hobby nr 5/2020 (Väderbitning av Jecos konsumbutik).

Tryckta referenser - färger och målningsteknik

Ian Huntley: "Scale Colour." i Bob Barlow & Paul Karau (red.) Model Railway Journal Compendium. No 2. Didcot: Wild Swan u.å., s. 52 (Om att återge färger på modeller i mindre skalor).

Jon Fast: "Ett PS från Jon Fast..." i Smalspårigt nr 86/2004, s. 5 (Rätt färger för dukklädda tak på svenska gods- och personvagnar).

Robin Högberg: "Få modellen att skina som förebilden." i Allt om Hobby nr 8/2009 (Klarlackning av Rc-lok med Tamaiya TS-13 på sprayburk).

Rutger Friberg: "Ny maskeringstejp från Tesa." i Allt om Hobby nr 2/2011 (Recension).

Mikael Terfors: "Kontrollera din skugga - Preshading med maskering." i Allt om Hobby nr 3/2013.

"Farliga färger." i Allt om Hobby nr 2/2022, s. 40 (Humbrols lackfärger har utgått ur sortimentet efter EU-beslut).

Tryckta referenser - teakfinish m.m.

Krister Brandt: "D är bara att måla." i Allt om Hobby nr 4/1988 (Målning av teakfinish).

Bo Hansson: "UGJ litt trä-D." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Målning och detaljering av UGJ trä-D).

Knut Svensson: "Teakteknik m/ä." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Målning med konstnärsfärger).

Mats Nilsson: "Tips hur man teakmålar." i Smalspårigt nr 108/2009.

Mikael Terfors: "Imitera trä med oljefärg." i Allt om Hobby nr 4/2012 (Lackat trä med synlig ådring).

Webreferenser

Hokey.nu: Vädring (Väderbitning).

Järnvägshistoriskt forum: Violetta vagnar (Om färgåtergivning på äldre färgbilder).

Lancemindheim.com: Weathering (Principer för väderbitning).

Model Railroad Infoguy: Weathering Model Trains, Structures and Scenery

ModelTrainStuff: Weathering Your Track for Realism (Väderbitning av spår).

NMRA: Weathering (Tekniker för väderbitning utan färgspruta).

Railroad Model Craftsman: Weathering an ex-Penn Central Conrail Boxcar (Vädringsprojekt).

Wikipedia: Akrylfärg

Wikipedia: Lacknafta

Wikipedia: Oljefärg

WNJ.se: Väderbitning av en Heljan-personvagn

World of Railways: Weathering Model Trains. Top Tips and Techniques (Flera vädringstips).

Youtube.com: HO SCALE Covered Hopper Paint & Weathering Tutorial (basic rust, patches, graffiti)

Youtube.com: How to - Episode 21 - Heavy Weathering

Youtube.com: How to Make Model Trains look Real | Weathing Tutorial

Youtube.com: How-To Model Realistic Weathering - Simple Method and Budget Supplies

Youtube.com: Humbrol - Weathering Powder - Hornby Class B1 Steam Loco

Youtube.com: Weathering Railway Coaches