Vägfordon och vägtrafik
På denna sida behandlas vågfordon och vägtrafik för MJ-bruk.
Inledning
Det är få modelljärnvägar som inte har ett vägfordon någonstans på anläggningen. Bilar är naturligtvis bara en av många landskapsdetaljer som kan användas för att göra en modelljärnväg mer levande, men de har länge varit ett kärt nöje hos många MJ-byggare att förse sin bana med vägfordon. För många är det en egen hobby i hobbyn.
För den som vill bygga en förebildstrogen modelljärnväg kan vägfordon användas till att indikera för betraktaren vilken epok (och plats) som avses, eftersom vägfordon i allmänhet ersatts snabbare än järnvägsfordon och byggnader, t.ex.
Historik
När järnvägar började byggas på 1820-talet fanns redan redan ett etablerat vägnät på många håll i världen. En del ångdrivna vägfordon hade testats, men dragkraften var i praktiken begränsad till hästar och andra dragdjur. Vagnar till dragdjuren innebär en möjlighet till större laster än att klövja lasten på dragdjuret och hade använts i ett par tusen år. Det romerska riket hade börjat med byggda vägar redan före Kristi födelse. Byggda vägar av den karaktären fanns dock bara i mindre utsträckning vid 1800-talets början, även om några romerska vägar fortfarande var i bruk. Järnvägen erbjöd ett mycket mer effektivt system för landtransporter än vägarna i ungefär hundra år, till priset av en viss inflexibilitet.
I början på 1800-talet började s.k. "macadam"-vägar byggas i Storbritannien. Dessa byggdes på en bank över det omgivande landskapet, och täckdes med en vägbeläggning av krossad sten som skyddade jorden under från skador från vägtrafiken. Vägbanan lutade svagt utåt sidorna för att regnvatten skulle rinna av, denna lutning kallas "tvärfall" på svenska, i äldre språkbruk "bombering". För att få en jämnare vägbeläggning på macadamvägarna började man på vissa håll fylla mellanrummet mellan stenarna med stendamm som vattenbegjöts.
Uppkomsten av förbränningsmotorer, som drevs med petroleumbaserade bränslen, innebar att det blev möjligt att konstruera ekonomiskt gångbara landsvägsfordon. Den första bilen konstruerades av Karl Benz 1885. Biltillverkning i mindre skala påbörjades under 1800-talet. Runt 1900 uppstod en omfattande flora av biltillverkare, som alla tillverkade rätt begränsat antal bilar i hantverksmässiga former. Med uppfinningen av det luftfyllda gummidäcket och därefter massproduktionen under det första decenniet av 1900-talet blev plötsligt massbilism och effektiva vägtransporter möjliga.
Den framväxande motortrafiken innebar också att vägarna behövde utvecklas. Betong användes som vägbeläggning första gången redan på 1890-talet. Man började med att sprida ut tjära på macadamvägarna strax efter 1900, så att vägarna inte dammade så mycket. Modern asfaltbeläggning, där stenfraktionerna blandades med bitumen eller koltjära innan den lades ut, började användas 1920. Trafiksignaler för att reglera trafiken i korsningar började införas på 1920-talet. Vägar med flera körfält började byggas. Motorvägar, med påfarts- eller avfartsramper och utan vägkorsningar och trafikljus, började byggas mellan världskrigen i Italien, Tyskland och USA.
Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Branschen konsoliderades också genom uppköp, då t.ex. General Motors bildades.
|
|
| En Ford TT från 1925. Foto Geni, Wikimedia Commons. |
Efter andra världskrigets slut 1945 blev motorfordonen snabbare och starkare, och massbilismen tog fart på riktigt. Mängden trafikolyckor ökade också snabbt.
Landsvägstransporters flexibilitet gör det svårt att konkurrera med järnvägstransporter i många fall. Vägtransporter började ta andelar även av den långväga trafiken. Intermodal trafik började också växa fram på 1950- och 1960-talet.
Oljekrisen 1973 innebar ett tillfälligt avbräck i bilismens utveckling, samtidigt som man blev mer medveten om oljeberoendet. Samtidigt inleddes en debatt om trafiksäkerheten, som så småningom ledde till verksamma åtgärder för att öka trafiksäkerheten.
Efter 2000 har man börjat testa olika alterniva energiformer, där eldrivna fordon så småningom blivit vanligast. Dessa börjar nu säljas i större omfattning.
Bilmodeller för modelljärnvägar
Det vanligaste är att ha stillastående bilar på modelljärnvägen, men sedan länge finns det lösningar för att få till rörliga bilar om man vill.
Stillastående vägfordon
För stillastående bilmodeller är det vanligast med färdigmodeller i plast, särskilt i de mindre skalorna. Modellbilar i zinkgjutgods finns också i många skalor. Plastbyggsatser förekommer i de flesta skalor från H0 och större. Byggsatser i vitmetall har varit vanligt förr, och tillverkas fortfarande på en del håll, liksom byggsatser i resinplast. 3D-printade byggsatser börjar bli vanligare.
Precis som med modelljärnvägar i allmänhet är utbudet i skala H0 störst, följt av utbudet i N-skala och skala 00. Utbudet av bilmodeller i skala TT och Z är mycket begränsat. Till skala S finns lite mer att välja på. I större skalor finns betydligt mer att välja på, särskilt i skala 0 och skala G. Även i skala 1 finns ett relativt omfångsrikt utbud. Detta beror förstås på att dessa skalor ligger nära andra modellskalor som används för just bilmodeller av olika slag.
På ett foto kan det se bra ut att simulera trafik med bilmodellerna, men när tågen rör sig kan bli lite konstigt att bilarna inte kommer någonstans. Det kan då vara bättre att låta bilarna stå parkerade.
Rörliga vägfordon
För den som inte nöjer sig med bilar som står stilla finns det idag flera alternativ:
- Faller Car System är ett system från 1987 för autonom trafik som styrs av en magnetisk tråd i vägbanan, som finns för H0 och N.
- Viessmann CarMotion är ett nytt system med magnetisk tråd, som har en del egenskaper som Faller Car System saknar.
- Radiostyrda modeller minityariseras hela tiden, och går nu att åstadkomma i skala H0.
Andra wiki-sidor om vägfordon
Kategori: Vägfordon och vägtrafik
H0-bilar
Faller Car System
Vagnbjörnar
Andra wiki-sidor om anläggningsbygge
Vägar i modell
Byggnader till modelljärnvägen
Landskap
Svensk vägbyggnad och vägtrafik
Webreferenser - förebild, allmänt
Road & Track: The Unseen History of Our Roads
Shory: Evolution of Cars - A Journey Through Time
Wikipedia: Controlled-access highway (Om motorvägar, på engelska).
Wikipedia: Macadam (På engelska).
Webreferenser - modell
Bromma Hobby (Modellbilar och plastbyggsatser)
Depåstoppet (Lantbruksmaskiner och entreprenadmaskiner i modell)
Frykmodell.se (Lantbruksmaskiner m.m.)
Leksaksbilar.se (Modellbilar i många skalor).
Model Car World (Butik för samlarbilar i skalor mellan 1:76 och 1:18).
Tryckta referenser - förebild allmänt
"Rekord bland bilnyheter." i Teknik för alla nr 10/1953, s. 10 (Såväl amerikanska som europeiska).
"Bilnytt i läckra färger." i Teknik för alla nr 6/1956, s. 17 (Bilsalongen i Köpenhamn).
"Höatens motorgiv: Mera småbilar!" i Teknik för alla nr 20/1957.
"Europeisk make up och amerikanska." i Teknik för alla nr 23/1957, s. 18.
"Bilnytt från öst och väst." i Teknik för alla nr 4/1958, s. 18 (Första Trabanten, Hudson American, Hillman Husky och Ford 1958).
Svend Jörgensen: "Också en veteranhobby: ångvältar och lokomobiler." i Allt om Hobby nr 1/1968.
Tryckta referenser - förebild USA
Tom McCahill: "Kaiser trollar med bilar." i Teknik för alla nr 25/1946 (Om nylanserade Kaiser och Frazer i USA).
Tom McCahill: "Fakta om morgondagens bilar!" i Teknik för alla nr 21/1947.
G.F. Lilienthal: "Ford om Ford." i Teknik för alla nr 8/1948 (Intervju med Henry Ford II).
"Småvagnar i Europa och USA." i Teknik för alla nr 25/1951 (Jämförelse mellan Austion A30 och Henry J).
Tom McCahill: "Amerikanska bilsensationer." i Teknik för alla nr 2/1952 (Framför allt Chrysler New Yorker).
"Hot Rod." i Teknik för alla nr 9/1952 (Rakbana på Bonneville).
"Amerikansk bilelegans 1956." i Teknik för alla nr 25/1955.
"Kraft och skönhet." i Teknik för alla nr 1/1956 (Amerikanska bilar för 1956).
"Amerikansk bilelegans." i Teknik för alla nr 13/1956 (Pontiac Six 1956).
"Här kommer modell -57." i Teknik för alla nr 23/1956 (1957 års modeller).
Tom McCahill: "Edsel - laddad med nya idéer." i Teknik för alla nr 17/1957 (Test av Ford Edsel).
Tryckta referenser - förebild USA notiser
"Pontiac blir första 52:an." i Teknik för alla nr 3/1952, s. 9 (Silver Streak & Catalina).
"Liten Hudson." i Teknik för alla nr 17/1953, s. 11.
"Chevrolet får 110 hk." i Teknik för alla nr 2/1954, s. 10.
"Pontiac 1954." i Teknik för alla nr 3/1954, s. 10.
"15 Buick-modeller 1954." i Teknik för alla nr 4/1954, s. 10.
"Chevrolet helt ny 1955." i Teknik för alla nr 24/1955, s. 10.
"Pontiac 1955." i Teknik för alla nr 26/1954, s. 12.
"Dodge 1955." i Teknik för alla nr 2/1955, s. 10.
"Fords 55:or i Cinemascope." i Teknik för alla nr 3/1955, s. 10.
"4-dörrars Pontiac hard-top." i Teknik för alla nr 24/1955, s. 13.
"Chrysler Windsor." i Teknik för alla nr 24/1955, s. 13.
"Oldsmobile 1956." i Teknik för alla nr 26/1955, s. 28.
"Lägre Fordar - tvåsitsig Austin." i Teknik för alla nr 5/1957, s. 15.
"Så ser den ut - Fords nya vagn." i Teknik för alla nr 10/1957, s. 13 (Ford Edsel).
Tryckta referenser - förebild Frankrike
B. Zanoni: "Simca europeisk mönsterfabrik." i Teknik för alla nr 1/1951.
"Medelstora fransmän." i Teknik för alla nr 21/1951 (Nya vagnar från Renault och Simca).
"Ny Dyna Panhard." i Teknik för alla nr 15/1953, s. 12.
"Fler hästar på Parissalongen." i Teknik för alla nr 22/1953.
"Priskrig i Paris." i Teknik för alla nr 23/1954 (Från Parissalongen).
"Citroëns nya bilmodell." i Teknik för alla nr 22/1955, s. 14 (DS 19 lanseras).
"Nytt i Paris. Skönheter i Grand Palais." i Teknik för alla nr 23/1955 (Parissalongen 1955).
"Facel Vega." i Teknik för alla nr 24/1955, s. 13.
Tryckta referenser - förebild Storbritannien
"Brittiskt bilnytt." i Teknik för alla nr 23/1950, s. 9.
Sune Åman: "Europas största bilfabrik." i Teknik för alla nr 18/1951 (Austin-fabriken i Longbridge, Storbritannien).
"Småvagnar i Europa och USA." i Teknik för alla nr 25/1951 (Jämförelse mellan Austion A30 och Henry J).
B. M-n: "Bland småvagnar och lyxåk." i Teknik för alla nr 23/1952 (Bilmässa på Earls Court).
"Nu kommer småvagnarna." i Teknik för alla nr 21/1953, s. 11 (Ford Anglia & Standard 8).
"Hillman 1955." i Teknik för alla nr 25/1954, s. 10.
"Vauxhall 1956." i Teknik för alla nr 22/1955, s. 15.
"Ny brittisk småbilsgiv." i Teknik för alla nr 24/1955.
"Engelsk hard top." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 18 (Sunbeam Rapier).
"Engelsk bilmetamorfos." i Teknik för alla nr 12/1956, s. 15 (Hillman Minx).
"Engelska lastvagnar får lyx som standard." i Teknik för alla nr 24/1956 (Förbättringar av förarkomforten).
Lennart Malmfält: "Engelska GM slår på stort 'Bantad Pontiac' som småbil. Panoramarutan gör sin entré i litet format." i Teknik för alla nr 5/1957 (Vauxhall Victor).
"Ännu en Austin." i Teknik för alla nr 6/1957, s. 15 (Austin A 55).
"Liten smidig Wolseley." i Teknik för alla nr 9/1957, s. 16 (Wolseley 1500).
Stig Björklund: "TfA ser på bilnytt: Humber Hawk kommer i ny gestalt." i Teknik för alla nr 13/1957.
"Ny Hillman stationsvagn." i Teknik för alla nr 13/1957, s. 18.
Tryckta referenser - förebild Tyskland
B. Zanoni: "Folkbilen - myt eller verklighet." i Teknik för alla nr 9/1950 (Om VW).
B. Zanoni: "Jelineks vackra dotter." i Teknik för alla nr 10/1951 (Mercedes Benz vaknar till liv).
"Möte med två bilstorheter." i Teknik för alla nr 5/1953 (Karl Kling och Hermann Lang hade just vunnit med Mercedes 300SL i Mexiko. Nya modeller 300 och 220).
"Bilutställningen i Frankfurt: tysk exportoffensiv." i Teknik för alla nr 9/1953.
"Många nya småvagnar på IAA." i Teknik för alla nr 22/1955 (Frankfurtsalongen).
Uno Duzäll: "Motorcykel som familjevagn." i Teknik för alla nr 2/1956 (Reportageresa).
Bengt Svedberg: "Automat ersätter svetsare i nya Volkswagen-fabriken. 240 svetsningar klaras av på mindre än 2 minuter." i Teknik för alla nr 1/1957.
Bengt Svedberg: "Ferdinand Porsche J:r svarar på 10 frågor." i Teknik för alla nr 13/1957.
Bengt Svedberg: "Bilmiljonären som inte gillar penger." i Teknik för alla nr 16/1957 (Om Carl Borgward).
"En Prinz född hos NSU ... och Isetta har fått en storebror." i Teknik för alla nr 19/1957 (NSU Prinz och BMW 600).
Tryckta referenser - förebild Tyskland notiser
"Nytt från Borgward." i Teknik för alla nr 23/1951, s. 9.
"Rekord ny Opel Olympia." i Teknik för alla nr 7/1953, s. 10 (Opel Olympia Rekord).
"Opel Kapitän i amerikansk stil." i Teknik för alla nr 21/1953, s. 10.
"Billig småbil." i Teknik för alla nr 26/1954, s. 12 (Goggomobil).
"Ford Taunus 15 M." i Teknik för alla nr 8/1955, s. 11.
"Isettan blir tysk." i Teknik för alla nr 13/1955, s. 13 (BMW köper Isetta).
"Massmöte kring en bil." i Teknik för alla nr 18/1955, s. 17 (En miljon Volkswagen).
"1956 års Opel-modeller." i Teknik för alla nr 19/1955, s. 14.
"Borgward Isabella Combi." i Teknik för alla nr 19/1955, s. 14.
"Ny starkare Goliath 1956." i Teknik för alla nr 20/1955, s. 17.
"4-takts Lloyd." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 19.
"Tre nya Mercedes." i Teknik för alla nr 12/1956, s. 17 (190, 219 och 220 S).
"Nya Opel Rekord i Kapitänkaross." i Teknik för alla nr 18/1956, s. 17.
"Plast-IFA som kupé." i Teknik för alla nr 6/1957, s. 15.
"Isabellas fjärde modell." i Teknik för alla nr 7/1957, s. 17 (Borgward Isabella Coupé).
"Goliath med ny motor." i Teknik för alla nr 7/1957, s. 17 (Goliath 1100).
"Opel med soltak." i Teknik för alla nr 10/1957, s. 16 (Till Kapitän och Rekord).
Tryckta referenser - förebild övriga Europa
Ole Bröndum: "En bil på 11 minuter." i Teknik för alla nr 19/1947 (Från Fords sammansättningsfabrik i Köpenhamn).
B. Zanoni: "Hypermodernt i serieversion." i Teknik för alla nr 25/1950 (Om Fiat).
"Nätt tjeck bland 51-orna." i Teknik för alla nr 2/1951, s. 11 (Tatraplan).
B. Zanoni: "Självförsörjande bilkoncern." i Teknik för alla nr 22/1951 (Fiat).
"Mer om Fiat 1100." i Teknik för alla nr 8/1953, s. 10.
"Originell lilleputtbil." i Teknik för alla nr 13/1953, s. 11 (Isetta, alltjämt från Italien).
B. Zanoni: "Italienska primörer - och franska - " i Teknik för alla nr 12/1955 (Reportage från Turinsalongen).
"Skoda 1100 Orlik." i Teknik för alla nr 24/1955, s. 13.
"600 för 6." i Teknik för alla nr 2/1956, s. 18 (Fiat 600 för sex personer).
"Italiensk elegans på bilsalongen." i Teknik för alla nr 11/1956.
"'Strandbåt' och minibilar intresserade mest i Genève." i Teknik för alla nr 7/1957 (Genèvesalongen).
"Premiär för nya Fiat 500." i Teknik för alla nr 15/1957.
Tryckta referenser - modell, allmänt
Anders Slätis: "Han har 1200 modellbilar! Sveriges största modellbilssamling." i Allt om Hobby nr 3/1970.
Göran Eriksson: "Byggtips: Skapa massverkan." i Allt om Hobby nr 7/1979 (Om värdet av att klustra saker: bilar, figurer, träd m.m.).
"Bilar är också MJ-hobby." i järnvägar! nr 3/1981.
Göran Eriksson: "Byggtips: Bygg blinkdon - varning för olycka." i Allt om Hobby nr 7/1981 (Blinkande uttryckningsfordon).
Lars-Olof Karlsson: "Bilar på modelljärnvägen - och som egen hobby." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995.
Malin Borelius: "Bilar av skrot inget skräp." i Allt om Hobby nr 3/1996 (Scratchbyggda bilar av Dirch Knuth).
Anders Ericson: "Carkits International - en önskedröm för bilbyggare." i Allt om Hobby nr 7/2005 (Butik för bilbyggsatser och modellbilar i Southend, Storbritannien).
Jocke Sannagård: "Traktorer i modell - en växande hobby." i Allt om Hobby nr 3/2013.
Lars-Göran Larsson: "Bilister på väg i Hillside." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Om att placera förare i sina fordon).
Jörgen Larsson: "Traktorer i liten skala. Från sandlåda till vitrinskåpet." i Allt om Hobby nr 2/2017, s. 20 (Bokanmälan av bok från Ekerö Modelltraktorer, av Lars Björk och Tommy Grunbaum).
"Traktorer i liten skala." i Allt om Hobby nr 3/2018, s. 11 (Modelltraktorutställning på Berte Museum i Slöinge).
Lars Bärtås: "Johans historiska paradbilar." i Allt om Hobby nr 4/2018 (Samling i flera skalor).
Joakim Sannagård: "Modellastbil 2019." i Allt om Hobby nr 3/2019 (I Dalby, Danmark).
John Sempill: "SandlundArt. Skitsnygga konstverk." i Allt om Hobby nr 6/2020 (Väderbitna bilmodeller).
Joakim Sannagård: "Modellfordonsmässa." i Allt om Hobby nr 1/2024 (På Munktellmuseet i Esklistuna).
Alexander Franc Storz: "Volvo Amazon under 70 år." i Allt om Hobby nr 4/2025 (Modellhistorik).
Tryckta referenser - modell, plastbyggsatser
Hans Lundqvist: "Hobby på frammarsch!" i Allt om Hobby nr 5/1968 (Bilar som plastbyggsatser i flera skalor).
Anders Ericson: "Snabbt växande hobby. Plastbyggsatser av bilar blir allt populärare." i Allt om Hobby nr 4/1997 (Översikt av utbudet).
Anders Ericson: "Mera lacktips!" i Allt om Hobby nr 5/1997 (Karosslackering).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Detaljera med metallfolie." i Allt om Hobby nr 6/1997 (För kromade ytor).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Höstrenovering." i Allt om Hobby nr 7/1997 (Att renovera redan byggda plastbyggsatser).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Höstrenovering med bra resultat." i Allt om Hobby nr 8/1997.
Anders Ericson: "Bilar i plast. Bilmodeller av resinplast." i Allt om Hobby nr 1/1998.
Anders Ericson: "Museum för modellbilar i USA." i Allt om Hobby nr 8/1998 (Museum för plastbyggsatser Salt Lake City).
Anders Ericson: "Bond-feber." i Allt om Hobby nr 2/1999 (Bilar och figurer från Bond-filmerna som plastbyggsatser).
Anders Ericson: "Folkvagnar i massor." i Allt om Hobby nr 8/2013 (Genomgång av utbudet av modeller av den klassiska VW-bubblan).
Anders Ericson: "Att samla eller bygga?" i Allt om Hobby nr 2/2021.
Tryckta referenser - modell, plastbyggsatser utställningar
Anders Ericson: "'Plastic Whacking' i Linköping." i Allt om Hobby nr 6/1998 (Utställning med byggsatsbilar).
Anders Ericson: "Välbesökt plastmodellutställning." i Allt om Hobby nr 2/1999 (I Stockholm).
Anders Ericson: "Plastic Whacking - plastmodellutställning på Barkarby." i Allt om Hobby nr 6/1999.
Anders Ericson: "Auto Jumble Open - trevlig modellutställning i Höganäs." i Allt om Hobby nr 5/2000.
Anders Ericson: "Utställning hos Capital City Modelers." i Allt om Hobby nr 2/2001.
Anders Ericson: "Auto Jumble Open. Modellutställning för tredje året i rad." i Allt om Hobby nr 5/2001 (I Höganäs).
Anders Ericson: "Succé för Grevens Glue Galore." i Allt om Hobby nr 6/2003 (I Motala).
Anders Ericson: "Grevens Glue Galore - en etablerad utställning." i Allt om Hobby nr 5/2009.
Anders Ericson: "Grevens glue galore I Borensberg." i Allt om Hobby nr 5/2010.
Claes Beck-Fries: "Många modeller i Borensberg." i Allt om Hobby nr 5/2015 (Grevens Glue Galore).
Peter Fredberg: "WECOMOCO 2017." i Allt om Hobby nr 3/2017 (Utställning i Stenshult).
Hans Fehrnström: "Grevens Glue Galore 2017." i Allt om Hobby nr 4/2017.
"CCM-OPEN 2018." i Allt om Hobby nr 2/2018.
Anders Ericson: "Grevens Glue Galore fyllde 20 år!" i Allt om Hobby nr 4/2018.
Jan-Olof Lindberg: "Capital City Modelers utställning i Kungsängen." i Allt om Hobby nr 2/2019.
Anders Ericson: "Grevens Glue Galore." i Allt om Hobby nr 4/2019.
Claes Beck-Fries: "Sommar och modeller i Borensberg." i Allt om Hobby nr 4/2024 (Grevens Glue Galore).
Claes Beck-Fries: "Grefven tar en tripp. 'On the Road 2025." i Allt om Hobby nr 2/2025 (Utställning i Belgien).
Tryckta referenser - modell, rörliga bilar
Rutger Friberg: "Trafikbana tåganläggningen. Körbara bilar i H0." i Allt om Hobby nr 6/1990 (Presentation).
Rutger Friberg: "Trafikbana tåganläggningen. Körbara bilar i H0 - del 2." i Allt om Hobby nr 7/1990.
Rutger Friberg: "Idéer från MiWuHa: Fungerande biltrafik på H0-banan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Med Faller Car System).
Jan Lundström: "Radiostyrt i 1:87." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015.
"Skalamodeller i Nürnberg." i Allt om Hobby nr 1/2017 (Radiostyrd VW T1 i 1:87 från Carson).
Joakim Sannagård: "Radiostyrd Samba i skala 1:87." i Allt om Hobby nr 2/2018 (Volkswagen T1 från Carson, recension).
Erik Wikander: "Plattformstruck i skala 1:10." i Allt om Hobby nr 4/2019 (Radiostyrd).
Stefan Nilsson: "Bilsystem för modelljärnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 62/2025 (Utbudet av trådstyrda system för rörliga bilar).
Stefan Nilsson: "Radiostyrda modellbilar. Två exempel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 65/2025 (Från Carson och Wiking, bägge H0).