Spår

Alternativ för modellspår

Spåret på en modelljärnväg är en kompromiss mellan form och funktion, oftast till fördel till funktionen.

Det finns i princip tre olika sätt att bygga modelljärnvägsspår:

• Sektionerat spår innebär att man utnyttjar tillverkarnas färdiga delar i form av färdiga kurvor, raksträckor och växlar.
• Flexräls innebär att man använder böjliga spårlängder som oftast säljs i meterlängder. Färdiga växlar används oftast.
• Handbyggt spår innebär förstås att man bygger allting själv.

	Fördelar	Nackdelar
Sektionerat spår	Snabbt och enkelt att bygga.	Väldigt orealistisk spårgeometri.
Flexräls	Fri spårgeometri som medger mera realistiskt spår.	Lite omständligt att bygga. Kräver noggrann kontroll av spårgeometrin.
Handbyggt spår	Kan efterlikna riktigt spår, även spåret blir en modell	Tar tid att bygga.

Inget hindrar att man kombinerar dessa typer av spår på samma modelljärnväg. Tänk bara på att ett konsistent slutresultat kan vara viktigare än att blanda så att synliga kvalitetsskillnader uppstår.

Sektionerat spår kan med fördel blandas med flexräls i partier där den inte syns. Exempel är spårspiraler (helix) till andra plan, där jämnhet i kurvorna är noga men inte utseendet, eller på dolda bangårdar. Där kan även olika fabrikat blandas eftersom utseende spelar mindre roll.

Sektionerat spår finns med och utan banvall i plast. Sådan banvall ser ofta mindre realistisk ut men kan förbättras med olika medel (färg, ballast). Spårgeometrin för sektioner spår skiljer mellan olika tillverkare. För det mesta fattas det någon eller några cm om spårsystemen blir mer komplexa. Då får man fylla detta med så kallade passbitar. De flesta tillverkare har passbitar från någon mm och uppåt men inte alla. Småbitar av flexräls kan med fördel användas som passbitar, som då enkelt kapas till rätt mått.

Vid val av spår bör man också överväga vilken spårstandard man vill ha på sin modelljärnväg. De flesta kommersiella spårsystem verkar vara en kompromiss mellan NMRA och NEM. Ett förslag kan vara att utgå från ett märke och göra det till sin de-facto standard.

Spårläggning med flexräls eller sektionerat spår

Det traditionella sättet att fästa spåret är att använda spik i någon form, spikar för detta tillhandahålls av modelljärnvägshandeln. Detta förutsätter dock en relativt styv banunderbyggnad. En del typer av spår kommer med färdiga spikhål, annars får dessa borras med en fin borr i en stiftklove.

Ett alternativ är att limma spåret, man bör då tänka att ett lim som stelnar hårt kan bidra till en hög ljudnivå. Därmed har lim som stelnar flexibelt en fördel, latexfog eller bygglim är lämpliga materiel.

Ballastering

Om man inte har valt spår med inbyggd banvall ballasteras spåret normalt i nästa steg. Ballast för MJ-spår tillhandahålls av modelljärnvägshandeln. Ballastering av spår innebär att ballast sprids ut längs med banan och packas så den att ligger mellan spårets slipers. Ballasten bör därefter fuktas med sprejflaska med vatten med en smula diskmedel i för att limmet ska kunna appliceras lättare. Därefter fästs ballasten med utspätt lim av något slag, som läggs på med pipett. Limmet måste vara vattenlösligt och spädas ungefär 4-5/1. Vitlim fungerar men kan blir styvt och leder ljud, bygglim eller latexfog stelnar mjukare.

Mer om skalenlig ballast i spåret som modell.

Andra wiki-sidor om spår

Spår- och hjulstandarder
Spåret som modell
Växlar
Växeldelar
Växelklot
Sektionerat spår
Flexräls
Handbyggt spår
Banunderbyggnad
Code

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser

"Fråga oss om tåg. Koppla räls." i Allt om Hobby nr 2/1975 (Skarvning av spår med olika rälhöjd).

Krister Brandt: "Håll rent på banan!" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -94. Stort & smått. Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Rengöring av spår).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i Smalspårigt nr 58/1995.

Christer Engström: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Rengöring av spår och hjul).

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i Allt om Hobby nr 1/1998 (Banunderbyggnad, spårunderlag och spår).

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i Allt om Hobby nr 3/1998 (Rälsläggning med Tillig-räls).

Christer Engström: "Hör och häpna: Om tåg på tysta spår." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Flemming Ørneholms metod för attt bygga tysta spår).

Rutger Friberg: "Jigg för rälsbyggare." i Allt om Hobby nr 8/2004, s. 9 (Notis om FastTracks jiggar för spårbyggnad).

Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i Allt om Hobby nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls från Tillig)

Rutger Friberg: "Tysta spår och smygande tåg!" i Allt om Hobby nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Svenska stoppbockar i H0." i Allt om Hobby nr 4/2013, s. 8 (Notis om stoppbockar från Jeco).

Webreferenser

Micro Engineering (Utbud av flexräls och växlar i flera skalor samt lösa räler i många dimensioner).

Scenicexpress.com: Trackwork... doing it right. (Relativt heltäckande genomgång av spårbygge och banunderbyggnad).