Ställverk

Ett ställverk är en anläggning för att kontrollera växlar och signaler på en järnväg. Här behandlas ställverk i både förebild och modell.

Förebildens ställverk

Med ställverk menas den kontrollutrustning som används för att styra en bansträcka, men också ofta den byggnad som ställverket är placerad i.

Mekaniska ställverk infördes på 1800-talet. Mekaniska ställverk överför kraften från ställverket till växlar och signaler med stållinor eller stänger. Mekaniska ställverk är visserligen utrustade med diverse motvikter för att underlätta arbetet, men kraften kommer från ställverkspersonalens armar. Mekaniska ställverk har också en begränsad räckvidd till några hundra meter från ställverket. Det betyder att mekaniska ställverk kan användas till att kontrollera en mindre station, medan större stationer krävde flera ställverk. I regel infördes någon form av förregling när medkaniska ställverk installerades. På stationer med flera ställverk infördes stationsblockering för att ställverken skulle kunna förreglas mot varandra. Mekaniska ställverk är forfarande i drift på vissa platser.

Stållinorna, eller stängerna, mellan ställverk och växlar och signaler är i regel ganska synliga. Stållinor drogs antingen i övertäckta diken eller över marken på stolpar. Stängerna gick i regel synliga i höjd med markytan.

Ställverkspersonal på ställverk nr 2 "Annesley Sidings", Birmingham (UK) på Great Central Railway i september 1918. Ställverket är ett mekaniskt hävstångsställverk.

Runt 1900 började elektriska ställverk införas. Den omedelbara fördelen var att avståndet från ställverket till växlar och signaler kunde ökas betydligt, så att även stora stationer kunde styras med ett ställverk. Dessutom slapp man driva växlar och signaler med muskelkraft.

Spårledningar infördes från 1800-talets slut vilket innebar att hinderfriheten kunde kontrolleras automatiskt och byggas in i ställverkens förregling.

Nästa utecklingssteg blev reläställverk där förreglingen implementerades med reläer. Med reläställverk blev det möjligt att lägga reglagen på en spårplan över den styra spåranläggningen.

Med kombinationen av spårledningar och reläställverk gick det att bygga kontrollanläggningar för fjärrstyrning av långa bansträckor, som först infördes i USA under namnet "Dispatcher Control" 1927. Senare talade man om "Centralised Traffic Control", CTC. Utvecklingen därefter har inneburit att ställverken för hela bansträckor numera är datorbaserade.

Tills fjärrstyrning införts kunde en och samma bansträcka mycket väl ha ställverk ur olika generationer. Det innebär att flera av ställverkatyper överlevt länge, även om en del bytts ut över tiden. Fjärrstyrning innebar högre krav på enhetlig utrustning längs den fjärrstyrda bansträckan.

Generellt gäller att inte alla växlar kontrolleras från ställverken. I första kontrolleras växlar som styr valet av tågväg. Växlar mellan tågspår och sidospår är i regel endast förreglade, och växlar mellan sidospår lokalt omlagda. Skyddsväxlar och spårspärrar förreglades. För vissa enklare ställverk är även växlar mellan tågspår endast förreglade.

Ställverksbyggnader

Från början byggdes ställverk ofta som två- eller flervånings torn för att ge ställverkspersonalen uppsikt över spårområdet. När spårledningar infördes minskade behovet av uppsikt. Ställverksbyggnader för fjärrstyrning kan i princip ligga var som helst, men låg ofta längs banan eftersom järnvägarna ändå ägde mark där.

Precis som med andra järnvägsbyggnader har ställverksbyggnader ofta stildrag som är specifika för landet och järnvägsbolaget.

Ställverksbyggnaden "Deval Interlocking" i Des Plaines, Illinois, USA 1993. Foto Slambo, Wikimedia Commons.

Svenska ställverk

Mekaniska ställverk började byggas i Sverige på 1890-talet. De svenska ställverken var starkt influerade av tysk praktik, och använde i princip alltid stållinor för kraftöverföring. Det byggdes dels hävstångsställverk och dels vevställverk. Hävstångsställverk placerades i traditionella ställverksbyggnader, men vevställverken ställdes oftast utomhus framför stationshuset. Vevställverk användes ofta på mindre stationer där man kunde ha uppsikt över hela stationsområdet från den positionen. Enstaka vevställverk hamnade i mindre ställverkskurar. För en detaljerad beskrivning av hur ett vevställverk fungerade, se "Rimforsa".

Interiör från hävstångsställverket i Djursholms Ösby, SRJ. Källa Digitalt Museum 2007-127

Ställverksbyggnaden i Djursholms Ösby 1967. Foto Håkan Trapp, Digitalt Museum 2108-7233

Vevställverket framför stationshuset i Taxinge Näsby, sannolikt nån gång på 1950-talet. Källa Digitalt Museum JvmKBDB15283

Elektriska ställverk användes från början främst på större stationer och placerades då också i ställverksbyggnader. Från ungefär 1940 började man installera elektriska ställverk på mindre stationer. Dessa kallades centrallås eller centralapparater och ställdes upp framför stationshuset, på liknade sätt som vevställverk.

Reläställverk började införas av SJ på 1950-talet och installerades då i regel i stationshusen. Så småningom infördes standardmodellerna 59 och 65. För en detaljerad beskrivning av hur ett reläställverk fungerade se "Åre".

Reläställverk var också ett steg mot fjärrstyrning, av SJ kallat fjärrblockering. TGOJ införde sin variant av fjärrstyrning 1958, under det amerikanska namnet CTC. Fjärrblockeringen har därefter utvecklats, framför allt med datorisering, och installerats på fler linjer.

Fjärrblockeringen i Malmö 1967. Källa Digitalt Museum JvmKBDB10943

Webreferenser förebild

Ekeving.se: 1920-talet: Ny teknik (Om införandet av spårledningar).

Ekeving.se: Centralapparater och centrallås

Ekeving.se: Elektriska ställverk med mekaniskt förreglingsregister

Ekeving.se: Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister

Ekeving.se: Fjärrstyrning av signalsäkerhetsanläggningar - CTC, CTL, fjb

Ekeving.se: Mekaniska ställverk

Ekeving.se: Reläställverk

Wikipedia: Signalling control

Ställverk i modell

På modelljärnvägen används ofta ställverk i samma syfte som på förebilden, d.v.s. att styra (en del) av banan. Man kan förstås också bygga modeller av förebildens ställverk. Här kallar vi dem "praktiska ställverk" respektive "ställverksmodeller".

Praktiska ställverk

Den enklaste lösningen är att inte ha något ställverk alls. Manövrera växlarna lokalt och mekaniskt, och eventuella signaler med en strömbrytare invid signalen. Det fungerar också med "walk-around control", där förararna följer tåget längs med banan. Är banan analog, behövs det också ställare för att koppla in rätt körkontroll till rätt spår. Den nivån matchar också en enkel förebild, säg en mindre bibanestation utan ställverk och med en T-semafor.

Har man en bana som kan manövreras från en fast körposition, och där man kan se hela banan från denna plats, kan det vara lämpligt med ett ställverk för hela banan. Oftast utförs ett sådant ställverk som ett spårplansställverk, d.v.s. en bild över banans spårplan, där ställare för växlar och signaler läggs in. En sådan lösning fordrar också att alla växlar är motordrivna. På en sådan bana kommer föraren antagligen inte heller att se hur växlarna ligger från den fasta körpositionen, så då behöver man också indikeringslampor för växellägen. Är banan dessutom analog, så behövs också ställare för körströmmen. Det blir ganska snabbt mycket kabel om växlar och signaler styrs analogt, så det kana vara värt att digitalisera även dessa.

För en större bana med flera driftplatser, som dessutom ska kunna köras av flera personer och ha flera fordonrörelser igång, blir inte ett centraliserat ställverk rimligt. Detta gäller även moduler. Den vanliga lösningen är att ha ett ställverk per driftplats, i alla fall driftplatser med växlar och signaler. Sådana ställverk brukar också utföras som spårplansställverk. Man kan överväga att manövrera växlar på sidospår lokalt, motsvarande de som skulle ha manövrerats lokalt hos förebilden. Är driftplatsen stor är det annars möjligt att personal som växlar inte når ställverket, och då är ju investeringen i centralt manövrerade växlar onödig. Vill man, kan också förebildens förregling simuleras.

Ett alternativ är att simulera en riktig signalsäkerhetsanläggning. Det finns utrustning för att använda fungerande kontrollås. Det finns också hävstänger att köpa för ett hävstångsställverk. Förregling blir då en naturlig aspekt. Detta kan vara en rolig hobby i hobbyn, men det kan också göra det svårare för andra att tjänstgöra på driftplatsen.

Nästa nivå på en större bana blir införa något som motsvarar fjärrblockering. Datorstyrning behövs sannolikt, och det behövs någon form av återkoppling för att kunna följa fordonsrörelser på banan. Precis som för vanliga ställverk kan det vara ändamålsenligt att vissa växlar på sidospår läggs om lokalt, så att växling underlättas.

För alla typer av praktiska ställverk gäller att analog drift har problem med att skala upp, d.v.s. att ska många växlar och signaler styras blir det ett omfattande kablage att installera och underhålla. Idag finns ställverkssystem att köpa för LocoNet eller LCC som reducerar kablaget till en busskabel.

Ställverksmodeller

Förebildens ställverk kan förstås också avbildas i modell. I första hand tänker man nog på ställverksbyggnaden, men den saknas på många mindre stationer i Sverige. I sådana fall handlar ställverksmodellen närmast om att detaljera banan med ställverksapparat, ställverksledningar, eventuella spännverk samt växel- och signaldrivar.

Utbud H0

Här redovisas främst modeller med koppling till Sverige.

• Hobbytjänst släppte ett svenskt ställverk i kartong 1954.
• Euromod släppte ett svenskt ställverk som träbyggsats 1981.
• Modell-Mekanik/Teknobygg har producerat ett vevställverk med fyra vevar,
• Weinert har delar för att bygga mekaniska ställverk, såsom kåpor för markledning, stolpar för luftledning, växeldrivar, spännverk m.m.
• Entec har producerat växeldrivar för elmanövrerade växlar.
• KMJK har ställverket i Kävlinge som laserskuren byggsats.
• Winterzone

  - Katalognummer 310068 perrongställverket i Verkebäck

  - Katalognummer 310247 växeldriv för elmanövrerade växlar

  - Katalognummer 310374 ställverket i Fiskeby som laserskuren byggsats (för vevställverk, 2026).

Webreferenser - praktiska ställverk

Digira: LCC Digital styrning (Komponenter för ställverk med LCC).

H0fine.de: Mechanisches Stellwerk (Hävstänger i miniatyr).

Möllehem (Ställverkskort för LocoNet).

Outbus.de (Komponenter för kontrollås).

YouTube: 42. Manchester's New Control Panel at Mckinley Railway
YouTube: 43. Designing and building the Sheffield Control Panel at McKinley Railway.

YouTube: Build A Control Panel For Your Model Railroad Pt1 (401)

YouTube: Designing New Control Panels: Taming the Wiring Chaos

YouTube: Easy Control Panel for Your Model Railroad Layout
YouTube: Routing Control for Your Model Railroad Layout with Arduino

YouTube: Model Railroad Update: Reverse Engraved Control Panels

Webreferenser - modellställverk

Weinert: Stellwerk (Bl.a. delar till mekaniska ställverk).

Tryckta referenser förebild

Krister Brandt: "Ett ställverk från Skara." i Allt om Hobby nr 8/2005 (Ritning).

Niclas Westerlund: "Ställverk modell 1938." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Saltsjöbanans fjärrblockering).

Lars Olov Karlsson: "Stilla ställverk." i Allt om Hobby nr 4/2020 (Ställverksbyggnader i förebild och modell).

Tryckta referenser modell - praktiska ställverk

Anders Jangö: "FRANO - svenskt ställverk för MJ-banan." i Allt om Hobby nr 8/1976 (Modulärt bildställverk med hexagoner).

JJ: "Svensk modelljärnvägsnyhet: Fjärrblockeringssystemet Fridah." i Allt om Hobby nr 4/1981 (Från Rutger Friberg och Arne Dahlberg).

Rutger Friberg: "Byggtips. Växlar på stora banan." i Allt om Hobby nr 5/1983 (Bildställverk).
Rutger Friberg: "Byggtips. Växelmatriser och trevägsväxlar." i Allt om Hobby nr 6/1983.

Pjotr: "Byggtips. Bygg en proffsig körpanel." i Allt om Hobby nr 2/1987.

Rutger Friberg: "Banan som styrs av Rävlanda ställverk." i Allt om Hobby nr 6/2009 (MJ med riktiga ställverk, modellställverk, realiserade med reläteknik).

Stefan Nilsson: "Sålunda styr man i Alunda. Bakom kulisserna på Modelljärnvägens hus." i Modelljärnvägsmagasinet nr 7/2011 (Hur de olika anläggningarna kontrolleras).

Niclas Westerlund: "Banstyrning från Möllehem." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016 (Recension).

Anders Stéen: "Vi bygger ett ställverk." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018 (Analogt bildställverk).

Karim Benabdellah: "Schlüsselerlebnisse 2.0." i Hp1 Modellbahn nr 4/2022 (Magnetlås för hantering nycklar för kontrollås. På tyska).

Christina Eneroth: "Bygg ett ställverk!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Bildställverk för analog drift).

Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i Modelljärnvägsmagasinet nr 50/2022 (Om digitala ställverk).

Per-Åke Jansson: "Automatisk stationsinfart med Möllehems system." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024.

Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett treräls tågmagasin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 58/2024.

Roger Isacson: "Automatik för Märklinbanan del 1: Indikering av växellägen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 59/2024 (För analog anläggning).

Per-Åke Jansson: "Ställverk med tågvägar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 61/2025.

Tryckta referenser modell - ställverksmodeller

"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i Teknik för alla nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. stationshus, godsmagasin, ställverk, bostäder, liten parstuga, uthus, ladugård).

Lars Ryderberg: "Euromods svenska träbyggsatser." i järnvägar! nr 4/1981, s. 20 (Recension av tre byggnader från Euromod: stationshuset i Åsheda, ställverk och godsmagasin, H0).

LOK: "Allt om Hobby synar. Euromod ställverk." i Allt om Hobby nr 8/1982 (Recension).

Krister Brandt: "Ett ställverk från Skara." i Allt om Hobby nr 8/2005.

Jan Frelin: "Svenska mekaniska ställverk i förebild och modell." i Smalspårigt nr 101/2007 (Förebildsdata).

Lars Olov Karlsson: "Stilla ställverk." i Allt om Hobby nr 4/2020 (Ställverksbyggnader i förebild och modell).

Peter Ehrlin: "Stadsholmen del 4 - Slussen ToR." i Smalspårigt nr 153/2020 (Bygge av ställverk i 1:35).

Anders "Ante" Rasmusson & Christer Kedström: "Ställverk i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 60/2024 (Ställverksbygge med kustomiserad laserskuren byggsats).

Stefan Nilsson: "Mattias byggde ett vevställverk." i Modelljärnvägsmagasinet nr 61/2025.

"Mycket nytt från WinterZone." i Modelljärnvägsmagasinet nr 67/2026, s. 8 (Mindre byggnader till Fiskeby station: avträde, tvättstuga, lampbod & ställverksbyggnad).