Skillnad mellan versioner av "Analog"
Admin (Diskussion | bidrag) m |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser: Beskow 1998) |
||
| (65 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
| + | Analog styrning går ut på att med hjälp av en [[körkontroll]] påverka tågets hastighet genom att reglera [https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Effektivvärde effektivvärdet] av '''spänningen''' som matas ut på [[spår]]et. | ||
| + | |||
| + | ==Beskrivning== | ||
| + | [[Körkontroll]]en är ofta en så kallad transformator (kortform: '''[[Trafo|trafo]]'''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen '''[[likström]]''' ([[DC]]) eller '''[[växelström]]''' ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. Växelströmslok kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]]. | ||
| + | |||
| + | Det är ovanligt att [[körkontroll|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det finns allt ifrån enkla [[körkontroll|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar pulsad [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera. | ||
| + | |||
| + | Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner. | ||
| + | |||
| + | Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras effektivt trots att den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan). | ||
| + | |||
| + | ==Historik== | ||
Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds. | Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds. | ||
| − | + | När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls]] [[växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls]] [[likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel detta system. [[Treräls]] [[växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA). | |
| + | |||
| + | Det har också funnits [[Digitala system#Analoga flertågssystem|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken. | ||
| + | |||
| + | [[Digitalstyrning]] började slå igenom på 1980-talet, men klassisk analog styrning har fortfarande en stark ställning på MJ-marknaden. | ||
| + | |||
| + | ==Andra wiki-sidor om analog tågkontroll m.m.== | ||
| + | [[Växelström]]<br /> | ||
| + | [[Likström]]<br/> | ||
| + | [[Körkontroll]]<br/> | ||
| + | [[Trafo]] | ||
| + | |||
| + | Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]''' | ||
| + | |||
| + | ==Referenser== | ||
| + | Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik). | ||
| + | |||
| + | Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe). | ||
| + | |||
| + | [[Göran Eriksson]]: "Lokljud från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av analog lokjudmodul för såväl [[AC]] som [[DC]]). | ||
| + | |||
| + | [[Jan Jangö]]: "Flertågssystem från Salota." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler). | ||
| + | |||
| + | Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]] bästa alternativet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.<br/> | ||
| + | Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983. | ||
| + | |||
| + | Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen). | ||
| − | + | [[Rutger Friberg]]: "MJ-tipset. Tänd innerbelysning när tåget står stilla - och konstant sken när det kör!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 (För [[likström]] och [[växelström]]). | |
| − | + | [[Rutger Friberg]]: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar). | |
| − | + | Jörgen Bergfors: "Så slussas strömmen säkrast." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-52/1992 (Om dubbel- respektive enkelsidig isolering för analog blockindelning). | |
| − | + | Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). | |
| − | |||
| − | [[ | ||
| − | [[ | ||
| − | + | Hans Svensson: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (System för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt). | |
| + | [https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Effektivvärde Wikipedia: Effektivvärde] | ||
</div> | </div> | ||
| + | [[Kategori: Analogt]] | ||
| + | [[Kategori: AC]] | ||
| + | [[Kategori: DC]] | ||
| + | [[Kategori: El och elektronik]] | ||
| + | [[Kategori: Utformning]] | ||
| + | [[Kategori: MJ-termer]] | ||
| + | [[Kategori: Kontroll]] | ||
| + | [[Kategori: Nybörjare]] | ||
Nuvarande version från 23 mars 2024 kl. 17.22
Analog styrning går ut på att med hjälp av en körkontroll påverka tågets hastighet genom att reglera effektivvärdet av spänningen som matas ut på spåret.
Beskrivning
Körkontrollen är ofta en så kallad transformator (kortform: trafo), som omvandlar vägguttagets 230 V växelström till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen likström (DC) eller växelström (AC), det senare vanligt hos fabrikatet Märklin till deras modeller i H0. Märklins modeller i skala Z och 1 drivs med likström. Växelströmslok kan köras med likström men likströmslok kan däremot inte köras med växelström.
Det är ovanligt att köraggregat ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det finns allt ifrån enkla körkontroller, till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar pulsad likström för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.
Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga dragfordon på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller strömställande växlar aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.
Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras effektivt trots att den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).
Historik
Beteckningen analog tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot digitala system fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.
När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: treräls växelström med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och likström. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra tvåräls likström. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel detta system. Treräls växelström är dock fortfarande vanligt i skala H0 (Märklin) och skala 0 (i USA).
Det har också funnits flertågssystem baserade på analog teknik, de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.
Digitalstyrning började slå igenom på 1980-talet, men klassisk analog styrning har fortfarande en stark ställning på MJ-marknaden.
Andra wiki-sidor om analog tågkontroll m.m.
Växelström
Likström
Körkontroll
Trafo
Tillbaka till nybörjarguiden
Referenser
Andrew Duckworth: Electronics and Wiring for Model Railways. Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).
Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i Teknik för alla nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).
Göran Eriksson: "Lokljud från Noch." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Recension av analog lokjudmodul för såväl AC som DC).
Jan Jangö: "Flertågssystem från Salota." i Allt om Hobby nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).
Lars-Åke Hugosson: "Treräls likström bästa alternativet." i Allt om Hobby nr 8/1982.
Lars-Åke Hugosson: "Treräls likström." i Allt om Hobby nr 2/1983.
Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i järnvägar! nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen).
Rutger Friberg: "MJ-tipset. Tänd innerbelysning när tåget står stilla - och konstant sken när det kör!" i Allt om Hobby nr 7/1987 (För likström och växelström).
Rutger Friberg: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i Allt om Hobby nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar).
Jörgen Bergfors: "Så slussas strömmen säkrast." i Smalspårigt nr 52-52/1992 (Om dubbel- respektive enkelsidig isolering för analog blockindelning).
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i Allt om Hobby nr 4/1998 (Kabeldragning för tvåräls & treräls på samma bana).
Hans Svensson: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2006 (System för mindre banor med högst två dragfordon i drift samtidigt).
