Driftsäkerhet

Bristande driftsäkerhet gör snabbt modelljärnvägen till en börda. Därför behöver en modellrallare vara noggrann i planering och konstruktion av en modelljärnväg, samt vara beredd att fixa de fel som ändå uppstår.

Vanliga felkällor

• Flera typer av fel kan skapas redan i planeringen av modelljärnvägen. Branta backar, snäva kurvradier, S-kurvor och skevt spår är problem som kan vara svåra att rätta till när modelljärnvägen väl är byggd. Det gäller även nåbarhetsproblem, som kan innebära att man inte kommer åt att plocka upp urspårade tåg.
• Undermålig eldragning är en förekommande orsak till problem. Spåren behöver frekventa anslutningspunkter till kablage, så att strömmen inte går längre sträckor i rälerna. Underdimensionerade kablar och underdimensionerade strömkällor är andra möjliga orsaker till problem.
• Svag strömupptagning i dragfordon är en annan felkälla. Få strömupptagande axlar, stela underreden och dåligt utförd strömupptagning kan förekomma, även på färdigmodeller.
• Spår- och hjulstandarder som inte matchar varandra kan leda till urspårningar. Det kan även växlar som inte lägger om ordentligt.
• Skeva eller stela vagnar kan leda till urspårningar.
• Olika koppel har olika tolerans för koppelmontering, men för stora skillnader i höjd kan leda till tappade vagnar, och stela koppel kan leda till urspårningar.
• Digital- eller datorstyrda anläggningar kan påverkas av programmeringsfel i dekodrar och styrlogik.
• Gamla dragfordon kan vara utsatta för intorkad olja, smuts i drivlina och motor samt slitage som påverkar driftsäkerheten.
• Smuts på spår och hjul är en vanlig orsak till kontaktproblem.

Felsökning

• Dragfordon som tjuvstannar brukar innebära att det är strömförsörjningen som fallerar. Om fordonet rör sig igen efter en liten puff matas ström till spåret, och det är antagligen strömupptagningen som fallerar, antingen p.g.a. smuts eller på annat sätt. Tjuvstannade fordon kan också bero på ett akut fel i drivlinan. Svänghjul eller stödkondensator i dragfordonen kan hjälpa om rengöring visar sig vara otillräckligt.
• Dragfordon som tappar farten på en viss bansträcka indikerar att strömförsörjningen är otillräcklig, eller dekoderproblem. Otillräcklig strömförsörjning kan handla om kablage, booster eller strömkälla. Dekoderproblem kan ibland kräva att dekoren återställs till fabriksinställningar.
• Det händer ibland att digitala dragfordon rusar iväg och inte går att kontrollera. Det brukar bero på kombinationen av smutsigt spår och att dekodern tillåter analog drift. Stäng av analog drift i dekodern och gör rent spåret.
• Urspåringar kan ha flera orsaker. Om samma fordon alltid spårar ur på samma plats måste både spår och fordon undersökas. Bägge måste uppfylla vald spår- och hjulstandard. Om olika fordon ibland spårar ur på en viss plats finns det anledning att undersöka spåret på platsen. Om ett visst fordon spårar ur på olika platser finns det anledning att undersöka fordonet. Om ett visst fordon endast spårar ur när det är kopplat till ett annat fordon finns det anledning att undersöka kopplen. Stora skillnader i vagnvikt kan orsaka urspåring. Urspårningar kan också orsakas av hög hastighet, vissa bansträckor kan behöva hastighetsbegränsningar.
• Om vagnar tappas finns det anledning att undersöka koppelhöjden, men tappade vagnar kan också orsakas av spårskevning, S-kurvor eller vertikalkurvor.

Det kan vara bra att logga uppkomna fel, för att minska behovet av felsökning och enklare kunna separera banfel från från fel på fordonen.

Andra wiki-sidor

Åter till nybörjarguiden

Webreferenser

DCCwiki: Digital Multimeter (Felsökning med multimeter).

Tryckta referenser - underhåll allmänt

Lennart Elg: "Färre tjuvstopp ... med bättre strömupptagning." i Smalspårigt nr 21/1983 (Om användning av släpskor för att förbättra strömupptagningen för tvåräls).

JO Nylöf: "Så servar du dina lok!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017.

Olof Wickström: "Test: Powerbase från DCC Concepts." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Magneter under loken och järnplattor under spåret för bättre adhesion).

Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder med stödkondensator från DCC Concepts).

Olle Häggmark: "Strömupptagning för tvåaxliga lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 61/2025 (Strömupptagning med släpskor för tvåräls).

Tryckta referenser - rengöring och vård

Rutger Friberg: "Underhåll av mj-hjul." i Allt om Hobby nr 5/1997 (Hantera slitna och korrosionerade mj-hjul).

Christer Engström: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Rengöring av spår och hjul).

Rutger Friberg: "Tips för H0-Märklinrallare. Smart borste ger rena lokhjul." i Allt om Hobby nr 4/2000 (Modifiering av mässingsborste från Trix för rengöring av lokhjul till treräls).

Rutger Friberg: "Teknik och tillbehör." i Allt om Hobby nr 3/2004 (Lokhjulrengörare från Lux Modellbau, H0).

"Rengöring och underhåll av rullande material." i Allt om Hobby nr 8/2010, s. 13 (Notis om nya produkter från Viessmann).

Redaktionen: "Hjulrengörare - för både lok och vagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Test av utrustning från Woodland Scenics).

Göran Sandberg: "Rena snurren - rengöring av hjul." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014 (Lok- och vagnshjul).

"Lokservice." i Allt om Hobby nr 4/2019, s. 22 (Serviceplattform i skumplast från Noch).