Skillnad mellan versioner av "MJ-termer"

Versionen från 28 juli 2021 kl. 23.16

Inom MJ finns och används olika termer för att beteckna saker, fenomen och företeelser. I vissa avseenden avviker dessa termer från de som används om förebilden, inom exempelvis Trafikverket och andra trafikförvaltningar. Vissa begrepp är likaså påverkade av utländska förhållanden, varvid skevheter kan uppstå vid översättning.

Skuggbangård

Tillbaka till toppen
Vissa planerar in dolda bangårdar på sina banor. Där kan tåg, vagnar och lok ställas upp när de inte används i körningen utan att behöva stå framme nånstans på banan i övrigt. De kallas ibland för skuggbangårdar efter (främst) det tyska MJ-uttrycket "Schattenbahnhof" med samma betydelse.

En sådan bangård kan vara dold under de synliga delarna av banan, bakom en kuliss eller finnas i ett annat rum. Det är ingen stor skillnad mellan en skuggbangård och en uppställningsbangård, utöver det faktum att den förra är dold för betraktare av banan samt att den senare kan vara en del av en verklig station på banan. Skillnaden mellan en skuggbangård och en fummelstation är dock större eftersom den senare bäst görs synlig och lätt åtkomlig.

Småseriemodell

Tillbaka till toppen
Modell som ges ut i en begränsad serie; modell från småserietillverkare. Småseriemodeller kan både vara byggsatser och färdigmodeller. Småseriemodeller utnyttjar ofta produktionstekniker som lämpar sig för begränsade serier. Färdigmodeller i små serier kan t.ex. vara handbyggda.

Småserietillverkare

Tillbaka till toppen
Tillverkare som producerar i liten skala och korta serier, i kontrast med "storserietillverkare". Många svenska småserietillverkare är enmansföretag som drivs på hobbybasis och producerar byggsatser. Handbyggda färdigmodeller förekommer också, särskilt på den amerikanska och europeiska marknaden. Småserietillverkare är sannolikt ett översättningslån från tyska "Kleinserienhersteller".

Spårvidd

Tillbaka till toppen
Med spårvidden avses avståndet mellan rälerna på ett spår. Spårvidden mäts mellan rälhuvudenas insidor. Spårvidden måste förstås vara konstant på en järnväg, detta gäller såväl i förebild som i modell. Även hos förebilden finns det olika spårvidder, till exempel normalspår och smalspår.

Modeller avbildas inte alltid med skalenlig spårvidd. I Storbrittanien har de flesta skalor för normalspår något smalare spårvidd än skalenligt, se t.ex. 00.

Se även spår- och hjulstandarder.

Storserietillverkare

Tillbaka till toppen
Tillverkare som producerar i industriell skala, och i längre serier, i kontrast med "småserietillverkare". Med detta begrepp avses vanligen modelljärnvägsbranschens större tillverkare, såsom Roco, Märklin, Bachmann, Hornby och Peco m.fl.

Trafikspel

Tillbaka till toppen
Avser oftast ett komplett arrangemang av trafik på modelljärnvägen, omfattande både tidtabell och förberedd godstrafik. Läs mer i introduktion till MJ-trafik.

Trafo

Tillbaka till toppen
Ett ord man ofta träffar på i MJ-sammanhang är trafo, vilket är en förkortning för "transformator", d.v.s. en spänningsomvandlare för växelström. I modelljärnvägsfallet från 220-240 V hushållsel till 15-20 V. Veterligen är trafo ett direkt låneord från tysk MJ, eller åtminstone från elektronikindustrin (som i sig kan sägas ha varit tyskt präglad).

På en analog bana är trafo ofta detsamma som körkontroll eller köraggregat med inbyggd transformator för anslutning till vägguttagets 230V. Från sekundärsidan tar man ut körström om 0-12V likström (DC) eller 0-16V växelström (AC). (Fast det brukar sällan börja på 0V utan snarare 4-7V.) I flerdelade körkontroller (med t. ex. handkontroller) är trafon den enhet som innehåller transformatorn, vilken här ofta har en fast sekundärspänning på 14-16V växelström.

I digitala system är en trafo bara just en transformator, utan möjligheter till spänningsreglering, för att driva den digitala centralenheten eller en booster.

Uppställningsbangård

Tillbaka till toppen
Uppställningsbangårdar förekommer både inom MJ och förebilden och är helt enkelt bangårdar där tåg och vagnar ställs upp när de inte används. På en MJ-bana kan sådana ingå i det synliga, ordinarie spårsystemet eller så kan det vara en dold del av anläggningen (se skuggbangård).

Walk-Around Control

Tillbaka till toppen
Walk-around control innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1960-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera linje-växling, och att man ser eventuella signaler längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control krävs handhållna körhandtag, antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter läns banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl analogt som digitalt, det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.