SJ ellok litt M: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles by...')
 
 
(111 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och få största tillåtna hastighet höjd till 120 km/t. Detta kunde inte [[SJ ellok litt D|Ds-loken]] hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommitté, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar, med förebild i den tyska [https://de.wikipedia.org/wiki/DR-Baureihe_E_18 E18]. Loken fick littera F, som just hade blivit ledigt. F-loken skulle också vara starkare och snabbare än de omedelbart identifierade behoven, för att ha marginal för möjliga framtida behov. För att pröva den nya designen beställdes 3 försökslok av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Försöksloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk.
När 1938 års lokkommitté hade identifierat förutsättningarna för [[SJ ellok litt F|'''F''']]-loket, fick de också i uppgift att ta fram ett godstågslok för den nyligen elektrifierade Norra Stambanan. Banan var kurvig och hade långa backar, som [[SJ ellok litt D|'''Dg''']]-loken inte klarade av med tillräckliga prestanda. Man identifierade snabbt att behovet bäst möttes med ett boggilok med treaxliga boggier. Sjutton lok littera '''M''' levererades 1944-45. Loken hade svetsad korg, som var osymmetrisk med olika sidor, två hytter, strömavtagare typ PKB och drivning med hålaxeldrift av samma slag som [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt H#Hc/Hd|'''Hd''']].  


1943 beställdes en första serie av F-lok på 12 lok, i huvudsak baserade på försökslok 603, som levererades 1945-46. 1948-49 levererades en andra serie om nio lok, därmed fanns totalt 24 F-lok. Serieloken levererades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar i svetsad konstruktion och motorer av typ KJ 106B från ASEA med kraftöverföring med hålaxeldrift. Löpaxlarna var arrangerade som bisselboggier, och strömavtagarna var av typ BBCK. Till skillnad från försöksloken hade serieloken två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. 1953-1957 byggdes de tre försöksloken om för att närmare matcha serieloken, och fick samma tekniska utrustning, samt två frontrutor. Den raka buffertbalken kvarstod dock. 1964-68 byggdes samtliga F-lok om med nya strömavtagare typ MK2 och förbättrad förarmiljö med bland annat gummiinfattade fönster.
Svagheter i korgsvetsningen innebar att korgarna vid reparationer ibland nitades om, helt eller delvis. Efter att ha justerat en del svagheter i drivningen var driftsäkerheten för M-loken god. När [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']]-loken började levereras ändrades littera till '''Mg'''. På 1950-talet byttes strömavtagarna ut till typ MK2, i vissa fall senare mot BBCK. Loken var målade i SJ röd 92 under hela sin aktiva tid.  


F-loken användes från början i snälltåg och expresståg på stambanorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, samt i viss utsträckning Göteborg-Malmö. Den förutsedda trafiken på linjen Ånge-Boden blev begränsad. Fr.o.m. sextiotalet sattes F-lok in i flera tåg Göteborg-Malmö, och i och med införandet av [[SJ ellok litt Rc|Rc-loket]] i slutet av sextiotalet kom F-loket att sättas in på andra linjer såsom Ostkustbanan, Stockholm-Oslo, Stockholm-Eskilstuna och Göteborg-Kalmar/Karlskrona. F 699 slopades efter ett haveri 1972, övriga avregistrerades 1978-83. 1981 reducerades sth på de återstående loken till 100 km/h p.g.a. dåliga gångegenskaper.
Fram till slutet av 1950-talet tjänstgjorde Mg i huvudsak i Norrland, främst i godståg men även i persontåg. Efter leverans av Ma-loken tjänstgjorde Mg främst i godstrafik Ånge-Göteborg samt på en del andra linjer runt Göteborg.  


==Huvuddimensioner F==
Sista tjänstgöring för Mg blev i januari 1981.
Löb: 15,23 m<br />  Hjulbas: 11,60 m<br />  Tjänstevikt: 102,2 ton<br />  Effekt: 2580 kW<br />  Sth: 135 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'Do1'<br />  
 
==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 16,80 m<br />  Hjulbas: 12,00 m<br />  Tjänstevikt: 102,0 ton<br /> Axeltryck: 17,0 ton <br/>  Effekt: 2640 kW<br />  [[Sth]]: 80 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: Co'Co'<br />
 
==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 603.jpg|SJ F 603]]
[[Image:SJ M 604.jpg|SJ M 604]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ F 603, ett av försökloken i Falun 1942, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04894
| class="imageCaption" | SJ M 604 1945. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04902
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 627.jpg|SJ F 627]]
[[Image:SJ Mg 611.jpg|SJ Mg 611]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ F 627, ett serielok i leveransskick. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04898
| class="imageCaption" | SJ Mg 611 i Mjölby 1978. Notera strömavtagare typ BBCK. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08785
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 623.jpg|SJ F 623]]
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/2023041021572964348649df588.jpg
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ F 623 i Stockholm C 1974, efter ombyggnad med gummiinfattade fönster och ny strömavtagare. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08791
| class="imageCaption" | Mg på Sävenäs, med strömavtagare typ MK2. Foto Lars Moberg.
|}
|}


==Litt F i modell==
==Litt M i modell==
===Skala [[H0]]===
===Skala [[H0]]===
*1942 släppte Wentzels ett F-lok med korg i trä och kartong, katalognummer J122M. 1946 kom en variant med korg i metall, nr J126M.
*1972 släppte [[Hobby-Teknik]] en etsplåt till ett litt. Mg, katalognummer E14.
*1945 släppte TfA Hobbytjänst ett F-lok med lokkorg i vitmetall.
{| class="captionBox"
*1949 släppte Fa Hasselgren ett F-lok i modell, som både färdigmodell och byggsats. Lokkorgen var gjuten i aluminium.
| class="captionedImage" |
*1955 släppte [[Liliput]] ett F-lok för [[3R|tre-räls]] likström. 1968 kom en version för [[2R|tvåräls]] likström ut, ombyggda från restlagret.
[[Image:Hobbyteknik Mg H0.JPG|Hobby-Teknik Mg]]
|-
| class="imageCaption" | Hobbyteknik Mg-plåt från 1972. Foto: Ola Ahlström
|}
*1987 kom Jan-Erik Nilsson ut med en etsplåt till litt. Mg
*1995 kom [[Hobby-Teknik]] med en komplett byggsats för ett Mg, katalognummer B6.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Nya Kopperbergs Mg.JPG|Hobbyteknik/Nya Kopparberg]]
|-
| class="imageCaption" | Hobbyteknik Mg-byggsats med tilläggsdelar från Nya Kopparberg/Jens Dahlström. Foto: Ola Ahlström
|}
*1996 producerade [[Brimalm]] Engineering ett underrede för litt Mg.
*[[AH Mässingschassi]] har haft ett underrede för [[Hobby-Teknik]]s Mg (1996).
*[[Brimalm]] [[småseriemodell]]er i mässing, samtliga [[DC]]
*:- SJ litt M 604 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
*:- SJ litt M 608 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
*:- SJ litt M 612 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
*:- SJ litt M 620 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
*:- SJ litt Mg 608 i brunt med MK2 strömavtagare (2008).
*:- SJ litt Mg 620 i brunt med MK2 strömavtagare (2008).
*Byggsvenskt/[[Dekaler & etsat]] har ett Mg i byggsats komplett med drivning.
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:Liliput F-lok bild 1.JPG|Liliputs F-lok]]
[[Image:SJ Mg H0.jpg|800px|SJ Mg H0.jpg]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Liliputs F-lok. Foto: Ola Ahlström.
| class="imageCaption" | Mg-drivning från [[Dekaler o Etsat]]. Foto: Ola Ahlström
|}
*2017 släppte [[VVA]] en [[Byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] till ett Mg, avsedd för ett underrede från [[Kleinbahn]]. Katalognummer 2037.
*[[SV&LV]] har ett Mg-chassi, främst avsett för VVA:s modell.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SV&LV Mg.JPG|800px|SV&LV Mg.JPG]]
|-
| class="imageCaption" | Chassi till Mg från SV&LV. Foto: Ola Ahlström
|}
|}
*1974 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt. F, katalognummer E15.
*1981 släppte [[Perl|Perlmodell]] ett F-lok i leveransutförande i vitmetall och mässing som byggsats och färdigmodell, för både [[2R]] och [[3R]]. Den har förekommit i varianter med en och två motorer. Katalognummer F.624.
*2001 släppte Brimalm Engineering ett F-lok i småseriemodell, som erbjöds i såväl leveransskick som ombyggt skick. Loknummer 696, 697, 701 och 702.
*2007 släppte Jeco en färdigmodell med kåpa i plast av ett F-lok i ombyggt utförande.


===Skala [[N]]===
===Skala [[N]]===
*1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till ett F-lok i moderniserat serieutförande i N-skalan.
1979 släppte [[Hobby-Teknik]] en etsplåt till en litt Mg i N-skala
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[[Image:F-lok.jpg|Etsplåt till F från Hobbyteknik.]]
[[Image:Hobbyteknik Mg.jpg|Hobbyteknik Mg]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Etsplåt till F-lok i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
| class="imageCaption" | Mg i N-skala från [[Hobby-Teknik]]. Foto: Ola Ahlström
|}
|}


==Länkar==
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />  
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />
==Referenser==
 
René Sjöstrand: "Elektrolok littera F." i ''TÅG'' nr 3/1972. (Beskrivning och ritning). <br /> Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998<br />  Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak). <br /> Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.<br /> [http://www.jarnvag.net/lokguide/f Järnväg.net F]<br /> [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=F&typenr= Svenska lok F]<br />  [http://www.modellrallaren.se/?p=1248 Modellrallaren: Provkörning av F-loket från Jeco] (Recension). </div>
==Webreferenser - förebild==
[http://www.jarnvag.net/lokguide/mg Järnväg.net: Mg]
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234236 Järnvägshistoriskt forum: En premiärtur med M-loket] (En tur med M-loket 1944).
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=241134 Järnvägshistoriskt forum: Mg i persontåg] (Mg i olika persontåg).
 
[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Mg&typenr= Svenska lok: Mg]
 
==Webreferenser - modell==
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistorik]
 
[http://www.hokey.nu/lok/ellok-litt-mg-609-45552147 Hokey.nu: Mg 609] (Bygge med [[VVA]]:s byggsats).
 
[http://www.hokey.nu/lok/ellok-litt-mg-611-43165251 Hokey.nu: Mg 611] (Bygge med [[Hobbyteknik]]/AH Mässingsunderrede).
 
[http://www.hokey.nu/lok/ellok-litt-mg-618-38547970 Hokey.nu: Mg 618] (Bygge med [[Hobbyteknik]]/[[Brimalm]]underrede).
 
[https://web.archive.org/web/20100820115751/http://www.modellrallaren.se/?p=1369 Modellrallaren: Bygge av SJ litt Mg i H0] (Bygge med [[Hobby-Teknik]]s byggsats, 2003. Från Wayback Machine).
 
[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=2022 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt M/Mg] (Brimalm).
 
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19103.0 Svenskt MJ-forum: Mg-tråd]
 
==Tryckta referenser - förebild==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.
 
Sören Svensson: "SJ ellok litt M, senare Mg." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 2/1984 (Beskrivning och ritning).
 
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
 
==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1948 ([[Scratchbygge]] i [[skala 0]]).<br/>
Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1949.<br/>
Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1949.
 
[[Rutger Friberg]]: "Firma Mässingschassi gör entré." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 48 (Starten för [[AH Mässingschassi]] och konstruktionspriciper samt [[SJ ellok litt Ma|Ma]] och Mg).
 
Göran Tholin: "Nya drivningar från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension av drivningar för Ke, Hg och Mg).
 
[[Rutger Friberg]]: "Nytt från Entec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 82 (Banröjare för Mg och Ma).
 
Martin Göth: "2 Mg-lok till MG." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 164/2023 (Bygge med byggsatsen från [[VVA]]).
 
</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: AH Mässingschassi]]
[[Kategori: Brimalm]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Klein]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]
[[Kategori: Scratchbyggen]]

Nuvarande version från 15 mars 2026 kl. 23.29

Historik

När 1938 års lokkommitté hade identifierat förutsättningarna för F-loket, fick de också i uppgift att ta fram ett godstågslok för den nyligen elektrifierade Norra Stambanan. Banan var kurvig och hade långa backar, som Dg-loken inte klarade av med tillräckliga prestanda. Man identifierade snabbt att behovet bäst möttes med ett boggilok med treaxliga boggier. Sjutton lok littera M levererades 1944-45. Loken hade svetsad korg, som var osymmetrisk med olika sidor, två hytter, strömavtagare typ PKB och drivning med hålaxeldrift av samma slag som F och Hd.

Svagheter i korgsvetsningen innebar att korgarna vid reparationer ibland nitades om, helt eller delvis. Efter att ha justerat en del svagheter i drivningen var driftsäkerheten för M-loken god. När Ma-loken började levereras ändrades littera till Mg. På 1950-talet byttes strömavtagarna ut till typ MK2, i vissa fall senare mot BBCK. Loken var målade i SJ röd 92 under hela sin aktiva tid.

Fram till slutet av 1950-talet tjänstgjorde Mg i huvudsak i Norrland, främst i godståg men även i persontåg. Efter leverans av Ma-loken tjänstgjorde Mg främst i godstrafik Ånge-Göteborg samt på en del andra linjer runt Göteborg.

Sista tjänstgöring för Mg blev i januari 1981.

Huvuddimensioner

Löb: 16,80 m
Hjulbas: 12,00 m
Tjänstevikt: 102,0 ton
Axeltryck: 17,0 ton
Effekt: 2640 kW
Sth: 80 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: Co'Co'

Bilder

SJ M 604

SJ M 604 1945. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04902

SJ Mg 611

SJ Mg 611 i Mjölby 1978. Notera strömavtagare typ BBCK. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08785

2023041021572964348649df588.jpg

Mg på Sävenäs, med strömavtagare typ MK2. Foto Lars Moberg.

Litt M i modell

Skala H0

  • 1972 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till ett litt. Mg, katalognummer E14.

Hobby-Teknik Mg

Hobbyteknik Mg-plåt från 1972. Foto: Ola Ahlström
  • 1987 kom Jan-Erik Nilsson ut med en etsplåt till litt. Mg
  • 1995 kom Hobby-Teknik med en komplett byggsats för ett Mg, katalognummer B6.

Hobbyteknik/Nya Kopparberg

Hobbyteknik Mg-byggsats med tilläggsdelar från Nya Kopparberg/Jens Dahlström. Foto: Ola Ahlström
  • 1996 producerade Brimalm Engineering ett underrede för litt Mg.
  • AH Mässingschassi har haft ett underrede för Hobby-Tekniks Mg (1996).
  • Brimalm småseriemodeller i mässing, samtliga DC
    - SJ litt M 604 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
    - SJ litt M 608 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
    - SJ litt M 612 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
    - SJ litt M 620 i brunt med PKB strömavtagare (2008).
    - SJ litt Mg 608 i brunt med MK2 strömavtagare (2008).
    - SJ litt Mg 620 i brunt med MK2 strömavtagare (2008).
  • Byggsvenskt/Dekaler & etsat har ett Mg i byggsats komplett med drivning.

SJ Mg H0.jpg

Mg-drivning från Dekaler o Etsat. Foto: Ola Ahlström
  • 2017 släppte VVA en etsad byggsats till ett Mg, avsedd för ett underrede från Kleinbahn. Katalognummer 2037.
  • SV&LV har ett Mg-chassi, främst avsett för VVA:s modell.

SV&LV Mg.JPG

Chassi till Mg från SV&LV. Foto: Ola Ahlström

Skala N

1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt Mg i N-skala

Hobbyteknik Mg

Mg i N-skala från Hobby-Teknik. Foto: Ola Ahlström

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Webreferenser - förebild

Järnväg.net: Mg

Järnvägshistoriskt forum: En premiärtur med M-loket (En tur med M-loket 1944).

Järnvägshistoriskt forum: Mg i persontåg (Mg i olika persontåg).

Svenska lok: Mg

Webreferenser - modell

Brimalm: Modellhistorik

Hokey.nu: Mg 609 (Bygge med VVA:s byggsats).

Hokey.nu: Mg 611 (Bygge med Hobbyteknik/AH Mässingsunderrede).

Hokey.nu: Mg 618 (Bygge med Hobbyteknik/Brimalmunderrede).

Modellrallaren: Bygge av SJ litt Mg i H0 (Bygge med Hobby-Tekniks byggsats, 2003. Från Wayback Machine).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt M/Mg (Brimalm).

Svenskt MJ-forum: Mg-tråd

Tryckta referenser - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Sören Svensson: "SJ ellok litt M, senare Mg." i järnvägar! nr 2/1984 (Beskrivning och ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i Teknik för alla nr 25/1948 (Scratchbygge i skala 0).
Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i Teknik för alla nr 1/1949.
Rustan Lange: "Här kommer M-loket!" i Teknik för alla nr 3/1949.

Rutger Friberg: "Firma Mässingschassi gör entré." i Allt om Hobby nr 7/1996, s. 48 (Starten för AH Mässingschassi och konstruktionspriciper samt Ma och Mg).

Göran Tholin: "Nya drivningar från Brimalm." i Allt om Hobby nr 3/1997 (Recension av drivningar för Ke, Hg och Mg).

Rutger Friberg: "Nytt från Entec." i Allt om Hobby nr 8/1997, s. 82 (Banröjare för Mg och Ma).

Martin Göth: "2 Mg-lok till MG." i Smalspårigt nr 164/2023 (Bygge med byggsatsen från VVA).

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ellok_litt_M&oldid=68472”