Spåret som modell

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Inledning[redigera]

I allmänhet väljs funktion framför skalenlighet när det gäller modellspår. Likväl är det förstås möjligt att se även spåret som modell, och med olika grader av kompromisser avbilda förebildens spår. Följande text koncentrerar sig främst på svenska spår.

Spåret består av slipers , räler och rälsbefästningar. Tillsammans utgör spår och ballast banans överbyggnad.

På järnvägar för allmän trafik används i allmänhet i Sverige sk. Vignol-räler eller bredbasiga räler, dvs räler med en platt fot som är ungefär lika bred som rälen är hög. Dessa spikades från början, från järnvägens barndom inpå 30-talet, direkt på slipers av trä. Växlar byggdes direkt av räler med få färdigtillverkade komponenter, några beslag vid korsningen och växeltungorna. Till ballast användes osorterat grus från någon närbelägen rullstensås.

Vignolräl.jpg

Svensk vignolräl (ur Banlära)

Svenska järnvägar hade i internationell jämförelse lågt axeltryck, så spåret byggdes med klena räler och jämförelsevis långa avstånd mellan syllarna. De rälsvikter som användes på 1800-talet på järnvägar för allmän trafik varierade mellan 17 och 40 kg/m. Rälerna var korta, i allmänhet 7-15 m, och skarvjärn användes för att skarva räler.

Sliperfördelning_3.jpg

Fördelning av slipers för olika rälslängder. (ur Banlära)

Långsamt började man förbättra spåret för att öka axeltrycket och största tillåtna hastighet, samt minska underhållsbehoven. Man började lägga rälerna på underläggsplattor från 1910 och framåt, främst för att minska slitaget på sliprarna. Man började använda makadam till ballast (även om SJ fortfarande 1931 höll fast vid grusets lämplighet). BJ och OFWJ började med att bulta spåret i stället för att spika det.

Efter andra världskriget började det "moderna spåret" ta form. Nya rälsbefästningar infördes, träslipers utbyttes ibland mot betonslipers och tyngre rälsprofiler började användas. De nyare rälsbefästningarna är mycket starkare, så då medges och också så kallat skarvfritt spår (vilket egentligen innebär att rälsskarvarna svetsas i stället för att skarvas med skarvjärn).

Tabell över svenska rälstyper och vad det motsvarar i olika skalor[redigera]

Skala N
Skala TT
Skala H0
Skala 0
Skala 1
Vikt, kg/m
Höjd, mm
Kommentar
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
8,5
60
Decauville
30
103%
30
52%
30
10%
55
5%
75
2%
12
80
Decauville
30
52%
30
14%
40
10%
70
0%
100
2%
15
80
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
52%
30
14%
40
10%
70
0%
100
2%
17,2
89,7
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
36%
30
2%
40
1%
80
2%
100
9%
21,5
101
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
21%
30
9%
40
12%
83
6%
125
1%
25
104,8
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
16%
30
13%
40
16%
100
9%
125
3%
27,8
108
SJ 1878
30
13%
40
13%
55
13%
100
6%
125
6%
30
114
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
7%
40
7%
55
7%
100
0%
143
2%
34,5
126
SJ 1899
30
3%
40
3%
55
4%
100
9%
148
5%
41
138
S41
30
12%
40
12%
60
4%
125
4%
148
13%
41,18
133
SJ 1896
30
8%
40
8%
60
0%
125
7%
148
10%
43,2
133
SJ 1924
30
8%
40
8%
60
0%
125
7%
148
10%
43,5
140
BJ 1907
30
13%
40
13%
60
5%
125
2%
148
14%
45,3
142
BJ 1927
30
14%
40
14%
60
7%
125
1%
200
14%
50
155
SJ 1940
40
5%
55
8%
70
0%
143
5%
200
5%
54,43
159
UIC 54
40
2%
55
5%
70
3%
143
3%
200
2%
60
172
UIC 60
40
5%
55
3%
80
3%
148
2%
215
2%

Rälshöjd på räler för MJ-bruk mäts oftast i code, vilket innebär tusendels tum.

Gammalt spår i modell[redigera]

Med gammalt spår avses här svensk spårbyggnad fram tom. andra världskriget, med spikat spår med eller utan underläggsplattor och grusad banvall. I allmänhet avses skala H0.

Ogrenat spår[redigera]

Det finns flera sätt att bygga oförgrenat spår med en rimlig skalenlighet. "Vanligt" köpespår har i allmänhet för grova räler, felaktiga rälsbefästningar och för tätt mellan slipersen. Dock erbjuder Micro Engineering flexräls med fina räler och snygga rälsbefästningar som ser ut som spikat spår med underläggsplattor. I H0 finns detta spår med code 70 och code 55, vilket täcker in rätt mycket relevanta rälsprofiler (Se tabellen ovan).

Tyvärr har det amerikanska spår som varit förebild för Micro Engineering alldeles för tätt mellan sliprarna. Detta går dock att fixa (efter en idé av Jens Dahlström) genom att kapa bort "förbindelsebitarna" mellan sliprarna och sedan flytta sliprarna längs spåret. När man gjort det har man en mycket bra modell av svenskt spår av förkrigsmodell.

Alternativet till "kitbashad" flexräls är handbyggt spår. En populär variant av detta är att använda slipers av kopparpertinax och löda rälerna i detta. (Kopparskiktet måste förstås isoleras mellan rälerna, annars blir det kortslutning.) Fördelen med denna metod är att man får ett mycket starkt spår some enkelt kan läggas exakt där man vill (flexräls tenderar att ha ett eget liv), det går förhållandevis snabbt att bygga, och det ser rätt bra ut. Dock får man inga synliga rälsbefästningar alls, och inte heller någon träådring på sliprarna. Kopparpertinaxslipers finns från amerikanska Clover House och brittiska SMP. SMP kan dessutom leverera måttbeställda slipers.

Den sista varianten är handspikat spår. "Standardmetoden" för detta i H0 innebär att rälerna spikas i ca var fjärde slipers med modellspik som är alldeles för grov. Visserligen vinner man träslipers med synlig ådring, men rälsbefästningarna ser inte alls ut som förebilden. Idag erbjuder dock Proto87 Stores skalenlig (!) rälsspik, som tillsammans med limmade räller blir ett ganska starkt spår. Proto 87 Stores har också underläggsplattor.

Växlar[redigera]

Några växlar som blir lika bra som Micro Engineerings flexräls finns inte. Dock har Tillig en ny 1:9 växel med modernare rälsbefästningar, som kan fungera som en nyare (kanske från 1930) växel. Vinkeln stämmer helt, och sliprarna ligger någorlunda rätt, men det är tveksamt om dessa rälsbefästningar förekommit i Sverige. Micro Engineering har växlar i code 70, men de har sliprarnas lägen och storlekar efter den amerikanska förebilden, och det finns ingen enkel metod att flytta sliprar på en växel. Är man beredd att acceptera denna kompromiss är dock rälsbefästningarna fortfarande bra.

Växel_9.jpg

Växel 1:9. Notera slipernas läge. (ur Banlära)

För handbygge av växlar är samma metoder som för oförgrenat spår gångbara.

Ballast[redigera]

Den typ av material som säljs som ballast är alldeles för grovt för att avbilda grusballast i modell. En metod är att blanda hälften fin sand eller chamotte med cellulosaspackel (Sadolin eller Pollyfilla) i pulverform för att sedan limma banvallen med utspätt trälim på vanligt sätt. Denna metod ger en bra känsla av grusbanvall, men banvallen blir väldigt hård och dämpar inte alls ljud som man skulle vilja.

Modernt spår i modell[redigera]


Andra artiklar om spår[redigera]

Spår
Växlar

Källor[redigera]

Hemming Olsson: Banlära, 1sta bandet. 1915.

Göran Rönn: "Banöverbyggnaden." i Tåg nr 5/1982. (Beskrivning av spårbyggnad i verkligheten).

Örjan Svane: "Om fädrens spår - vägledning för modellbyggare." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995. (Spårbyggnad i verkligheten).

Niklas Jörby: "Smalspårsväxlar, en rapport från verkligheten." i Smalspårigt nr 121/2012. (Ritningar och beskrivning).

Jörgen Bergfors: "Ner från dom höga skenorna!" i järnvägar! nr 6/1987. (Om rälhöjder i modell).

Jens Dahlström: "Om modellspår." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995. (Att bygga modellspår med flexräls).

Örjan Svane: "Fortfarande skalspårigt." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003. (Om bygge av lött spår med kopparpertinaxslipers).

Redaktionen: "SJ spårsystem 1934 i H0. Byggsats från Brimalm." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Recension).

Länkar[redigera]

Räls på wikipedia
Proto87 Stores, butik för den rälsbitne, även för "vanlig" H0.
Clover House, har bl.a. kopparpertinaxslipers.